• Bx3
    Sat 30 Oct 2021 17:40
    362711 visningar
    3955 svar
    3955
    362711

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Soff skrev 2021-10-30 17:31:59 följande:

    Har nog aldrig hoppats på att må illa och spy tidigare, men nu hoppas jag verkligen. För att det skulle vara ett tydligt tecken. Har inte spytt mer. Har mått illa till och från. Men är väl säkert mensen som är på gång som vanligt bara. Alltså blir så trött på mig själv just nu. Om folk kunde se in i ens huvud, det är en enda röra. Fram och tillbaka hela tiden... jag känner efter konstant, och så tänker jag ibland att det bara känns som att mensen är på gång.. men ibland inbillar jag mig att det känns annorlunda... och så vänder det igen.. nej det är mensen som är på gång "hur kan jag ens tro något annat"... och så håller man på sådär..


    Herregud vad jag känner igen mig i allt du skriver, tror väldigt många av oss känner precis likadant många gånger! Jag har BIM idag och tar gravtest varje dag i tro om att bli mindre förvirrad men det är fasen omöjligt. Känslomässig bergochdalbana! <3 men nu är det snart din BIM och inom några dagar vet vi iaf svaret oavsett <3 önskar jag kunde ge dig en lösning, tips på något som underlättar men har inte en enda sak själv som funkat..
  • Bx3
    Sun 31 Oct 2021 12:07
    Soff skrev 2021-10-31 09:31:02 följande:

    Och där startade mensen, 2 dagar tidigt. Finns mycket som gör ont i den här processen men bland det så är känslan av att man är ?skadat gods? värst. Att kroppen inte kan göra det den ska, inte ens med hjälp av progesteronkräm. Hur kunde jag ens tro att det skulle vara något annat...


    <3

    Du skrev precis som jag känner idag. Neg gravtest och känner att mensen är påväg. Aldrig känt mig så värdelös och misslyckad som jag gör idag. Inte ens när jag får en färdig blastocyst placerad i livmodern klarar jag av att bli gravid. Blir så förbannad på mig själv att jag gått med hopp och tro om att denna gång var vår tur.. känner med dig! Min sambo försöker vara positiv och har så svårt att förstå mig hur jag känner.. det går liksom inte att förklara för någon som inte varit med om det själv. Att trycka i sig massa medicin och tabletter som gör att man mår skit för att sen få reda på att det inte ens fungerat.. hopplöshet känner jag idag. Ska bara bädda ned mig idag och tillåta mig att tycka synd om mig själv 1 dag.

    Du är inte ensam, dina känslor är fullt normala <3 man måste få ha dåliga dagar utan att känna att man måste tänka positivt.
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 21:27
    Steeph skrev 2021-10-31 16:18:23 följande:

    Jag hoppas ingen tar illa vid, vill bara dela med mig av vår positiva upplevelse och våra positiva nyheter från dagens insättning.

    Jag var ganska nere när vi åkte till kliniken och tänkte om vi får 2 blastisar så blir jag mer än nöjd. Vi fick 5!!!! Alla riktigt snygga och den idag var tydligen en riktig 10 poängstenar. Vi har även 3 som odlas vidare till imorgon som varit lite sega i starten, så kanske någon mer kan frysas in om vi har den extra turen. Jag trodde aldrig på sånt här fint resultat av våra 9 befruktade. Så tacksam <3


    Grattis fina du! Det är ju ett superresultat! <3 hoppas 10poängaren tar sig nu, håller tummar och tår!
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 21:36
    Msofie skrev 2021-10-31 16:51:18 följande:

    Fina fina ni. Jag har fortfarande hängt med i tråden i bakgrunden, vill så gärna följa er resa fortfarande! Jag förstår precis vad ni beskriver. När min första IVF misslyckades har jag aldrig varit så nere i mitt liv. Allting kändes helt hopplöst, inte ens det kunde gå vägen. Det är tufft som fan, men fasiken om man inte överlever det mesta, fast det inte känns så. Sörj, var ledsen, men sen måste man kunna plocka upp sig själv och finna strategier att få vidare. Vet inte om de triggar eller hjälper, men min tog sig på den andra IVFn. Ingenting är omöjligt, de tar bara lite längre tid. Tänker på er!


    Tack fina du! Jag vet ju så himla väl att det är långt ifrån de flesta som lyckas första försöket. Men man är ju inte alltid så logisk i den här resan utan går mycket på känslor och jag trodde verkligen jag var redo för ett neg resultat men bröt ändå ihop. Idag tog sambon med mig ut på shuffle board och middag på stan och jag unnade mig vin för första gången på 2 månader. Är sjukt nedslagen fortfarande men gråter inte oavbrutet längre. Det är verkligen bara ni som gått igenom samma sak som förstår.. jag önskar så att man kunde få andra att förstå bättre men det går inte.

    Tack snälla du för omtanken och peppandet <3 vet att hoppet kommer komma tillbaks även om det känns för jävligt just nu.
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 21:47
    Soff skrev 2021-10-31 17:02:12 följande:

    <3 

    Åh fy fan va jag lider med dig :'(( ...usch!! </3 ja den där känslan av att man känner sig värdelös och misslyckad är totalt hemsk!!.... och man vet inte riktigt vad man ska göra av alla dessa känslor ibland, man känner sig så hjälplös..det är tur man kan skriva av sig lite här ibland.. det kan verkligen kännas totalt hopplöst detta.. Nej jag känner likadant med min sambo. Han försöker förstå... men det gör han inte.. och så är det väl helt enkelt bara, men det kan vara lite knepigt ibland.. Han förstår inte helt hur jag kan tycka det är så jobbigt. 

    Ja det får du verkligen göra <3 och det ska jag också göra nu <3 ... bara se på nån serie.. Tack <3 Kram <3 


    Tack snälla <3 ja det känns så skönt att ni alla förstår och kan ta ett riktigt negativt pissinlägg får ni har gått igenom liknande. För skulle man säga detta högt till någon som inte gått igenom samma sak skulle man skrämma skiten ur personen. Jag känner iaf inte många som skulle kunna hantera det här och känna sig bekväma med att prata om det.. därför är det så behövligt och skönt att kunna skriva av sig här precis som man känner.

    Nej men precis, min sambo försöker så gott han kan att vara förstående men samtidigt så ser han ut som en frågetecken när jag gråter hejdlöst och han förstår inte smärtan jag känner. Jag vet inte om det beror på att jag har ett större behov av att lyckas än han eftersom han har tre barn sedan innan, eller om det beror på att han slipper alla sprutor, medicin, äggplock, insättning, alla gravtester, gravsymptom som lurar hjärnan m.m.. oavsett så är det som det är, han förstår inte hur jag kan ta det så hårt. Men om man ska se något positivt med det så är det väl bra att vi båda inte känner som jag gör nu..

    stor kram på dig <3
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 22:07
    Längtartillvår skrev 2021-10-31 17:27:39 följande:

    Jag hade tänkt skriva typ exakt vad du skrivit. Känner igen vartenda ord du skrivit. Neg test för mig också, så himla nedslående. Toxisk positivitet passar väldigt bra in på min sambo, och det är så jobbigt, får typ dåligt samvete över att jag mår så himla dåligt över detta. Min sambo är ju såklart positiv "nästa gång går det, elleraå kanske det går naturligt i väntan på nästa omgång"

    Det går verkligen inte att förklara för någon hur man mår och hur det påverkar en. Så för mig är det så skönt att skriva här där verkligen alla fattar!

    Imorgon måste jag ringa kliniken och säga att jag testat negativt. Och så ska jag fråga när vi får sätta in den frysta blaston. Vet du nästa steg för er?


    Jag beklagar så enormt mycket och lider bokstavligen med dig, jag har hoppats så oerhört på att du fick ett bättre resultat än jag <3

    Min sambo är precis likadan. Samtidigt som jag är tacksam för att han är positiv så är jag otroligt ledsen över att han inte förstår mig.. han frågar konstant ?är det bättre nu?? Och ?vad är det som känns så jobbigt?? .. han menar bara väl men det är så jobbigt att känna sig ensam i känslorna och det är så hemskt att behöva förklara vad som gör så ont när jag tycker det borde vara självklart. Och att hela tiden få frågan om det är bättre nu visar hur lite han förstår.. det är ingen smärta som går över efter en kvart.

    Jag ringde kliniken imorse och hon sa att jag inte behöver testa imorgon eftersom jag fick neg test idag. Jag bröt ihop igen idag då jag trodde att jag skulle få en insättning vid nästa ägglossning nu i november men fick nu reda på att blödningen som kommer komma nu inte är en vanlig mens utan man blöder ut alla hormoner. Min mens har ju fortfarande inte kommit pga tabletterna. Så det är först nästa cykel som vi kan försöka igen, och då är vi i december och dom stänger 22 dec över julen så kommer inte hinna det utan nästa insättning blir i januari. Att vänta över 2 mån på nästa försök känns för jävligt rent ut sagt. Har nyligen fått vänta 4mån efter mitt utomkveds för att jag fick cellgifter mot det och är så sjukt trött på hur allt skjuts upp hela tiden :( har flera gånger senaste dagarna känt att jag inte orkar mer.. men alternativet att inte få barn är omöjligt att välja.

    <3 tänker på dig!
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 22:14
    Tildasafira skrev 2021-11-01 08:10:01 följande:

    God morgon! Uppdatering från mig, sk iväg och ta blodprov nu vilket egentligen känns rätt lönlöst. Är i upplösningstillstånd då mina starka plus som stegrat plötsligt blivit svaga igen och idag tog jag ett nytt digitalt som visade inte gravid. Pallar verkligen inte mer, vid nästa mens ska jag dessutom på praktik så känns svårt att få igång en ivf-omgång och springa på massa läkarbesök. Fyfan, ångest i hela jävla kroppen. Och som ett hån på det så mår jag så illa och har ont i brösten. Frågan är då om det är något som inte kommit ut som det ska. Förlåt för ett deppigt inlägg, men känns som jag nått min gräns för vad jag pallar med.


    Fy fan <3 önskar det fanns något magiskt man kunde säga som gör att allt känns lättare. Hoppas du får svar på blodproven snart så det rätar ut frågetecknen iaf.. du för helt rätt i att skriva av dig här! Här finns det inga som dömmer utan bara förståelse! <3 önskar så att ingen av oss hade behövt gå igenom detta..
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 22:21
    Vickan31 skrev 2021-11-01 09:59:36 följande:

    Ååh älskade ni, vilken tung helg med så många sorgsna, jobbiga besked :( Jag önskar att jag kunde krama om er allihopa: Soff, Bx3, Längtartillvår, Tildasafira <3 (förlåt om jag glömt någon) Jag blir så ledsen, för ni förtjänar ju verkligen att få era efterlängtade bebisar snart - ja allra helst att ni hade varit gravida eller fått dem nu. Önskar att det fanns något jag kunde göra för er, men jag hoppas att ni hittar något sätt att ta er igenom den här veckan och att det kommer att kännas lite mer hoppfullt när nästa försök närmar sig <3 


    Tack snälla du, du är så fin! <3 av erfarenhet så vet man ju att hoppet kommer komma tillbaks även om det känns hopplöst just nu. Det är så brutalt att någon över huvud taget ska behöva gå igenom det här som vi alla går/gått igenom. Jag hoppas bara över allt annat att vi alla någon gång kommer lyckas.. det jobbigaste tycker jag är att man inte vet om det någonsin kommer hända. Men tror man inte på det så orkar man inte med detta så det är bara upp på hästen sen igen när det är dags.

    Stor kram på dig <3
  • Bx3
    Mon 1 Nov 2021 22:34
    Längtartillvår skrev 2021-11-01 17:40:29 följande:

    Ringde kliniken imorse och berättade om mitt negativa test. De ringde tillbaks nu i eftermiddag. Nästa steg är ett uppföljningssamtal. Om 4 veckor! Och labbet är stängt hela December!! Så vi får inte sätta in vårt embryo förrän i Januari!! Alltså jag går under av den eviga väntan. Jag vet inte vart jag ska göra av min sorg längre, det känns outhärdligt. Det är en konstant väntan och paus på hela livet.

    Jag känner mig desperat och funderar allvarligt på att självmedicinera överbliven ivf medicin för att få fler blåsor och större chans att något då blir befruktat. Vågar man ta några sprutor menopur eller bemfola fram tills ägglossning??

    Usch fy vilken hemsk helg jag har haft. Och mensen har fortfarande inte kommit, så jäkla drygt att gå och vänta när man bara vill komma vidare.


    Samma här :( finner inte ord för hur jävligt det känns nu. Jag låg och grät hela söndagen pga neg test och gråtit hela dagen idag pga besked om väntan till januari. Jag har hela tiden försökt trösta mig att jag får ett nytt försök redan nu i november så när jag fick veta januari så brast det totalt för mig. Varför har dom inte sagt detta innan så man vet vad som händer om det inte lyckas?! Jag har inte heller fått mens än pga tabletterna.

    Jag förstår dig gällande medicinen men jag skulle inte våga ta dom.. att få fler äggblåsor och sen ha oskyddad sex borde öka riskerna rejält att få en tvillinggraviditet vilket är en högriskgraviditet med förhöjda risker både för missfall, tidig förlossning och fosterskador. Nu är jag ju ingen läkare men har läst lite om det varför man normalt inte längre får två embryon insatta vid ivf.

    Kom ihåg att du inte är ensam och dina känslor/tankar är helt normala! Vet att det inte känns så många gånger men därför är det så skönt här inne att se att man inte är ensam om sina tankar och känslor. <3 tänker på dig och hoppas vi får tillbaks hoppet snart!
  • Bx3
    Tue 2 Nov 2021 16:48
    apan95 skrev 2021-11-02 08:30:15 följande:

    Hej vänner! <3

    verkar ha varit en del tuffa besked denna helgen för en del utav er och jag blir så ledsen av att läsa och känner precis de där hugget i hjärtat för varje månad som gick åt helvete.. <3

    läste att du bx3 ska vänta tills januari för insättning och precis det hände ju mig över sommaren. var fruktansvärt besviken, nu i efterhand känns det ju lättare då min läkare berättade att oftast är kroppen med redo att ta emot embryot när den är återställd från alla hormonsprutor! så jag hoppas och tror att de kommer bli en fin start på nya året för dig! Och alla er andra med såklart <3

    Igår var jag på första ultraljudet, och fick se en liten mini med ett tickande hjärta <3 (ja, jag gråter när jag skriver detta). har varit så inställd på att den inte lever så nu gråter jag typ varje vaken sekund för att detta ens händer mig? 2 år tog det. har varit fruktansvärt jobbigt dessa år men kan ärligt säga att just nu, idag, känns den kampen värt allting. så jag hoppas så innerligt för er andra att ni snart också ska få komma hit. för den lyckan jag känner just nu, vill jag att ni alla ska få känna, det är den sjukaste känslan någonsin! Håller tummarna för er alla, inklusive mig själv! Kram <3


    Tack snälla du för fina ord och peppande <3 ja jag får hoppas på det, 2020 och 2021 har varit de värsta i mitt liv så. Men det är ju hoppet som gör att man orkar fortsätta. Sen känner jag att jag mår mycket bättre av att tillåta mig att bryta ihop som nu i helgen för att sen ladda om. Jag har bitit ihop så otroligt länge med ett påklistrat leende inför alla så att ligga hemma under täcket i helgen och gråta ut var så skönt på ett sätt. Slutar man upp med ett barn så är ju såklart all väntan värt det <3

    Gud så fantastiskt att få höra hjärtat slå! Är så otroligt glad för din skull, njut varje sekund! Så kul att få se att flera av er lyckas, det inget ändå lite hopp. Stor kram på dig! <3
  • Bx3
    Tue 2 Nov 2021 17:03
    Vickan31 skrev 2021-11-02 10:46:07 följande:

    Vad fint att din sambo tog ut dig på middag och shuffle board - det är såklart svårt att distrahera tankarna och tänka på annat, men helt klart värt ett försök <3 Jag håller med om det du skrev också att det känns som att många människor som inte varit med om detta inte förstår, och även om min sambo också är ofrivilligt barnlös så förstår han inte exakt hur det känns för mig som känner av och analyserar alla förändringar i kroppen, känner av hormoner och faktiskt ser och känner mensen komma, samt att det är jag som om bara några veckor ska genomgå allt vad IVF innebär som ju du och flera här inne redan behövt gå igenom. Min sambo är ju liksom med och försöker att hålla sig uppdaterad och läsa lite vilket jag såklart uppskattar, men jag tror ändå inte att personen som inte känner av allt som händer i kroppen kan förstå hur ledsna vi faktiskt blir och den oro man kan känna av minsta lilla förändring i kroppen dag efter dag - hur oerhört slitsamt och tröttsamt det faktiskt är för oss. Min kille har aldrig känt att det känns hopplöst, kanske eftersom han är en mer optimistisk person än vad jag är - men å andra sidan var jag mer positiv och optimistisk till det mesta för 2 år sedan innan vi började våra försök. Så jag känner att även om han är väldigt stöttande och fin så är det ingen som förstår mig så som ni gör <3 

    Jag blev så ledsen att läsa att du ska behöva vänta så länge på nästa insättning :( Jag förstår att det måste vara jättejobbigt och svårt att förhålla sig till, att efter all väntan så ska ni behöva vänta ÄNNU mer. Kan ni försöka själva nästa ägglossning, i väntan på insättning nr 2 i januari? Jag tänker på dig ska du veta <3 

    Som du säger, ovissheten är verkligen brutal och plågsam - men jag kan inte se att någon av oss skulle bli utan barn. På ett eller annat sätt kommer vi att nå den här drömmen om att bli föräldrar, och jag hoppas varje dag att det ska ske för alla av oss så snart som bara möjligt <3 


    Så var det för oss också, jag har alltid varit den optimistiska och min sambo den pessimistiska. Men gällande försöken att bli gravid så har vi helt bytt inställning med varandra. Precis som du säger så tror jag det är lättare för dom att vara positiva då dom slipper gå igenom så otroligt mycket som vi behöver. Självklart är det ju jobbigt för dom också men fysiskt sett så går dom inte igenom någonting.

    Ja jag får försöka trösta mig själv med att vi förhoppningsvis får två till försök nu för en spontan graviditet under tiden vi väntar. Är lite osäker på om det blir en ägglossning nu i november eftersom dom sa att det inte kommer vara en riktig mens.. men i december blir det ju ett försök iaf.

    Tveka inte på att fråga allt du funderar på gällande ivf <3 ber om ursäkt om du dragits ned inför din kommande ivf av min deppiga helg. Ivf är ju så sjukt individuellt så kom ihåg att andras upplevelse inte är facit för hur din kommer vara. <3 förutom detta så har jag en otroligt bra upplevelse av min ivf, över förväntan!
  • Bx3
    Tue 2 Nov 2021 17:22
    Soff skrev 2021-11-02 16:17:58 följande:

    Ja, det är verkligen värdefullt att kunna vända sig hit <3 Näe, det är helt omöjligt för folk att förstå som inte gått igenom det. För några år sedan hade nog inte jag heller helt förstått. Det var förns jag kom in i den här resan som jag fått denna enorma längtan efter barn. Innan så har jag varit mer "chill".. men sekunden när min sambo äntligen var med på tåget, så var jag som omvänd... det är som det slog slint i skallen och jag kände att det inte fanns något som jag ville mer, än att få barn. Sen när det tagit sådan tid.. så har det utvecklats till sorg och alla möjliga känslor..och man har kommit till insikt hur jävla tungt det kan vara... hade ingen aning...

    Ja, det är samma med min sambo. Och jag tror att många upplever samma sak. Det kan ju vara det, men tror överlag att många kvinnor har en inre längtan som inte riktigt går att beskriva för en man. Och det är så mycket man får gå igenom som kvinna i processen, det är liksom i vår kropp som allting sker. Tror man får försöka finna en acceptans att man helt enkelt är olika där, även om det kan kännas jäkligt jobbigt att inte bli förstådd... kan rent ut sagt kännas förjävligt i vissa lägen.. Ibland känns det som att min sambo är evigt trött på att jag bryter ihop över detta. 

    Jo precis <3 Kramar till dig med ! <3 


    Precis samma här, har också varit chill och när jag träffade min sambo som har tre barn sedan innan så blev jag ännu mer chill.. men när vi började försöka och jag märkte att det inte verkade gå så kom det som en impuls och precis som du förklarar så blev helt plötsligt mitt behov av att bli mamma enormt och tog över allt annat. Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan egna barn. Behovet och viljan att bli förälder blir bara större för var dag och därav blir smärtan samtidigt större och större.

    Känner igen mig så väl. Ja min sambo känns också stundtals rätt trött på mina återkommande sammanbrott.. många gånger ligger jag och gråter ensam så han inte ser bara för jag vill få ur mig allt utan att behöva förklara precis varenda känsla jag har i kroppen.. jag har ändå accepterat att han inte kan förstå mig till 100% och känna samma sak som jag och det känns mycket bättre än i början när jag förgäves försökte få han att förstå mig.
  • Bx3
    Sun 2 Jan 2022 03:06
    Carina82 skrev 2021-12-22 12:52:19 följande:

    Vad konstigt att det görs så olika, kanske beror på medicin? Jag fick först testa på en boll och sen frågade hon om jag ville testa att ta på mig själv (utan att spruta in nåt såklart). Jag testade med gonal-f, helt ärligt; det är inget att oroa sig för. Kändes knappt! Ska även ta fyremadel - den testade jag inte och hon sa att den kan svida lite mer. Men eftersom första typ inte kändes alls så behöver man nog inte vara orolig för den heller :) Aldrig kul med sprutor däremot! Verkligen tur att vi har varandra <3


    Heeej! :)

    Vet inte om du börjat med fyremadel än, men ett tips är att verkligen följa bruksanvisningen som kommer med där det står att man ska vinkla nålen och inte trycka in den rakt! Först gången jag tog den kändes det ganska mycket, men när jag lärde mig hur jag skulle vinkla den så kändes den nästan lika lite som gonad-f. Lycka till och hoppas på många äggblåsor <3
  • Bx3
    Sun 2 Jan 2022 03:26
    Soff skrev 2021-12-21 18:33:54 följande:

    Uppdatering från mig. Idag var vårt första besök på kliniken inför vår IVF. Vi har fått massa frågor ställda, vägts, mätts och jag har tagit nytt amh-prov samt gyn-undersökning och kollat mina äggreserver igen med ultraljud för att fastställa vilket "program" vi ska ingå i. Det blir det "korta programmet", där jag kommer få börja med sprutorna på en gång när processen väl är igång sen. Vi har också tilldelats väldigt mycket information hur själva processen går till. Vi fick väldigt bra bemötande och allt har gått bra. I.o.m jul/nyår så kommer vi få komma tillbaka i mitten av januari, eller endast jag, och få information om hur man tar sprutorna. Vi har också tilldelats kurator så vi ska få stöd i processen, vilket jag tycker känns väldigt bra. Det kommer garanterat behövas. Besöket tog lite över 2h. 

    Min sambo blev lite chockad för dom ville först ta ett nytt spermaprov, men dom såg sen att det var så pass kort tid sen han gjorde ett att han inte behövde det, vilket han blev väldigt lättad över. Han känner att han måste ställa in sig på det mentalt för att klara av att göra det, vilket jag kan förstå.

    Efter besöket så sa min sambo, "hade jag varit dig, hade jag aldrig gjort det där". Han tyckte allting lät otroligt läskigt och skrämmande, det som jag behöver ta mig igenom i allt detta.. sprutor.. äggplock etc.. Och ja, jag känner mig rädd inför det, och jag kände mig nog ännu mer rädd efter idag då det känns mer verkligt allting. Hittils har man bara snackat om det. Nu satt man där.  Men att månad efter månad gå barnlös och aldrig komma framåt, är oerhört smärtsamt, så vad är alternativet? Jag vet inte, men jag blev ledsen när han sa så. Och att, vore det han som skulle behöva gå igenom allt det där, hade han förmodligen inte gjort det.  

    Med det sagt, mycket blandade känslor efter denna dagen. Glad för att ha kommit igång processen (äntligen!!), att liksom ha hamnat i "systemet", men samtidigt lite rädd.


    Gud va skönt att du fick ett sånt bra möte! Jag och min sambo fick ett möte på 10min men knappt någon info alls.. kan kanske berott på att det var på fertilitetsmottagningen här i stan och inte ivf-kliniken eftersom den ligger flera timmar bort.. jag rekommenderar verkligen att utnyttja kuratorkontakten! Skadar inte att prata med någon professionell i detta <3

    Jag förstår verkligen din oro och blandade känslor. Jag var verkligen LIVRÄDD inför ivfen och framförallt äggplocket. Tror det mesta satt i att jag inte visste vad som skulle ske, hur det skulle kännas fysiskt och psykiskt och att man har noll kontroll. Efter att ha gått igenom en stimulering, ett äggplock och två återföringar kan jag säga att jag haft en överraskande bra upplevelse. Att få ett negativt gravtest efter en återföring är förjävligt, då mådde jag skit. Men annars måste jag säga att jag hade kunnat göra om det många gånger till, jag har känt att det varit så mycket skönare än att försöka spontant månad efter månad. Sen är ju såklart allas upplevelser olika men vill ändå dela med mig till dig att ivf-resan inte behöver kännas skit hela vägen för alla <3 hoppas så otroligt mycket att det kommer kännas bra för dig och håller tummarna hela vägen :)
  • Bx3
    Sun 2 Jan 2022 03:30
    Soff skrev 2022-01-01 20:28:10 följande:

    Konstigt att dom inte sa det egentligen. Tur att ni finns här! :) Kram och tack för svar <3 

    Tack snälla <3 Då ska jag be om det, och hämta ut/beställa det imorn eller på Måndag <3 


    Tänk på att hämta dom på vägen hem, när jag hämtade ut mina sa dom på apoteket att gonal-f måste läggas in i kylen så snart som möjligt men absolut inom en timme. Tänker så du inte hämtar dom innan du ska någon annanstans. :)
  • Bx3
    Sun 2 Jan 2022 03:41

    Hej tjejer! :)

    Jag har ju varit lite frånvarande sen min återföring inte fäste sig i oktober.. tyckte det var väldigt jobbigt och framförallt när jag fick veta att jag inte skulle få en ny återföring i november. Men min mens kom tidigare än vanligt så jag hann precis med en till återföring innan dom stänger i december, och två dagar innan julafton så plussade jag på rd 5. Jag har nog inte riktigt förstått det än.. man sambo vill knappt prata om det för han är så rädd att något ska gå fel.. men nästa vecka ska jag ta blodprov på måndag och onsdag för att se hur hcg stiger. Detta pga att jag hade ju utomkveds i våras och vill utesluta det. Detta var min första FET. 20e försöket att bli gravida <3

    Hoppas att det ger er hopp ni som är påväg in i ivf-resan och inte känns jobbigt att höra. Jag själv tycker det är skönt att också få höra när andra lyckas för att bli påmind om att det förhoppningsvis finns ett lyckligt slut i andra änden <3 tänker så på er som ska börja ivfen snart <3 hoppas ni får en bra upplevelse <3

Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet