3 åring, ätstörning?

Om det har pågått nu under sommaren så kanske han inte är hungrig för att det är varmt? Det är ju många människor som inte är speciellt hungriga i värmen.

Kyld läskande frukt, såsom vattenmelon eller päron, kanske ni kan få i honom?

Det kan ju inte stämma att han inte äter någonting och ändå inte är gravt underviktig.

Jag tror att föräldrar ofta felbedömer hur lite ett litet barn äter. Nu är det säkert så att din son ÄR väldigt liten i maten och kräsen också. Det är ju många barn. Men allt ni gör runt mat kommer inte förbättra situationen. Förstår dock att man blir orolig och desperat!

Men som sagt. Om han verkligen inte alls fick i sig vad han behövde skulle han först bli väldigt underviktig och han skulle tappa vikt. Att ligga på en kurva under jämfört med längden är inget konstigt alls. Så han svälter uppenbarligen inte.

Om du tittar på vad han äter under en hel vecka så kanske du ser att han inte äter så extremt lite ändå? Och hur ser en portion ut för honom? Mina barn i den åldern åt väldigt lite. Middag kunde vara två matskedar makaroner och en köttbulle. Eller en halv potatis och några bitar gurka. Frukost en halv smörgås med bara smör. Glass och kakor gick dock alltid ner. :)

Släpp allt runt maten ett tag och se vad som händer. Titta inte på honom när han äter, truga inte, erbjud bara mat under måltiden och prata överhuvudtaget inte om mat eller om att äta upp. Jag kan nästan lova att det kommer att visa sig att han inte kommer förlora någon vikt.

Först skippa kakor, glass, godis mm. Även välling. Inte konstigt barnet inte äter vanlig mat med hans sockerintag.

Min premis åt i den åldern kalla Makaroner, korvbitar, gurkstavar. Köttbullar. Havregrynsgröt på kvällen

Låt en tallrik stå framme så kommer han att äta framöver.

Och jag vill tillägga och betona: man KAN inte äta ingenting och ändå följa sin kurva. Om man inte äter tillräckligt börjar man gå ner i vikt. Det är fysikens lagar och precis samma som för vuxna. Han äter alltså precis som han ska och all oro finns i er uppfattning om vad han borde få i sig. Så verkligen: testa att lyfta bort den oron från honom ett tag. Han har knappast en ätstörning men med tiden så kan föräldrars oro runt mat börja smitta av sig på barnet.

Har ett barn som är litet i maten. Kanske inte riktigt liks illa som ditt. Men vi har liten rimlig portion som vi lägger upp som hen ska äta. Då med saker vi vet att hen äter.

Saker man har svårare för eller är nytt får man ta mindre av, men då ta lite mer av sådant man äter. Vårt barn blir omöjlig då hen är hungrig, så detta är för att täcka upp basen.

Vi serverar inte glass, bullar, jordgubbar med grädde osv om man inte äter av lunch och middag. Vi kan absolut villkora och påminna om det ifall vi har köpt jordgubbar som barnet längtar efter. Däremot mutar vi inte med bulle om hen äter maten. Har vi däremot fikat och ska fika ihop påminner vi om det. Däremot kan vi förstärka mellanmålet med macka/knäcke de dagar då hen äter dåligt då det alltid går ner.

Vi har ?bråkat och envisats? lite om mat. Vet inte om jag tycker det är rätt eller fel egentligen. Hen skulle dock äta typ ingenting om vi inte envisades.. eller bara grönsaker och frukt samt sött. Hen är smal men bara något under på medelkurvan.

Sen påminner ju föräldrar oss om att intaget över en vecka behöver kännas okej balanserat med protein, kolhydrater och fetter. Äter hen tre korvar en dag, massor med grönsaker och lite pasta en annan men hoppar korv gör det inget. Vissa dagar äter hen inget, andra dagar tar hen om kanske flera gånger.

Men är man orolig kontakta BVC. Vi hade en fantastisk barnsköterska som lyssnade in vad han åt och sa att det var lugnt. Lugnade oss liksom. :)

Ser att jag missade att skriva att han FÖLJDE sin kurva sist vi var på BVC vilket var i februari, och det är ju nu i vår/sommar som han börjat äta ännu sämre. Hur han ligger på kurvan nu vet jag inte. Får köpa en våg och se så han inte gått ner kanske. Blir så orolig när det gått till exempel 2 dagar utan riktig mat och han bara ätit macka, yoghurt och nån fruktbit, det kan väl inte hålla i längden? Det har också blivit en del bullar emellanåt nu på sommaren då kan kanske är iväg osv och det har jag tyckt varit bra för då vet jag att han fått i sig något åtminstone. Annat onyttigt som saft, läsk, godis, chips äter han inte.

Om ni är oroliga ska ni se till att få träffa en dietist. Jag blev remitterad från BVC och tyckte att det var guld värt. Framförallt att bli lyssnad på och att få höra att jag som förälder inte gör något fel.

Jag har själv en väldigt ojämnt ätande treåring. Jag har försökt att inte pressa hen, utan tänker att det inte är så långt till nästa måltid. Vi äter många täta måltider: frukost, mellis, lunch, mellis, middag och välling. På så vis gör det inte så mycket om en måltid skippas.

Tycker absolut INTE ni ska köpa en våg och hålla på. De kommer bara stressa barnet. Jag var extemt liten och "mager" som barn. Jobbig med maten osv. Skulle mina föräldrar börja ställa mig på en våg, mäta och räkna skulle jag få sån otrolig ångest kopplat till mat.

Som någon sa, barn äter inte så mycket. Men sluta med allt socker i vardagen, de hjälper inte alls. Gillar han exempelvis spagetti med lite köttfärssås, ja men då kanske han kan få det ofta.

Duharnogrätt. det blir nog bara stressigt för alla med en våg. Men man vill ju verkligen veta atthanintegår nerivikt,kontrollbehovetgörsig påmint

Har en son som i den åldern var liten i maten och kräsen.

Han gick dessutom ner i vikt, så han åt verkligen för lite.

Det råd vi fick var att inte skippa välling. Genom vällingen fick han i sig det viktigaste. Vi skulle även tillsätta extra fett.

Då kunde vi släppa oron och sonen fick peta i maten och äta det han ville.

Så under en tid så var det broccoli till varje måltid, för var det något han gillade så var det broccoli.

En period levde han på broccoli och välling. Lite avokado slank ner och oliver

Eftersom vi släppte äta-kravet (mentalt hos oss) så blev det vuxenkryddning och det föll även sonen i smaken.

Det är bättre att man har en bas med de det äter och sedan se resten som bonus.

Kan ju även rapportera att sonen numera äter så gott som allt, har ingen övervikt och har ett gediget intesse för matlagning. (24 år)

Tack för svar. Det gjorde mig lugnare har så himla svårt att släppa kontrollen kring hans mat då det verkligen varit fokus sen han föddes. Först med sondmatning och sen via BVC där han ibland inte gått upp tillräckligt när jag ammade och vi behövde tillsätta mer fett i maten osv, så det har alltid varit ett orosmoment det där med maten tyvärr. Kanske mer för mig som förälder än för honom.

Ring BVC och be att få komma dit och väga honom samt att få en remiss till en dietist. Du kanske kan få lugnande besked och lite råd och hjälp kring hur du ska tänka. Istället för att oroa dig :) De flesta barn överlever på en väldigt snäv begränsad diet utan att det är någon fara.

Macka, yoghurt och frukt är bättre än inget. Jag håller inte alls med övriga i tråden och undrar om de överhuvudtaget har förståelse för barn som knappt vill äta. Låt honom äta det som går, även om det blir samma sak varje dag. Prova gärna att introducera nytt men låt det bli som det blir. I värsta fall om han bara äter bullar liksom, då är det bullar han ska äta. Så länge han får i sig något. Det bästa är att undvika den stora konflikt och press som blir kring mat, det är inte värt att truga och bråka om det då det bara förvärrar. Förhoppningsvis går detta över!

Kanske kan ni läsa lite om selektiv ätstörning och se om det stämmer in på ert barn? Då kanske ni hittar bra tips där.

"Knappast en ätstörning"? Har du koll på begreppet ätstörningar? Mycket andra fördomar i inlägget också.