• Anonym (TS)
    Sun 4 Jul 2021 07:54
    966 visningar
    18 svar
    +2
    18
    966

    Skriver ni om era barns diagnoser?

    Det är ju en diskussion som pågår om hur mycket man ska dela bilder och info om barn på sociala medier. Jag funderar på hur ni med barn med npf och andra känsliga diagnoser gör. Jag har många personer i min omgivning som skriver om sina barn. Det är fina inlägg, inget kränkande, som skrivs för att informera och öka acceptans. Men jag tänker ändå att det är problematiskt. Har barnen verkligen accepterat att det står att de har svårigheter med vänner, är hemmasittare, lider av ångest, måste ta mediciner, har självmordstankar eller könsdysfori? Kan föräldrarna verkligen bedöma vad det får för konsekvenser när det skrivs ut på facebook eller IG?

    Jag har själv två barn med npf. Jag skriver aldrig om det öppet. Däremot är jag med i två slutna grupper. Ibland ställer jag frågor och då försöker jag skriva så lite information som behövs, och jag går också igenom grupperna några gånger per år och har bort mina inlägg.

    Jag kanske tänker fel. Vi borde kanske vara mer öppna för att minska stigmat kring vissa diagnoser. Samtidigt, vem är jag att vara öppen åt mina barn?

    Jag pratar en hel del om dem, men då väljer jag ju sammanhang, och ord fastnar inte som inlägg på sociala medier.

    Hur tänker ni?

  • Svar på tråden Skriver ni om era barns diagnoser?
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Sun 4 Jul 2021 09:27
    #7
    Anonym (Maria) skrev 2021-07-04 08:21:33 följande:

    Är deras barn medvetna tror du Ts att de skriver om svårigheter med vänner, Hemmasittare osv?

    Hade tyckt det varit hemskt om mina föräldrar fläkt ut liknande om mig på sociala medier. Om jag varit ung.

    Det når ofta mycket längre än man tror. Man ser ju själv ibland vänners vänners inlägg på Facebook tex som man gärna varit utan. Just riktigt känsliga grejer.


    Det kan nog vara olika, hur medvetna barnen är. Men även om man är säg 14 år och säger ok när mamma frågar om hon får skriva något - är man verkligen mogen nog för att förstå konsekvenserna av att mammas jobbkompisar, bekanta, föräldrar till klasskompisar etc etc tar del av svårigheterna man kämpar med?
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Sun 4 Jul 2021 13:25
    #13
    Anonym (k) skrev 2021-07-04 11:08:10 följande:

    Att skriva om barnens könsdysfori, självmordstankar är givetvis kränkande hur fint man än skrivet. Men bara för att det står på FB betyder inte att hela vänlistan kan se. Funktionen där man begränsar vem som ska se funkar bra.

    Men skriv anonymt eller som personen en bit upp i tråden som skriver så få detaljer som möjligt i slutna grupper och sedan raderar. Vissa 14åringar är väldigt öppna med sin diagnos och då får man moderera men ändå tillåta att det delas och då är det ju ok som förälder att skriva några inlägg som ungdomen godkänner.


    Jo, det är klart att man kan begränsa, men vad är då poängen med att lägga ut inlägg för att synliggöra och öka acceptans om man bara skriver för närmsta familj och vänner? De borde ju veta om situationen. Och man ser ju folk som svarar på andras inlägg och berättar om sina barn, och då har man ju rätt dålig koll på spridningen.
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Sun 4 Jul 2021 13:28
    #14
    Anonym (oooo) skrev 2021-07-04 11:38:48 följande:

    Mina barn är numera vuxna och det har hänt att jag skrivit något mycket kortfattat utan att nämna namn (alla fattar förstås att det är något av mina barn), men tex att den ena började på folkhögskola (underförstått för att det inte fungerade på gymnasiet) på min facebooksida. Den sortens saker har jag skrivit, mer som en positiv sak att ungdomen lyckats ta sig ett steg vidare i livet. 

    Jag är med i en del slutna grupper på Facebook på temat NPF/problematisk skolfrånvaro/särbegåvning, och där är man ju inte anonym i själva gruppen, även om inga andra kan se gruppen. Där försöker jag mest svara på frågor från föräldrar som har yngre barn och som är i den där jobbiga tidiga fasen när hela ens liv ställs på ände när man inser att barnet har svårigheter som man kanske inte vara beredd på. Vi har kommit igenom hela det och jag kan bidra med hur vi gjorde och hur det faktiskt är så mycket bättre idag, att tonåren var jobbigaste perioden både för ungdomen och oss föräldrar tex. 

    Jag har sett att det finns en del bloggar där föräldrar skriver om tex NPF, svårigheter i vardagen och så är det fullt med foton på barnet i fråga också. Där måste (hoppas jag) föräldrarna ha noga tänkt innan de startade. 


    Då är vi kanske med i samma grupper. :) Det kan ju vara väldigt värdefullt att kunna ställa frågor och ta del av andras erfarenheter i sådana grupper. Det är en svår avvägning tycker jag, å ena sidan få stöd som hjälper oss här och nu, å andra sidan värna mina barns integritet.
Svar på tråden Skriver ni om era barns diagnoser?