Påverkas av andras syn på mig

Nej, det ligger inte ett dugg omtanke bakom det hela. Speciellt inte när han inte kan ta samma skit själv om jag förstår det hela rätt. Han verkar dessutom lägga hela er relations framtid till att bero på hur du ska ändra dig. Och även om du gör det han ber om (visar mer kärlek etc) så verkar det ju inte bra nog. 

Tycker du ska ta dig en funderare på vad du faktiskt får ut av en relation med honom. Får han dig att må bra? Gör han dig lycklig? Känner du dig trygg med honom om det skulle storma? Har han din rygg om något händer? 

Jag har haft att göra med osäkra killar tidigare och ts, din kille låter som en sån.

Det här ständiga bekräftandet. Typ "Du beter dig annorlunda", "är jag bara ett tidsfördriv för dig?", "tycker du inte om mig längre?"

Han verkar väldigt osäker. Han tycker nog att du inte släpper in honom i ditt liv när du är tyst. Han är nog en sån känslig typ som måste höra att du älskar honom hela tiden för att inte för för sig motsatsen. Det är min uppfattning.

Verkar det som att han söker din bekräftelse och uppmärksamhet hela tiden?

Är nog extremt rädd att förlora dig i kombination med att vara bekräftelsesökande.

Däremot tycker jag inte att det låter som psykisk misshandel. Men frågan är om man som lite mer laidback orkar med en som är tvärtom i längden?

Vad tror du själv? Tycker du resonerar väldigt väl annars så jag tror absolut du kan svara på den frågan själv. (Men nej, det är inte elakt eller dåligt att markera gränser mot en narcissist, eller någon annan som beter sig som din pojkvän heller för den delen.)

Lite nyfiken - varför skrev du en kärleksdikt till honom? Var du genuint inspirerad att skriva en eller kände du dig pressad att skriva en dikt för att han är så krävande? Du behöver självklart inte svara men tänk igenom detta och var ärlig mot dig själv. Kanske är det så att du vill intala dig själv att du gjort saker för honom av egen vilja, men att du egentligen går som på nålar hela tiden för att försöka göra honom till lags...

Vad är det som gör att du stannar hos honom?

Tycker han känns jättetoxic och har dig lindad runt lillfingret. Du borde lämna honom

Ja, det verkar ju som problemet ligger hos honom. Han kommer aldrig att bli nöjd så länge han inte tar itu med sina egna problem.

Vad skulle han säga om du föreslog parterapi? Kanske att det inte behövs för att allt beror på dina brister. Men även om så vore, är det ju ett gemensamt problem. Du får säga att du inte klarar av att vara som han vill, och därför behöver ni hjälp från utomstående.

Annars misstänker jag att ni inte kommer vidare. Han kommer att kräva att du "bättrar dig" och du kommer att förgävas hoppas på att han blir sitt trevliga jag. Du kommer att gå på tå för att behaga honom blandat med utbrott när han ändå aldrig blir nöjd.

Det är jättebra att du, ts, sätter gränser. Tar ju så mycket energi att vara nära folk som är så neggiga hela tiden.

Du verkar stark, positiv och vet hur du vill ha det.

Din kille verkar osäker, svartsjuk och extremt bekräftelsesökande.

Däremot så är han inte narcissist. Låter mer tvärtom nästan. En narcissist beskrivs; Självupptagenhet, självförhärligande och överdriven tro på den egna förmågan hos en individ 

Visst är det ett litet framsteg att han kan tänka sig att gå till psykolog. Men går han dit med ett öppet sinne? Vill han verkligen ha hjälp? Kommer han att ta emot psykologens tankar och råd?

Nej. Så varför slösar du din tid?

Precis. Genomskådar psykologen honom och säger som det är, så kommer han bara att slå ifrån sig och säga att det är en dålig psykolog som inte kan nånting. Går psykologen på hans snack så blir han väldigt nöjd och kommer bli än mer jobbig.

Det är någon av de två som det kommer att bli. Det är inte värt att stanna kvar för någon av dom.