• Brumma

    Förlorat min bonusdotter

    Anonym (eee) skrev 2021-05-23 18:05:00 följande:

    Är hon så stor så att hon kan kontakta dig själv så kommer hon göra det om hon vill. Det är det enda du kan hoppas på. 

    Du kan möjligen ringa Soc och fråga vad de anser, om det handlar om et tyngre barn som inte själv kan ta kontakt. Det finns ett litet "kryphål" som handlar om att barn som är vana att träffa vissa människor inte ska fråntas det, om barnet mår dåligt av att mista denne person. Men det är i första hand v.h som bestämmer, men möjligt att Soc tex kan prata med pappan och utreda barnets behov av att faktiskt träffa dig (om du gör en orosanmälan).  Men som bonusförälder har man mycket små möjligheter att få igenom något. 


    Det är inget "kryphål" utan är medtaget i föräldrabalken pga barnets bästa..

    TS. Vårdnadshavaren är skyldig att underlätta umgänga för närstående till barnet som inte är barnets förälder. Det innebär att barnet har rätt att ha lagstadgat umgänge med personer som varit särskilt nära barnet, tex en kusin, farmor eller en bonusförälder.

    Du kan däremot inte stämma för umgänge själv utan, som (eee) nämner ovan är det socialnämnden som kan väcka talan gällande detta, så kontakta dem. Dock ubte genom att göra en orosanmälan utan ring dem och berötta vad som gäller.

    Dock - innan du gör detta, tänk igenom noggrant att du tänker vara kvar i barnets liv sedan, om soc väljer att gå på din linje. Du kan nämligen bli tilldömd umgänge och för barnets skull måste du vara säker på att du tänker fortsätta finnas där resten av uppväxten.

    Det är sällan det går till domstol utan i många fall har det nåtts en överenskommelse med familjerätten innan det gått så långt .
  • Brumma
    Anonym (Bonusflickan) skrev 2021-05-24 10:51:54 följande:

    Här kommer ett svar ur ett vuxet bonusbarns perspektiv.

    Det är sorgligt många vuxna som inte förstår att ett barn knyter an till andra än bara de biologiska föräldrarna, om man växer upp tillsammans. Det kan handla om en bonusförälder, en mor/farförälder eller en inneboende vän till föräldern. Precis som adoptivbarn knyter an till sina adoptivföräldrar. Det handlar inte om biologi.

    Att som förälder inte värna om barnets relation med bonusföräldern efter en separation, bara för att ens ego är sårat eller för att man är "så trött på människan" eller liknande, är helt absurt. Sådana människor borde inte få vara föräldrar, utan få sina barn omhändertagna av socialtjänsten. Om man inte klarar av att se värdet i att låta barnet behålla kontakten med sina anknytningspersoner är man helt enkelt inte mogen och lämplig som förälder, och ofta finns det då även andra stora brister i föräldraskapet.

    Men tyvärr finns det ingen lag som stödjer detta och därmed inget TS kan göra.


    Jo, det finns med i föräldrabalken och man kan som närstående (bonusförälder/farmor/kusin osv) ta kontakt med socialnämnden som kan väcka talan om umgänge. Men det gäller att man faktiskt är villig att finnas där och kämpa för barnet.

    Om man utgår från vad man läser här på FL är det få som har koll på att barnet har rätt att ha umgänge med andra närstående än de biologiska föräldrarna.
  • Brumma
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2021-05-23 18:36:47 följande:

    För att han inte vill ha ts i sitt liv, det borde vara en enkel gissning. Jag tror också ts har en riktigt fin relation till dottern, det är inte upp till henne att bestämma om den ska fortsätta.


    Tur det finns människor som tånker på barnens bästa och som sett till att det finns en lag gällande detta. För nej, det är INTE upp till föräldern faktiskt.. inte om föräldern inte kan se till sitt barns bästa..
  • Brumma
    Anonym (XXX) skrev 2021-05-24 14:01:39 följande:

    Ja, det står så, men har du ett enda exempel på där en styvförälder har vunnit ett sådant mål? Eller där det ens har tagits upp i rätten? (Nu menar jag naturligtvis styvföräldrar som inte har adopterat styvbarnen som sina, då ser man allvarligare på det.) Jag tror inte det nämligen, för myndigheter och domstolar har nog med alla biologiska föräldrar som strider om sina gemensamma barn. Dom måste komma först, oavsett känslor o.s.v..

    Det bästa är nog att aldrig gå in i relationer där det finns barn, så slipper man både styvbarn som man inte tycker om, och styvbarn som man tycker för mycket om - men som i slutändan ändå inte är ens egna...


    Jag har läst utredningar om denna lag förut (men hittar naturligtvis inte länkarna nu, återkommer om jag gör det, jag är nornalt "en sucker" för fakta men har ju bytt mobil alldeles för ofta så jag hittar inte det som är sparat nu... ) där det framkommer att nej, det är ytterst sällan det tas upp i rätten MEN inte pga att denna möjlighet inte finns eller för att den inte nyttjas utan för att det oftast löses i samarbetssamtalet INNAN det blir rättegång.

    Dvs om socialnämnden väljer att väcka talan föranleds det med samtal med vårdnadshavarna och oftast räcker det. Man kommer fram till överenskommenser om umgänge utan att behöva gå vidare. Ofta är det kanske lättare för föräldern att inse barnets bästa när det kommer från någon annan än "exet"..

    Därför är det VIKTIGT att närstående får veta att denna rättighet för barnet finns.
  • Brumma
    Anonym (XXX) skrev 2021-05-24 14:01:39 följande:
    Ja, det står så, men har du ett enda exempel på där en styvförälder har vunnit ett sådant mål? Eller där det ens har tagits upp i rätten? (Nu menar jag naturligtvis styvföräldrar som inte har adopterat styvbarnen som sina, då ser man allvarligare på det.) Jag tror inte det nämligen, för myndigheter och domstolar har nog med alla biologiska föräldrar som strider om sina gemensamma barn. Dom måste komma först, oavsett känslor o.s.v..

    Det bästa är nog att aldrig gå in i relationer där det finns barn, så slipper man både styvbarn som man inte tycker om, och styvbarn som man tycker för mycket om - men som i slutändan ändå inte är ens egna...
    Tex i den här undersökningen (länk nedan) framgår det följande:
    "Det är inte så vanligt att närstående vänder sig till socialnämnden med begäran om att den skall föra talan om umgänge mellan dem och ett barn. 6 av 10 kommuner svarade att det sker sällan, endast någon enstaka gång. Resten av kommunerna svarade att det aldrig har skett. 7 kommuner hade i 8 fall ? under de senaste 5 åren ? beslutat att väcka talan vid domstol om umgänge mellan ett barn och en närstående. I 6 av fallen biföll domstolen yrkandet, i 1 fall avslog domstolen yrkandet och 1 av fallen var vid tiden för enkätens besvarande ännu inte avgjort. 19 kommuner hade i 32 fall ? under de senaste 5 åren ? beslutat att inte väcka talan om umgänge mellan ett barn och en närstående. I den övervägande delen av fallen hade detta berott på att det inte ansetts vara till barnets bästa att föra en sådan talan. I några fall angavs att konfliktnivån mellan barnets förälder/föräldrar och den/de närstående var alltför hög för att det skulle gagna barnet med ett sådant umgänge. I några fall angavs att anledningen till beslutet att inte väcka talan var att kontakt mellan barnet och den närstående redan fanns eller att en överenskommelse angående umgänget hade träffats."

    Dvs, det är inte vanligt men det händer. I de flesta fall väöjer socialnämnden att INTE väcka talan men dte har olika orsaker. Har ju tex läst om flera fall där en farf/morförälder försökt få umgänge med barnbarnet utan att de faktiskt har en relation - då är man INTE en närstående och man väcker inte talan om detta. Denna undersökning gjordes 2003 och efter detta vet jag att man arbetat mer hur viktig barne relationer med närstående vid sidan om föräldrarna är.

    www.regeringen.se/49bb92/contentassets/ab47a600f74249e8a5c14f36ca89383e/del-b-vardnad---boende---umgange.-barnets-basta-foraldrars-ansvar-kapitel-13-t.o.m.-kapitel-20
Svar på tråden Förlorat min bonusdotter