Är det fel val?

Han har säkert längtat efter detta länge och nu kommer chansen. Jag tror ni för får det bra. Barn har det bra på gårdar! Det finns så mycket mer att göra hela tiden.

Ja, alltså jag tycker ju att 11 mil är ingenting... Du kommer ju fortfarande kunna hälsa på din familj väldigt ofta. Det är ju ingen omöjlig sträcka att ens ta för en dagstur. Så för min del känns det som att du överdriver den aspekten litegrann. Visst att du inte kan sticka över till dina syskon eller föräldrar spontant efter middagen som du kanske är van nu, men bör inte din man och barn egentligen vara din första prio?

Om han har en chans att göra något han brinner för, samtidigt som att du och barnen inte hamnar i kläm när det kommer till skola/jobb (vilket det inte låter som) känns det ju orättvist att du ska sätta dig på tvären bara för att du kommer behöva planera snäppet längre om du ska kunna hälsa på din ursprungsfamilj... Och dessutom kanske ni blir närmare hans familj iom en flytt. Han kanske har varit sugen på att kunna göra spontanbesök till hans föräldrar?

Har han vana och erfarenhet av att driva en gård med skog och mark på egen hand?

Du utgår ifrån att detta skulle vara ett automatiskt dåligt val. Varför tror du det?

Varför skulle detta val vara så katastrofalt?

Jag ser massa intressanta möjligheter här till både permanenta lösningar och även en del kompromisser och tillfälliga lösningar.

Varför skulle det vara så fel att du gillar en flytt?

Och hur tror du att de kommer att må om några år när det visar sig att du misstrivs, långt från släkt och vänner, kanske har svårt att komma in i nya samhället, de bekanta ni har är mannens och det enda han vill göra är att leka lycklig gårdsägare och inte kan förstå hur man skulle vilja nåt mer med livet...?

Om familjen splittras så är det din mans val, du och barnen är inte hans gisslan.