Försöka bli gravid i höst, följas åt?
Håller tummarna för punktlig ägglossning för dig Dalarna.
Hoppas också att mensen uteblir, LJM.
Min mens kom idag så nu kan nedräkningen till nästa försök påbörjas på allvar.
Håller tummarna för punktlig ägglossning för dig Dalarna.
Hoppas också att mensen uteblir, LJM.
Min mens kom idag så nu kan nedräkningen till nästa försök påbörjas på allvar.
En liten strimma blod kom för en stund sen :( hade börjat hoppas, till och med känna att det kanske hade gått denna gången trots att jag verkligen försökte att hålla garden uppe. Kraschen blev ändå total så har legat i sängen och störtgråtit i sambons famn fram tills nu.. Har verkligen haft noll mensvärk idag, brösten var inte ett dugg ömma under dagen och dessa två saker är alltid mina säkra tecken på att mensen är på ingång. Är så himla less på att kroppen luras på det här sättet, känns som att något ändras för varje cykel numera? Fyfan vilket skit detta är rent ut sagt :(
Chilins: Jag ser aldrig svaga sträck och inte heller ditt, men så glad att andra gör. Så spännande. Hoppas det håller i sig och blir starkare nästa gång du testar.
Håller med övriga. Du sätter verkligen ord på de där känslorna, Chilin.
Senaste tiden har så många gamla klasskompisar som jag inte egentligen har så mycket kontakt med längre lagt ut på FB att de fått barn. Egentligen borde jag ju bli hoppfull av det och se det som ett gott tecken om att jag inte är för gammal (fyller 37 senare i år), men har mest känt mig avundsjuk och tänkt "varför de och inte jag?". Ingen känsla man är stolt över eller mår särskilt bra av.
Stort och varmt grattis, Evelinagra! Underbara nyheter! Så himla roligt! Instämmer med de andra. Nu har jag ju iofs aldrig börjat, men jag hade slutat tempa och inte testat mer osv. Fullt normalt att känna av växtvärk i livmodern. Spännande tid framöver. Fortsätter gärna att följa dig här i tråden så du får gärna fortsätta att rapportera.
Dalarna: Så bra att ni fick till det en gång iaf. En gång kan ju räcka så tycker absolut att du kan prova med krämen denna gång.
Annemarit: Stort grattis!
Ofattbart, men försöker sansa mig då jag inte kan styra över andra människors bedömning av vad som är lämpligt eller inte. Det var som en käftsmäll. Min man kände likadant. I bilen senare berättade han att det gått ett bra tag sedan han tänkt så, att man förlorat ett barn. Vi har aldrig gått i de banorna för att det är för smärtsamt. Otroligt onödigt att utsätta oss för det här. Vi har inte barn än men vet likaväl att man inte kan berätta saker för barn då det inte finns en garanti för att det stannar där. Kul om han går runt och säger det för släkten som jag inte ens velat berätta för.
Människor alltså, spelar ingen roll hur när man är någon så blir man tokig på dem.
Nu börjar det närma sig ägglossning här. På cykeldag 10 idag och de senaste vanliga cyklerna (alltså inte direkt efter missfall/utomkveds) så har jag haft ägglossning mellan 13-15. Det lustiga är att jag känner mig mer optimistisk och positiv än på länge. De sista försöken under våren så kändes det helt hopplöst och nu är ju chanserna egentligen lägre efter att ha förlorat en äggledare, men ändå så känns det bättre. Jag passar på att njuta av det så länge det varar.
Faktum är att den stress som jag känt med att tiden håller på att rinna ifrån oss också har pausats. Den kommer kanske tillbaka så småningom, men just nu så känns det helt ok om det tar några försök igen. Det känns inte som att det finns någon deadline just nu. Det får bli när det blir.