Anonym (Trött och tung) skrev 2021-07-05 12:35:56 följande:
Tack för dina uppmuntrande ord!
Bristen på sömn beror på att den yngste sover dåligt. Vi har nu börjat alternera lite mer vem som tar hand om honom på nätterna så jag har en viss förhoppning om att det ska blir bättre.
Jag vägde mig idag: 97,2 kg och sen gick jag ut på en liten morgonpromenad!
Det där med att hålla saker superstrikt fungerar dåligt för mig. Jag blir så arg på mig själv när jag hör avsteg då (t ex om man är bortbjuden eller liknande) och känner att det är kört. Jag måste hitta en vardag som är rimlig, utan att det behöver vara hela världen ifall jag äter en giffel. Mitt största problem är att det aldrig blir bara en, jag äter hela påsen?
Åh vad tufft! Jättebra att ni hittat en lösning att testa, hoppas det fungerar. Vi får även hoppas att det är en övergående fas för honom.
Grymt! Då är du igång nu, skönt att ha en siffra att jobba med. Har du tänkt mäta dig något? Ibland sker inget på vågen men måtten minskar :)
När jag skrev superstrikt menar jag precis som 50 skriver att du ska göra upp en plan som funkar i din livsstil och följa den superstrikt, alltså även inplanerade "fusk". Så om du bestämmer att varje helg eller en timme varje lördag får du äta vad du vill eller om du får "fuska" på kalas så har du det med i planen. Då blir det inte lika ångestladdat när du väl äter något gott. Förstår du hur jag tänker? :)
Sen om det är möjligt tycker jag du ska involvera din man mycket i processen. Så om du bestämmer att varje morgon till frukost får du en giffel men bara en, då får han ge dig en giffel och sen gömma/låsa in påsen. Det låter kanske extremt men det funkar för mig för annars är jag precis som dig att jag bara forsätter äta. Det tråkiga med mig är att jag är inte ens sugen efter några bitar men fortsätter tills det är slut och jag mår illa! :( Så min man får hjälpa mycket när det väl gäller att dra ner på gottis.