Skolbarn som sover för lite?
Jag har en 7-åring som verkar likna din. Äntligen har livet blivit lättare för oss - det är inte säkert att det blir så för er, men ni kan ju prova. Om det inte fungerar så tycker jag att ni ska kontakta vården.
Vad som hjälpte här hemma var att hela familjen liksom stressade ner.
Det var verkligen ett hästjobb att implemetera det här. Vår son tyckte att det var aptrist först, men vi gav inte upp. För varje dag som har gått så har det blivit lättare. Nu ser han fram emot vad vi ska göra under "mysstunden" och kommer med egna förslag. Idag byggde vi lego alla tre tillsammans!
Vi tar en stund varje dag vid 18-19-tiden där vi inte gör någonting egentligen. Vi släcker ner till mysbelysning, tänder levande ljus och jag och min man dricker kaffe och vår son dricker kamomill-te som tydligen ska hjälpa en att varva ned (jag trodde inte på det först, men det fungerar faktiskt här.) Sedan sitter vi bara där och tar det lugnt helt enkelt: kramas, stryker över ryggen, pratar, spelar ett brädspel, berättar sagor eller högläser någonting en stund. Man måste sitta ned i soffan helt enkelt. Efter ett tag kunde vi utöka det med att det är okej att gå ett varv, eller att gå till sitt rum och göra någonting lugnt, kanske för att rita en teckning, men man ska ta det lugnt, prata lugnt och komma tillbaka till soffan och visa och berätta vad man har gjort. När vi väl är klara så är klockan ungefär 19.00-19.30. Efter det får vår son välja vad han ska göra fram till klockan 20. Ibland blir det en galen-vild-lek, men oftast väljer han någonting lugnt som legobygge eller någonting annat.
Precis vid nattning så blir det alltid lite hoppigt, men när han väl hamnar i säng så blir det lugnt. ÄNTLIGEN somnar han till slut utan att ropa 2500 gånger "Kom!" eller skrika "OM NI INTE KOMMER TILL MIG SÅ GÅR JAG UPP!"
Han somnar äntligen klockan 21-22, vaknar till en gång varje natt, men sover sedan tills klockan är 7. Det är helt galet!