• Anonym (MJ)

    Hur fort får man gå vidare?!

    Som rubriken lyder. Efter 22 års äktenskap har jag fått veta mitt riktiga värde då maken hade den goda smaken att gå bakom ryggen på mig under en grabbresa med en betydligt yngre kvinna.

    Detta berättade han för mig först efter par månader (!) senare efter att vi varit på semester tillsammans och precis kommit hem. Vi har tillsammans en tonåring. Jag tog ut skilsmässa direkt och han fick flytta ut på direkten från vårt gemensamma hus.

    Tre år har gått och jag är fortfarande lika besviken på honom för hur han har betett sig. I början provade vi att äta middagar tillsammans men bitterheten hos mig över sättet han splittrade familjen med allt vad det innebär tar över. Jag kan inte förstå hur han valt bort hela vårt gemensamma liv eller förstå hur han kunde svika mig så.

    Vi pratade om att försöka igen men han fortsatte att åka till den andra kvinnan hela tiden som bor långt bort. Hon har dessutom små barn och var också gift vid tidpunkten. Jag har svårt att se hur en äldre man kan vilja börja om med små barn tillsammans med en så mycket yngre kvinna. Jag och kvinnan hamnade i ett gräl på Facebook en gång. Han tog mitt parti i det hela. Trots detta fortsatte han att träffa henne. De har haft det lite upp och ner som jag förstår via vårt barn. Barnet har inte velat träffa henne heller som tur är och har lyckats undvika detta, liksom min fd svärmor som starkt ogillar hela den här situationen och inte skräder orden kring det.

    Nu kommer det värsta; knappt tre år efter detta stora svek har han varit smart nog att göra henne med barn. Jag kan inte se på honom utan att känna avsmak och äckel.

    Vår konflikt kring detta går ut över vår son då vi inte kan prata med varandra överhuvudtaget. I vår kontakt har han aldrig bett om förlåtelse och undviker ämnet helt. Jag vet inte hur vi ska kunna gå vidare. Är det okej att gå vidare så fort?

  • Svar på tråden Hur fort får man gå vidare?!
  • Anonym (MJ)
    Embla twopointoh skrev 2021-06-11 16:14:01 följande:

    Menar du att du tycker att han har gått vidare fort? Att tre år är fort i detta sammanhang?


    Om man sätter det i sammanhanget att vi varit ett par i nästan 25 år så ja, det kan jag känna.
  • Anonym (MJ)

    Tack för alla svar. Har läst genom alla tankar jag fått tillbaka här i tråden.

    Jag har svårt att släppa hur han kunde svika mig efter 25 år tillsammans och varför han inte bara varit ärlig mot mig. Det har känts desto värre att vi inte suttit ner och pratat ut om detta heller, utan allting har gått så fort. Han har inte tagit några initiativ till att prata om saken heller. Det kan jag känna att man har en skyldighet till efter att ha levt tillsammans så länge och har ett gemensamt barn tillsammans.

    Jag har levt i tron om att detta är en ålderskris.

  • Anonym (MJ)
    Anonym (Andreas) skrev 2021-06-12 10:35:00 följande:

    Varför skulle han ha tagit initiativ till att prata när du aldrig gav honom chansen? Du måste ju liksom inse att även du har gjort fel i denna röra. Skyll inte på honom dom saker du själv har ställt till med. Har DU sträckt ut handen och sagt förlåt och att ni skulle ha behövt prata om detta?


    Jag uppfattade det som att han träffade den här kvinnan väldigt fort. Jag kände på mig att det var någonting som inte stod rätt till under semestern men han ville inget säga. När semestern var över berättade han vilket fick mig att känna att jag levt i en total lögn.

    I samband med att han berättade kände jag bara totalt äckel och åkte därifrån. Vid senare tillfälle försökte vi prata men kände bara att han undvek hela frågan och sedan han flyttade har han inte visat något som helst intresse av att umgås. Jag försökte tillsammans med sonen hälsa på hos honom vilket han påstod att han missat. Han hör aldrig av sig överhuvudtaget.

    Hans mamma tycker att detta är lika hemskt som jag och vi har regelbunden kontakt.
  • Anonym (MJ)
    Mr K69 skrev 2021-06-12 13:53:57 följande:

    Men vänta nu, har han ingen kontakt med sin son?


    Jo, det har han. Den sköter de själva. Han tar med honom till landstället ofta.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Förstår) skrev 2021-06-12 18:22:19 följande:

    Precis!! Hemskt på flera sätt men när jag hört att mitt ex dumpat ännu en kvinna kan jag känna lättnad för hennes skull. Man ska inte tänka så, jag vet, men känner verkligen att tänk va skönt att hon blev av med honom innan han kom till stadiet att trycka ner, förnedra, bedra osv.

    Försök se det så ts. Du har blivit befriad från ett förhållande med en man som inte behandlar dig med den respekt du förtjänar!!


    Tror du han kommer att dumpa henne?
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Hmm) skrev 2021-06-12 20:30:59 följande:

    Han var garanterat kär i henne

    Din son kommer få ett syskon och det är något som är bra för honom i livet

    Du tjänar inget är att gräla med hans nya

    Farmor kommer älska sitt barnbarn

    Börja dejta nu och lev livet. Om du skilde fig så snabbt var nog inte ert äktenskap så som du nu i efterhand tror


    Har dock hört att han inte ville ha barnet, utan hon behöll det mot hans vilja. Bara en sådan sak. Min f d svärmor ser inte fram emot det här barnet, hon grät när hon fick veta och har mått dåligt sedan dess. Hon kommer inte att ta till sig barnet på samma sätt som med vår son har hon sagt. Hon belastar sig själv över allt som hänt.

    Vår son är såpass gammal att det inte tillför honom någonting att få ett syskon nu. Har svårt att se att de ska ha någon kontakt.

    Tack vare det han gjorde har det gjort att jag inte kan lita mer på män. Vet ej heller var man träffar andra män.
  • Anonym (MJ)
    Guldnovan skrev 2021-06-12 21:28:58 följande:

    Men sluta upp och hör vad du säger!??? Farmor ska alltså låta det nya barnbarnet få skit för att det är fött????


    Anonym (Hmm) skrev 2021-06-12 21:44:34 följande:

    Förstår att det kanske känns jobbigt att pappan och farmorn till ditt barn kommer ge uppmärksamhet och älska en ny. Men det är inte så att de slutar älska din son för det. Man kan älska 10 barn om man så nu vill det,

    Klart att farmor känner skam över sonen hon har uppfostrat honom och Skäms såklart över hans beteende. Men det är alltid hennes son oavsett om han så

    Skulle bli kriminell. Glöm inte det. Man älskar sitt barn och modersinstinkten är mycket stark


    Jag förstår också att hon skäms. Hon gråter ofta i telefonen när vi pratar och uttrycker också vad denna smutsiga skilsmässa får för konsekvenser för vår sons mående. Det är precis så mina tankar går. Jag har svårt att bara låtsas som ingenting och låta honom komma undan med detta. Ingen förlåtelse från hans sida, ingenting. Han offrar gladeligen möjligheten att få umgås med sin son dagligen för att få ha sina nöjen vid sidan av. Det är så uppenbart. Jag bad honom att visa mig lite respekt genom att inte ha kontakt med henne under separationen och under de första månaderna efter.

    Gällande barnet han ska få tycker jag att det känns sjukt att det trots allt är ett totalt oönskat barn som mot allas vilja ska födas in i familjen. Jag vet även via hans mamma om att han gick så långt att han lämnade henne pga detta med all rätt enligt mig. Jag fick inget veta förrän väldigt nyligen. Ingen i familjen känner kvinnan eller är speciellt intresserade av detta heller. Som tur är bor hon långt bort. Ledsen att behöva erkänna att jag känner så, men så är det. Jag undrar om han känner att det var värt att splittra familjen och även grusa sonens förtroende för... detta?
  • Anonym (MJ)

    Kan också tillägga att det senaste i kråksången är nu att exet vill presentera sonen för denna andra kvinna under veckan som kommer. Tror inte att sonen kommer att vara speciellt sugen på det. Undrar vad exet tror att han har att vinna på detta... ?

  • Anonym (MJ)
    Mittra skrev 2021-06-12 22:57:09 följande:

    Fy fan, vilket sätt. Jag tycker att du ts beter dig förkastligt.

    Du verkar påverka din son att ta avstånd från pappan och hans nya familj. Glöm exet, låt honom få vara lycklig med sin nya familj och straffa inte ett oskyldigt ofött barn.


    Kan hända, dock är det är inte enbart jag i familjen som känner såhär. Mamman är totalt förtvivlad över detta och har fått fyra månader på sig, liksom sonen att ställa in sig på detta. Lycklig vet jag inte, barnet är som sagt vare sig önskat eller planerat (exets egna ord) och han har lidit otroligt utav detta också. Inte för att jag bryr mig så mycket om det. Men att som utomstående komma och förstöra så totalt för en familj på det här sättet kan ju inte bädda för annat än problem för alla inblandade, inklusive det nya barnet där hon inte direkt lagt upp de bästa förutsättningarna som jag ser det.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Falabella) skrev 2021-06-13 11:09:06 följande:

    Om man inte är särskilt intresserad så går man väl inte och blir gravid med gubben, när man redan har två små barn? Det luktar snärjning lång väg trycker jag. Eller möjligen en oerhört tanklös och oansvarig person.

    Jag tror inte du har många rätt på din tipsrad ärligt talat.


    molly50 skrev 2021-06-13 12:58:24 följande:

    Jag håller med om att han bär det största ansvaret som var gift med TS.

    Men,å andra sidan,om den andra kvinnan inte var intresserad så hade hon ju bara kunnat backa och tacka nej till hans inviter.

    Speciellt om hon visste att han var gift.

    Hon har ett ansvar för sina egna handlingar.

    Men han har ett ansvar som gift familjefar också.

    Det hade varit ärligare av honom att göra slut innan han började ligga med den andra kvinnan.


    Precis. Hon är den som snärjt honom. Han hade aldrig tidigare varit otrogen. Visst kunde han kommentera andra kvinnors utseenden, vilket jag inte uppskattade. Då slutade han med detta. Han umgicks med de han delar hobby med. Även bland dessa män råder delad uppfattning om vad som är etiskt beteende i ett seriöst förhållande eller äktenskap.

    Ungefär hälften är trofasta och andra hälften är skandalösa helt enkelt, trots barn med i bilden.

    Ingen av dessa bemödade sig med att berätta för mig om sveket utan alla lät mig gå i tron att allt var som vanligt.

    Har pratat med en av dessa killar för att få fram sanningen. Har även läst i exets telefon under tiden vi var tillsammans. Denna kvinna började med att gå fram till honom på fest, helt ogenerat. Gift småbarnsmor. Hon tiggde även om hans nummer, om en dejt/uppmärksamhet osv. Efter det är det han som betett sig svinigt åt. Hon förförde alltså honom i vetskap om att han var upptagen. Jag tycker således inte ett dugg synd om henne eller hennes barn.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (jösses) skrev 2021-06-13 18:01:13 följande:

    Även om det inte var rätt av honom att vara otrogen tycker jag att det hedrar honom att han själv berättade om otroheten och det bara ett par månader efter att det hänt. Det hade varit mycket värre om han hållit på och vänstrat under lång tid och sedan blivit påkommen av frun.


    Det finns ingen som helst heder i att vara otrogen efter över 20 års äktenskap. Han lurade mig hela semestern.

    Vad henne anbelangar verkar hon helt sakna allt vad moral heter.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Hmm) skrev 2021-06-13 18:54:33 följande:

    Bebisen var 100 % oplanerad

    Det var ingen tipsrad

    Det var ett förtydligande om att sluta hoppa på kvinnan för att han varit otrogen mot sin fru


    Jag vågar lova att hon sett till att bli med barn för att snärja honom till sig
  • Anonym (MJ)
    Anonym (jösses) skrev 2021-06-14 15:46:27 följande:

    Men han blev ju inte påkommen utan han valde själv att berätta. Det var som sagt dålig stil av honom att vara otrogen, men han valde i alla fall att ta konsekvenserna av otroheten och lämna förhållande. Och det största problemet för ts verkar ju inte vara otroheten utan att han inte vill tillbaka till henne utan stannar hos den andra.


    Jag har bara så otroligt svårt att se vad en man i 50-årsåldern ser hos en kvinna som skulle kunna varit hans egen dotter... hade väl önskat att han kunnat sluta tramsa och ta sitt ansvar. Men det är väl att hoppas på för mycket.
    Anonym (jösses) skrev 2021-06-14 15:40:06 följande:

    Så om den nya inte slagit klorna i honom så hade han och ts levt lyckliga i alla sina dagar, och mannen är helt oförmögen att använda preventivmedel?


    Enligt mamman hade han berättat för systern om att hon uppgett att hon använt någon form av preventivmedel men trots detta blivit med barn. Märkligt, tycker jag!

    Barn bör väl vara planerade och efterlängtade, eller är jag helt fel ute? Inte påtvingade.
    Anonym (jösses) skrev 2021-06-14 16:20:40 följande:

    Jag har aldrig lagt ansvaret för otroheten på ts, men däremot en del av ansvaret för det havererade förhållandet. Om ett förhållande inte fungerar beror det nämligen oftast inte bara på en av parterna.


    Man bör rimligtvis arbeta med det som inte fungerar i förhållandet istället för att söka sig till första bästa utomstående och få det hela att sluta i tragedi.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Tre0) skrev 2021-06-14 14:09:40 följande:

    Men du ts, jag läser igenom din trådstart igen och hakar upp mig på andra meningen där du skriver "fått veta mitt riktiga värde". Skrev du bara så eller känner du det så på riktigt?


    Som fru efter över 20 års äktenskap fick jag ju veta min plats om man säger så.
  • Anonym (MJ)
    molly50 skrev 2021-06-14 23:00:26 följande:

    Så med andra ord så har han inte använt skydd själv?

    Då får han väl stå sitt kast.


    Han ville inte ha fler barn var han tydlig med när det gått ett antal år utan att lyckas med ett andra barn. Jag började använda skydd och använde dessa till punkt och pricka. Det har aldrig varit några som helst problem för mig. Jag har väldigt svårt att tro att man blir gravid med skydd. Att där ifrån sexan välja att behålla barnet mot den andres vilja. Att han träffar en sådan kvinna gör att jag vill hålla min son långt borta från henne.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Hmm) skrev 2021-06-14 17:11:47 följande:

    Det är ju inte helt ovanligt att män i 50 års åldern blir attraherade av tjejer i 30 års åldern. Det kan ju få dem att känna sig yngre

    Barn bör kanske vara planerade och efterlängtade men det är ju inte alltid så det är. Alla människor planerar inte sina barn och sitt liv efter en mall utan en del är ju mer spontana och går på känslan. Kan det vara här du och din man skiljt er i era personligheter tex? Tänker på det du skriver om att han borde arbetat på ert förhållande istället för att lämna. Verkar som ni har olika inställning till äktenskap

    Hur kom det sig att ni skaffade 1 barn på 20 år. Var ni båda nöjda med det? Antar att barnet var planerat?


    Nej, det ska gudarna veta. Vilket jag inte kan förstå eller relatera alls... vad man i vår ålder har gemensamt med en så mycket yngre person. När åldersskillnaden är så stor att han lika gärna kunde ha varit hennes pappa börjar äckelkänslorna spontant att infinna sig.

    Jag hade självklart sett att han kämpat för oss och varit rakryggad i sitt sätt mot mig. Vi har haft det kämpigt stundtals där vi inte delat uppfattningen om vissa saker. Däremot har vi ändå kunnat arbeta med detta och ta oss vidare. Detta har kommit som en blixt från klar himmel och tror inte att det här har varit ett väl genomtänkt beslut för honom. Hans föräldrar och även mina föräldrar tror att detta kommer att komma som en smäll i ansiktet på honom när det går upp för honom vad han förlorat.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (jösses) skrev 2021-06-14 17:10:01 följande:

    Även om man kan reagera på åldersskillnaden kan det trots den vara så att han passar bättre ihop med henne. Han kanske tyckte att han kämpat nog i ert förhållande och kände att det var dags att gå vidare.

    Om han verkligen inte ville bli pappa igen borde han ha steriliserat sig eller använt kondom. Det är inte bara kvinnans ansvar att skydda sig.


    Jag skyddade mig mha p-piller i 10 år utan problem och även innan barnet. Det där är bara en trivial ursäkt från hennes sida för att slippa ta ansvar för sitt handlade som är helt uppåt väggarna och påverkar flera personer i omgivningen på ett minst sagt negativt sätt.
  • Anonym (MJ)
    Anonym (Hmm) skrev 2021-06-15 17:33:51 följande:

    Jo hon skrev hon försökte igen efter att han varit otrogen och hon slängt ut honom och att hon tänkte att han slängde bort deras äktenskap pga en ålderskris som hon hoppades att han snart var ur. Jag tolkar det hon har skrivit som att hon väntat på honom och att detta med bebisen därför kommit som en så stor chock för henne


    Det ligger inte nära till hands att tro att ens snart 50-åriga ex har den goda smaken att skaffa barn. Framförallt inte med vem som helst.
  • Anonym (MJ)
    Mimosa86 skrev 2021-06-15 15:35:17 följande:

    Nu låter jag hård. Men vet du verkligen det?

    Det kan ju faktiskt vara så att han inte ville ha fler barn med dig men han vill det med henne. Det är inte ovanligt...


    Han ville och vill definitivt inte ha barnet som ska födas nu. Hon hade gjort det här på egen bevåg och han har mått mycket dåligt över vad det ska innebära för oss alla inblandade. Jag är av åsikten att man ska kunna lita på när någon uppger att hon skyddar sig. Hon vägrade tydligen att göra abort.
Svar på tråden Hur fort får man gå vidare?!