• Mon 26 Jul 2021 17:55
    365141 visningar
    3955 svar
    3955
    365141

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Janni91 skrev 2021-07-26 17:07:45 följande:
    Oj, ja det var ju väldigt stor skillnad. Vad fint att du fick rabatt! :) Jag kanske ska leta lite till då, men vill gärna gå till någon som fokuserar på just fertilitet. Annars får det bli färre gånger helt enkelt. Har 2000 kr i friskvårdsbidrag så får iaf två gånger gratis :) 

    Usch, det måste varit så svårt för er att sitta där och höra det och försöka vara trevlig :( Jag vet inte om jag hade löst det utan att bryta ihop faktiskt. Jag förstår att du inte orkade säga något mer, vem gör det i den situationen liksom? Sist mensen kom låg jag i sängen hela dagen och grät till och från hela tiden. Fy vad uttömmande detta är. <3

    Verkligen! >< ja men gör det. Annars kanske du kan prata med personen som tar 900:- per gång och höra om det går att få någon form av paketpris om du köper exempelvis 5 ggr på en gång. Det var det jag gjorde, och då sa hon att vi kunde komma fram till en överenskommelse. Kan vara värt att fråga ibland, just när man planerar att gå flera gånger än 1. Ja men toppen, friskvårdsbidrag är ju grymt. Jag har förbrukat det för länge sen haha! Men glad för de bidrag man kan få. 


    Usch, ja det var skitjobbigt, jag ville bara åka hem igen. Och vi hade precis kommit dit. Det var såå nära att tårarna kom.. Och jag satt just då själv med min sambos vän också, när han berättade om alla i området som ska få, eller har barn. Annars hade jag liksom kunnat överlämna samtalet lite åt min sambo. 


    Men, i allt det jobbiga var det tur iallafall att det bara var min sambos kompis där. Hans sambo m. barn var bortresta. Hade hon varit där hade jag inte kunnat hantera det. En gravidmage rakt i fejjan utan att vara beredd liksom....hela kvällen.. näe det hade inte gått.


    Åh, fy stackare :( jag vet alltför väl hur det känns :((  så fruktansvärt jobbigt... <3 :( Jag önskar SÅ MYCKET att vi kan få våra plus snart. 

  • Tue 27 Jul 2021 10:26
    Janni91 skrev 2021-07-26 19:39:12 följande:
    Oh, tack för tipset, det ska jag försöka med då! :) 

    Ahh, förstår verkligen det! Himla tur att hon inte var där, men synd att din sambo inte var där just då och kunde ta över :( Det är nog svårt för andra att förstå att det kan vara känsligt eller snarare hur extremt känsligt det kan vara. Jag trodde inte att det skulle vara riktigt så här jobbigt, eller snarare inte att jag skulle tycka det var jobbigt så tidigt som jag gjorde. 

    Ja, nu måste det väl ändå vara vår tur snart???? Går bara och väntar på att kliniken öppnar igen så de kan skicka iväg den där jäkla remissen! <3 

    Btw, jag hittade en kvinna på YouTube som heter Bettina Rae, hon har videos om fertilitetsyoga, meditation, sorg efter missfall och tips på hur man kan tänka för att inte helt uppslukas i mörkret av ofrivillig barnlöshet. Har bara sett några videos än men hon verkar vettig :) <3 

    Ja men gör så!! :) <3 


    Verkligen tur.. mm inte kul att bli lämnad ensam i det läget.. Jag fick totalt spela teater... Inte jag heller. Hade verkligen ingen aning. Det började ju bli väldigt jobbigt bara efter några gånger tycker jag. 


    Eller hur!!!? Åh, ja snaart så! <3 


    Aah okey! Tack för tips! <3 :D jag testade faktiskt fertilitetsyoga en del på en annan sida: 


    www.doyogawithme.com/content/yoga-fertility


    Det enda svåra för mig var att fortsätta hålla motivationen uppe, plus att jag kände att jag ville röra på mig mer, så har börjat cykla regelbundet istället (hemma på träningscykel). Det känns inte stressande för kroppen på samma sätt som att springa exempelvis. Jag kollar på ett avsnitt av något kul samtidigt och cyklar 25 min några gånger i veckan. Känns väldigt skönt. 

  • Tue 27 Jul 2021 19:02
    Janni91 skrev 2021-07-27 12:08:54 följande:
    Håller med! Jag slutade med p-piller förra sommaren och fick ägglossning ett par veckor senare så jag blev såå hoppfull och kände att jag kunde bli gravid när som. Blev ledsen redan efter någon månad, när cykeln började strula..

    Tack för ditt tips med! <3 Det låter ju superbra att förena nytta med nöje hehe! Jag löptränade förut men läste att det kan stressa kroppen så jag slutade, sen har jag mest tagit promenader eller legat i soffan och tyckt synd om mig själv..Ska försöka ta tag i träningen igen och styrketräna några gånger i veckan i alla fall, samt promenera, yoga och meditera :) 

    Oo ja man trodde att det skulle gå så lätt...precis samma för mig, blev jätteledsen redan i startskedet, sen blev det ju värre.. nu är det nästan mindre jobbigt på ett sätt för att jag inte har byggt upp det där hoppet på samma sätt längre. Det kan bli lite mer "äh, vad skulle det vara för skillnad den här gången". MEN det är väldigt mycket jobbigare på det sättet att man tänker på tiden som gått, stressen som kan komma kring det, andra runtom som får barn, den där ouppnåerliga känslan och ovissheten.... ja många känslor.. 


    Haha ja det gör verkligen saken lättare tycker jag! Då kan jag se fram emot ett avsnitt, istället för att tänka att jag ska träna :D 


    Aaa jag har också läst det så har också undvikt det faktiskt. Men kände efter en lång tid av icke tränande att jag verkligen behövde röra mig på NÅT sätt.. och då tänkte jag att träningscykling var lite lugnare träning, men samtidigt att man får svetta ordentligt och känna att man rör på sig.


    Låter bra tycker jag. Tänker att man i grund och botten ska må bra också, och jag mådde iallafall inte bra av att inte röra på mig. Började bli missnöjd med min kropp etc. Och det känns inte heller så kul, och det påverkar ju den mentala hälsan också. 

  • Wed 28 Jul 2021 17:13
    Janni91 skrev 2021-07-27 21:15:31 följande:
    Precis, i början oroade jag mig för att det skulle ta lång tid (tog 7 år och 6 IVF-försök för min syster) och nu har jag insett att det tar lång tid för oss med. Så ja, många känslor! 

    Håller med, det är så viktigt att röra på sig! Och att göra saker man mår bra av är också väldigt viktigt :) Vi har hund så jag tvingas ut på promenader varje dag i alla fall :) 

    O fy så tungt för din syster! Det är enormt lång tid.. och förstår din oro kring att det skulle va samma för dig. Det behöver verkligen inte vara så! Och håller såå tummarna för dig att det är din tur snart <3 


    Ja, man mår så bra av det. Absolut! Okey! :D det har jag med! Så samma här! :D 

  • Wed 28 Jul 2021 17:21
    Tildasafira skrev 2021-07-28 15:44:54 följande:
    Tycker det är skitcoolt av dig att du gör allt i din makt för att påverka era chanser, du är så stark!

    Spännande med kortisoltestet, det skulle jag också behöva göra då jag ofta upplever underliggande stress och har lång erfarenhet av psykisk ohälsa! För visst hänger de ihop lite? När får man svar på ett sådant test?

    Hoppas du får ett svar på något som kan vara en orsak o h som är lätt att åtgärda, så ni får lite klarhet i vad det kan vara som gör att det dröjer för er! Och mysigt med det digitala testet som ligger och väntar, tror jag ska ta efter dig på den faktiskt! Kram!

    Va snällt av dig att säga det <3 Tack <3


    Då kanske det absolut är något för dig med. Jag har också erfarenhet av detta, och misstänker att jag har underliggande stress sen en lång tid tillbaka, som kanske ligger och blockerar för detta. Det hänger i allra högsta grad ihop. Har man mycket stresshormoner (kortisol) så prioriteras det framför progesteron, vilket såklart är väldigt viktigt. Utifrån vad Jenny Koos (vulverine) sagt så kan man ha ägglossning, men ändå ha undermålig progesteronnivå för att ägget sen ska fästa. Så min teori är att det är just så för oss/mig. Jag kan såklart ha helt fel, men det skadar inte att undersöka saken. Jag beställde kortisoltestet på gettested.se och det skulle ta ca 15 dagar att få svar (det skickas till Tyskland för analys). 


    Tack, hoppas <3 ja men gör det =) kan kännas skönt att ta saker i egna händer på nåt sätt, det man KAN göra iallafall, så får man väl se om det ger något. Det är ju inte säkert. Men då har man iallafall testat. Kram! 

  • Thu 29 Jul 2021 10:31
    +1
    Janni91 skrev 2021-07-28 22:17:03 följande:
    Verkligen, fruktansvärt. Men det var typ 15 år sedan (hon är många år äldre än jag) så mycket har ju hänt sedan dess. Tror inte det kommer ta så lång tid för oss. Tack snälla!! Hoppas det är din tur snart med!! :) <3 
    Det tror inte jag heller <3 tack <3
  • Sat 31 Jul 2021 15:17

    Åh :(( fan alltså.. ledsen att mensen kom. Jag förstår dig helt, gör det som känns bäst för dig!! <3 hoppas på att du återkommer med goda besked framöver <3 


    MAKL skrev 2021-07-29 12:52:19 följande:

    Mens idag och känner nu att jag inte orkar vara kvar så mycket här på FL då det ger mig någon slags inre stress. Så med det sagt så tar jag bort mig från listan och hoppas att ni alla plussar snart <3

    Molybden, BIM 15/6, 26 år (12:e försöket, PCOS) PLUSSAT

    Emmalucy, BIM 2/7, 35år, 7:e försöket(med 3års misslyckande med exet) - PLUSSAT

    Carina82, BIM 3/7, 38 år (8e försöket)

    Memestar, BIM 6/7, 29 år (11e försöket)

    BoringBrick92, BIM 7/7, 28 år (8:e försöket)

    Gulgja, BIM 7/7 (10:e försöket och 2 försöket efter stabiliserande prolaktinvärden)

    Idoh, BIM 7/7, 35 år, 10:e försöket, genomgår fertilitetsutredning)

    ananna, BIM 14/7 29 år (13:e försöket)

    Längtar00, BIM 19/7, 21 år (15:e försöket)

    Ericky, BIM 21/7, 33 år (12:e försöket och 2:a försöket efter MF) PLUSSAT

    Mirabilis89, BIM 22/7, 32 år (13:e försöket)

    Stickling, bim 28/7, 33 år (13:e försöket, 3:e med Letrozol, 2 mf, PCOS)

    Soffsen BIM 28/7, 27 år (12:e försöket, 2 missfall)

    Dibella, BIM 29/7, 31 år (19:e försöket, 2 IVF med minus)

    Vickan31, BIM 31/7, 32 år (14:e försöket)

    RH93, BIM 6/8, 28 år (13:e försöket)

    Längtartillvår, BIM 7/8, 36 år (11e försöket)

    Lisen91, BIM 11/8, 29 år (13:e försöket)

    Sellcarro, BIM 13/8, 28 år (12:e försöket, 1 MA & 1 MF)

    Soff, BIM 14/8, 33 år (17:e försöket)

    Janni91, BIM 17/8, 30 år (14:e försöket, kort lutealfas + mellanblödningar)

    Tildasafira, BIM 19/8 (17e försöket, upprepade tidiga missfall)


  • Sat 31 Jul 2021 15:19
    SoHo84 skrev 2021-07-29 18:26:27 följande:

    Hej igen.. länge sedan jag läst och skrivit. Tack för alla svar på mitt förra inlägg <3 Känns trist att jag fortfarande känner igen flera av er.. Håller tummarna för att det ska vara våran tur snart.

    Vår remiss till IVF har skickats så nu väntar vi bara på att höra nåt mer. Vi kämpar på men har ingen förhoppning att det ska lösa sig naturligt. Jag har börjat med bisolvin denna cykel så hoppas att det kan hjälpa.. Jag har varit sjukskriven i 5 veckor pga stress/ångest/depression och även fått medicin mot detta. Frågade läkaren om det kan påverka fertilitet eller foster men han svarade att näää det tror jag väl inte det ska. Jaja jag får väl se vad IVF-läkarna säger och lyssna på dom!

    Varje månad mensen kommer som planerat vill jag bara falla ner i det svarta hålet. Har flera graviditetstest som ligger i badrummet och bara väntar.. har aldrig i hela mitt liv ens testat en enda gång. Längtar till den dag mensen är sen, om så bara med någon dag! Varje månad tänker jag att denna gång. Denna gång ska jag iaf få ta ett test. Men aldrig. Å andra sidan så hinner jag ju inte bygga upp förhoppningarna!

    Nu väntar jag på ÄL som bör vara 5/8 och sedan bim 20/8.

    Bör väl vara på typ 21 försöket.


    Skönt att remissen har blivit skickad, så det iallafall känns att det går lite framåt på nåt sätt <3 Men förstår verkligen hopplösheten du känner, och det svarta hålet... känns så jäkla bottenlöst jobbigt. Alltid värst precis vid mens också... :( 


    Kram <3 

  • Mon 2 Aug 2021 17:30
    Carina82 skrev 2021-08-02 08:52:03 följande:

    Idag kom mensen, även om jag misstänkte att vi inte lyckats pricka ägglossningen så blev jag ändå besviken och ledsen. Den här jäkla resan alltså, hur ska man orka?

    Känner mig allmänt helt urlakad. Var och träffade en gammal väninna i helgen som jag inte träffat på ett år. Hade tänkt att det kunde vara bra att tänka på annat, jag berättade för henne om fertilitetsutredningen i förra veckan så det inte skulle bli några missförstånd. Men det första (alltså, utan överdrift andra ordet efter hej) som hände var att hon tittade rakt på min mage och frågade hur det går med barn. Sen fortsatte det så heeela helgen, som att hon inte hade nåt filter. Hon har två barn och när jag funderade högt på hur man bollar heltidsjobb med hämtande och lämnade av barn tittade hon rakt på mig och sa ?jag tycker det är sjukt att folk inte tänker igenom sånt innan dom börjar skaffa barn?.

    När jag kom hem i förrgår blev jag stressad över att ha sagt för mycket så jag skickade ett mail för att vara övertydlig om att det jag sagt var i förtroende (våra föräldrar känner varandra och mina vet inte att vi försöker få barn). Inget svar trots att jag ser att hon lägger ut massa grejer på sociala medier och vanligtvis svarar supersnabbt. Ångesten är total.

    Summa summarum (plus en dos pms) så är jag så himla arg och ledsen just nu. Är det nån här inne som har satt bekantskaper/vänskaper på paus under den här perioden? Är det ens en grej eller låter man det bara rinna ut i sanden? Är extremt konflikträdd. Känner mig just nu illamående vid tanke på att behöva träffa henne någonsin igen.

    Förlåt för långt mail, kände bara att jag behövde få ur mig det här <3 Det finns inget krav på svar :)


    Åh, fy va jobbigt! :(( både att mensen kom igen.. och situationen med in väninna. 


    För det första tycker jag hon verkar uttrycka sig extremt klumpigt och okänsligt!...och jag förstår verkligen din ångest kring att hon inte svarar efter ditt mail! Det kan ju vara så att hon bara känner att hon vill ta sig tid ordentligt att svara på det, till skillnad från snabba inlägg på sociala medier. Jag hoppas det för din skull! <3 


    Jag kan säga att jag satt relationer på paus i denna resan. En av mina närmsta vänner blev gravid och fick barn under den tiden vi har försökt. Jag har förklarat min smärta för henne, och att jag inte orkar ses just nu pga detta. Tack och lov förstod hon mig och sa att vi kan pausa och att det bara är för mig att höra av mig när jag känner mig redo för det. Sen väntar min bror sitt andra barn nu med sin sambo. Jag har inte pausat relationen med honom, men jag har inte orkat träffa dom tillsammans något under denna tiden. Är dock livrädd då det snart är dags för förlossning för hennes del, och att jag känner mig tvingad att träffa barnet fast jag inte orkar. Det har varit min mardröm från start.


    Kramar! 

  • Mon 2 Aug 2021 17:33
    ananna skrev 2021-08-02 13:27:39 följande:

    En liten update från mig- jag har följt er i tråden utan att vara särskilt aktiv sista tiden. Fick ett svagt positivt streck på tidigt test förra cykeln, men sen kom mensen vilket gjorde mig helt förkrossad och det tog lång tid innan jag kände något hopp igen. Nu känns det lite bättre igen när ÄL är på g. Har fått jättefint stöd från min sambo och vi har beslutat oss för att söka privat till hösten om vi inte får tid inom regionen vilket också känns skönt, att ha någon slags plan B spikad. 
    För övrigt ska jag på min första zonterapi session idag, ska bli spännande! 

    Hejja er alla, ni är fantastiska och jag är så tacksam för er. <3 


    Fy, kan knappt föreställa mig den smärtan :(( <3


    Spännande att du också ska testa zonterapi! :) jag ska gå på mitt 3:e besök på torsdag! :) håller tummarna för oss båda att det gör nytta nu! 

Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet