Längtan efter ett till barn, men det går/passar/funkar inte..

Barnlängtan är tufft, det är det verkligen.
Särskilt som kvinna, varje månad blir man påmind om det fysiska så det är svårt att tänka bort.
Men ni verkar ju ha fattat ett beslut ändå och det har ni grundat på de förutsättningar ni har. Då är det nog det som du behöver fokusera på. Även om det är svårt som sagt. 
Jag är ungefär lika gammal som du och vi får av medicinska skäl inte skaffa fler barn. Jag är inte säker på att jag hade velat men bara känslan av att inte "få" bestämma själv har varit jobbig. Nu är vår yngsta fyra år så jag börjar landa i att det är så här det blev för oss, det är så här min familj ser ut. Och det känns bättre och bättre hela tiden så jag tror att tid också är en faktor.

Sen är jag helt säker på att alla kvinnor som börjar närma sig 40 (eller många i alla fall) får lite smått panik av känslan av "aldrig mer". Att det fertila fönstret stängs och att det inom en rätt så snar framtid faktiskt inte kommer att vara fysiskt möjligt att få fler barn. Och att snart så har tåget gått liksom, den eran är över.

Där jag befinner mig nu ser jag fram emot det, för då vet jag att den tiden är förbi. Då går det verkligen inte längre. Men helt ärligt så har jag en kompis som är så ledsen över att aldrig mer få föda eller ha småbarn så att hon håller på att skola om sig nu så att hon kan jobba på förlossningen. Hon har insett att hon inte själv vill ha fler (de har tre barn) och då har hon valt att göra så här istället. Det hade jag också kunnat tänka mig om jag inte tyckt att blod och annat var så läbbigt...

Blir det väldigt jobbigt för dig så gå och prata med någon. Kanske din barnmorska på MVC eller om hon kan ordna kontakt men tex. en kurator?