• Anonym (Ledsen Mamma)

    7 årig dotter förstör familjen

    Hej,

    Vi har tre barn 9,5 år, 3 år och 7,5 år. Vår sjuåriga dotter är i kö för utredning. Men hon förstör allt!! Hon delar rum med storebror men han får aldrig vara där pga hennes utbrott, ilska och superdåliga attityd. Vi kan inte göra något roligt tillsammans för hon blir arg för allt; en blick kan göra henne galen. Hon skriker jämt så fort man säger åt henne. Man kan be henne sluta 5 gånger snällt för att sedan höjja rösten lite för sjätte gången säga sluta. Då blir hon galen och skriker på oss. Vad vi än gör vilka konsekvenser vi än ger, hur vi än säger /avleder så hjälper inget. Vi går sönder som familj. Semestern är inget roligt. Hon är sååååå uppkäftig för att använda sånt språk. Hon är smart i skolämnen och socialt smart. Man tror att hon är äldre än 7. Men skolan har också problem med henne attityd, vägran och sociala konflikter både i ord och våld.

    Vi försöker leva ett så rutinmässigt liv som möjligt för hennes skull. Men det hjälper inte. Vi avleder så ofta det går, förstärker det positiva, ger henne uppgifter hon gillar.. vi har gått olika kurser vi har provat allt.

    Vi älskar henne massor och hon är såklart så go också.

    Snälla hjälp, tips? Igenkänning? Finns det något i hälsokost? Vi har provat magnesium och omega3. Hjälper ej.

    Snälla jag vill inte känna mig så ensam och ledsen!!

  • Svar på tråden 7 årig dotter förstör familjen
  • Anonym (H)
    Anonym skrev 2021-07-02 22:14:29 följande:

    Vem orkar barnvakta det barnet???


    Ett av mina syskonbarn har adhd och hen får jättegärna vara hos mig! Vi fungerar jättebra ihop och jag har ett annat tålamod och anpassar på ett annat sätt än föräldrarna då jag inte är med barnet varje dag. Klart vi bråkar ibland men det går fort över och vi har egna taktiker för att lösa sånt. Så klart det finns släkt/vänner som inte har problem att barnvakta barn med npf diagnoser. Jag har även egna barn som går jättefint ihop med sin kusin.
  • McIris
    Glinda från Oz skrev 2021-07-03 00:09:18 följande:

    Båda och. Att barn testar gränser är något alla vet, det handlar inte om USA, Sverige eller något annat land det är universellt. Att sätta gränser är en sorts stöd också. Ett barn som inte har några gränser överhuvudtaget får dels problem senare men blir också otryggt hur konstigt det än låter, gränser är en sorts vägledning också. 


    Absolut, jag har inget emot gränser. Få barn lever helt gränslöst dock. Gränser kommer med de flesta sociala kontakter man har. Men gränser utan lyhördhet för behov och gränser utan att innan ha en respektfull relation är inte framgångsrikt för det mesta. Människor och relationer är som bankomater, man måste casha in mer än man cashar ut.
  • Anonym

    Inser att det är att stånga huvudet blodigt genom att stå för min åsikt och erfarenhet.
    Det är mycket pga den mesighet som de flesta i tråden förespråkar som det går utför med mycket i samhället.

    "Stackars Kalle har NPF, så han måste få göra som han vill"

    NPF= NyPåfunnenFörklaring/ursäkt för bortskämda ungar att bete sig hur som helst.

    Godnatt.

  • fornminne
    Anonym (H) skrev 2021-07-03 00:10:14 följande:
    Ett av mina syskonbarn har adhd och hen får jättegärna vara hos mig! Vi fungerar jättebra ihop och jag har ett annat tålamod och anpassar på ett annat sätt än föräldrarna då jag inte är med barnet varje dag. Klart vi bråkar ibland men det går fort över och vi har egna taktiker för att lösa sånt. Så klart det finns släkt/vänner som inte har problem att barnvakta barn med npf diagnoser. Jag har även egna barn som går jättefint ihop med sin kusin.

    Det låter inte som att ditt syskonbarn är lika svår som den här flickan. Npf betyder inte per automatik utbrott och kaos. Det kan yttra sig på många olika sätt. Då är det förstås lättare att erbjuda avlastning om man har tid och ork. I ts fall tror jag det är enklare att försöka hitta någon som kan passa syskonen ibland, så att föräldrarna får andrum och kan koncentrera sig mer på flickan. Det ger också syskonen andrum och de ska inte alltid behöva stå tillbaka. Många syskon far illa när det finns problematik i familjen. Behöver inte alls handla om npf. Jag känner flera npf-barn som är krävande men underbara, och som det mesta kommer bra överens med sina syskon. Och så vet jag andra med npf som knappt går att ha i möblerade rum, och som syskonen tar avstånd från. Det är väldigt olika.
  • Anonym (*-*)
    Anonym (Ledsen Mamma) skrev 2021-07-02 19:43:24 följande:
    Hej,
    Vi har tre barn 9,5 år, 3 år och 7,5 år. Vår sjuåriga dotter är i kö för utredning. Men hon förstör allt!! Hon delar rum med storebror men han får aldrig vara där pga hennes utbrott, ilska och superdåliga attityd. Vi kan inte göra något roligt tillsammans för hon blir arg för allt; en blick kan göra henne galen. Hon skriker jämt så fort man säger åt henne. Man kan be henne sluta 5 gånger snällt för att sedan höjja rösten lite för sjätte gången säga sluta. Då blir hon galen och skriker på oss. Vad vi än gör vilka konsekvenser vi än ger, hur vi än säger /avleder så hjälper inget. Vi går sönder som familj. Semestern är inget roligt. Hon är sååååå uppkäftig för att använda sånt språk. Hon är smart i skolämnen och socialt smart. Man tror att hon är äldre än 7. Men skolan har också problem med henne attityd, vägran och sociala konflikter både i ord och våld.
    Vi försöker leva ett så rutinmässigt liv som möjligt för hennes skull. Men det hjälper inte. Vi avleder så ofta det går, förstärker det positiva, ger henne uppgifter hon gillar.. vi har gått olika kurser vi har provat allt.

    Vi älskar henne massor och hon är såklart så go också.

    Snälla hjälp, tips? Igenkänning? Finns det något i hälsokost? Vi har provat magnesium och omega3. Hjälper ej.
    Snälla jag vill inte känna mig så ensam och ledsen!!
    Varför får hon inte ha eget rum?
    Kan ju inte vara kul som flicka att dela med sin bror heller.
  • Anonym (H)
    fornminne skrev 2021-07-03 01:45:57 följande:

    Det låter inte som att ditt syskonbarn är lika svår som den här flickan. Npf betyder inte per automatik utbrott och kaos. Det kan yttra sig på många olika sätt. Då är det förstås lättare att erbjuda avlastning om man har tid och ork. I ts fall tror jag det är enklare att försöka hitta någon som kan passa syskonen ibland, så att föräldrarna får andrum och kan koncentrera sig mer på flickan. Det ger också syskonen andrum och de ska inte alltid behöva stå tillbaka. Många syskon far illa när det finns problematik i familjen. Behöver inte alls handla om npf. Jag känner flera npf-barn som är krävande men underbara, och som det mesta kommer bra överens med sina syskon. Och så vet jag andra med npf som knappt går att ha i möblerade rum, och som syskonen tar avstånd från. Det är väldigt olika.


    Jo det är liknande och konflikterna blir många då syskonen gärna är där och eldar på och retas. Vi har märkt att konflikterna är mindre när syskonbarnen får paus från varandra och anledningen jag ofta tar barnet barnet med npf är för det verkar bli mindre bråk även när hen kommer hem då det är lugnare hos mig. Tror också ts med familj hade haft mycket att vinna på om någon närstående hade kunnat avlasta och så får de själva se vad som passar dem bäst. Att någon tar syskonen mest eller deras 7-åring.
  • fornminne
    Anonym (H) skrev 2021-07-03 06:34:42 följande:
    Jo det är liknande och konflikterna blir många då syskonen gärna är där och eldar på och retas. Vi har märkt att konflikterna är mindre när syskonbarnen får paus från varandra och anledningen jag ofta tar barnet barnet med npf är för det verkar bli mindre bråk även när hen kommer hem då det är lugnare hos mig. Tror också ts med familj hade haft mycket att vinna på om någon närstående hade kunnat avlasta och så får de själva se vad som passar dem bäst. Att någon tar syskonen mest eller deras 7-åring.

    Absolut, men då ska någon vilja och klara av att ta deras 7-åring också. Jag menade att det förmodligen är lättare att hitta släktingar eller vänner som kan passa syskonen, om de är enklare.
  • Anonym (Bibbi)
    Anonym skrev 2021-07-03 00:23:16 följande:

    Inser att det är att stånga huvudet blodigt genom att stå för min åsikt och erfarenhet.

    Det är mycket pga den mesighet som de flesta i tråden förespråkar som det går utför med mycket i samhället.

    "Stackars Kalle har NPF, så han måste få göra som han vill"

    NPF= NyPåfunnenFörklaring/ursäkt för bortskämda ungar att bete sig hur som helst.

    Godnatt.


    Fast det du skriver stämmer inte. Det är inte på något vis forskningsbaserat. NPF är inte ett nytt påfund, förr i tiden kallades dessa barn för vanartiga idioter och sattes på institution eller anstalt. De gavs över huvud taget inte en chans i samhället.

    Idag ser vi dessa barn som människor. Det är skillnaden.

    Du säger att du har mer erfarenhet än oss andra i tråden. Då undrar jag vad du har erfarenhet av? Om du har erfarenhet av neurotypiska barnmen inte de med funktionsvariation, så har du faktiskt inget att komma med i den här tråden.

    Av dina svar att döma har du inte träffat särskilt många familjer med den problematik som TS beskriver. För om du hade sett hur dessa familjer sliter för att få ihop vardagen, hade du inte haft sådana åsikter som du har.
  • sextiotalist
    Anonym (Ann) skrev 2021-07-02 22:44:24 följande:

    Varför ska hon straffas föratt hon inte KAN bete sig? Om hon slåss får de andra backa undan och vänta tills hon lugnar ner sig. Sedan lugnt fråga vad det som gjorde henne arg. Försöka lära henne strategier och förebygga att det händer igen. 

    Ditt försklag kommer bar att göra att situationen esklaerar. Det fattar vem som helst som har erfarenhet av barn - om man tänker efter.


    Med ditt resonemang är det hennes syskon som får ta konsekvenserna/straffen för att hon har problem.
  • Anonym (Bibbi)
    Anonym (Ledsen Mamma) skrev 2021-07-02 20:29:12 följande:

    Vi har testat lite olika omega3. Men kanske får kolla in EyeQ

    Ritprat har vi inte provat tack.

    Rummet är inte så jätteenkelt att dela av. Men sonen hänger i vårt rum mer nu så hon är själv mestadels därinne när hon behöver. Vi letar större.


    Så fort ni har en diagnos, så har ni ju rätt att få hjälp från habiliteringen. De kan verkligen ge stöd för att få ihop vardagen.

    Men det finns även visst stöd att få från socialtjänsten. De har till exempel föräldrautbildningar. Tyvärr är de inte experter på just NPF, men det kan vara skönt att få stöd snabbt.
Svar på tråden 7 årig dotter förstör familjen