Hur kommer man orka som tvåbarnsmamma?

Varför anser han att det bara är ditt ansvar? Och varför skaffar du fler barn med en man som inte vill hjälpas åt?

Hans syn är bara legitim om du är hemmafru. Samt självklart bara om du vill vara det. Om du förväntas sköta allt eller det mesta med hem och barn, får han försörja er. Hur ska du annars orka?

Just nu med ett barn och jobb så går det ganska bra, men han vill hellre att jag är hemmafru så det är inga problem när det gäller det. Tänker att jag efter föräldraledigheten får känna av hur det är och isåfall vara hemma om det blir tufft med ett till barn.

Tappade du ett ?inte? nu, eller hur menar du? Menar du att du ska vara hemmafru om det BLIR tufft med två barn? Inte tvärtom?

I så fall får du ju ALDRIG någon andningspaus, utan tvingas vara i det tuffa 25/7.

Hur menar du? Jag tänker att två barn, man och hushållssysslor är enklare än två barn, man, hushållssysslor och jobb på det. Eller missförstod jag hur du menade?

Om det vore så enkelt att bara släppa så tror jag många hade gjort. Men man måste ju äta, ha rena kläder och bo i ett rent hem - speciellt för barnen. Det är inget som man bara kan "släppa".

Jo man kan släppa mycket. Det gör inget om tvätten ramlar ur tvättkorgen pga full, det gör inget om det blir mackor till middag, det gör inget om det är dammigt i hörnen, det gör inget om det är rörigt och grejer lite överallt, det gör inget om disken ligger kvar tills imorgon, det gör inget om man inte är perfekt fru/make osv osv. Folk försöker upprätthålla någon sorts perfektion i allt och det funkar sällan om man inte vill leva som ett stressigt vrak. Anledningen till att folk inte ?bara släpper? är för att de har det i sitt huvud att allt måste vara på ett visst sätt/perfekt och är perfektionister, pedanter, mår dåligt för det inte är perfekt rent etc. Inte för att det är ett måste att leva med strävan efter perfektion.