• Anonym (TS)

    Hur tusan ska man veta?

    Hur vet man om man vill ha barn? Hur bestämmer man sig för att börja försöka? Jag och min sambo är båda 30, planerar bröllop och har ett väldigt stabilt förhållande. Allt är superbra. Förutom det där med barn då. Han verkar lite likgiltig över det hela. "Händer det så händer det" typ, han är inte helt emot idéen men inte heller att han prompt vill ha några barn.

    Jag känner mest att jag inte har någon aning alls om jag ens vill. Å ena sidan vill jag inte missa något. Jag vill inte vakna upp när jag är 55 och känna att jag borde ha försökt få barn. Men å andra sidan är jag också väldigt nöjd med hur livet är nu. Jag har aldrig riktigt känt nån barnlängtan eller ett behov av att bli mamma. 

    Min blivande man menar att vi ändå har 10-15 år på oss att bestämma oss, vilket jag känner är oerhört naivt. Jag har väl inget emot att bli en något äldre mamma, men att vänta tills vi blir 40 att ens försöka känns lite väl riskabelt... Så hur vet man? Jag hade helst velat veta igår vad jag vill. Bara att veta att "JA jag vill ha barn, kanske inte just nu, men om x år" eller "NEJ, jag är nöjd med att vara barnfri" hade varit en sån lättnad. 

    Har ni några tips på hur man kan tänka?

  • Svar på tråden Hur tusan ska man veta?
  • Anonym (när jag var 30)
    Anonym (TS) skrev 2021-08-03 14:37:54 följande:

    Hur vet man om man vill ha barn? Hur bestämmer man sig för att börja försöka? Jag och min sambo är båda 30, planerar bröllop och har ett väldigt stabilt förhållande. Allt är superbra. Förutom det där med barn då. Han verkar lite likgiltig över det hela. "Händer det så händer det" typ, han är inte helt emot idéen men inte heller att han prompt vill ha några barn.

    Jag känner mest att jag inte har någon aning alls om jag ens vill. Å ena sidan vill jag inte missa något. Jag vill inte vakna upp när jag är 55 och känna att jag borde ha försökt få barn. Men å andra sidan är jag också väldigt nöjd med hur livet är nu. Jag har aldrig riktigt känt nån barnlängtan eller ett behov av att bli mamma. 

    Min blivande man menar att vi ändå har 10-15 år på oss att bestämma oss, vilket jag känner är oerhört naivt. Jag har väl inget emot att bli en något äldre mamma, men att vänta tills vi blir 40 att ens försöka känns lite väl riskabelt... Så hur vet man? Jag hade helst velat veta igår vad jag vill. Bara att veta att "JA jag vill ha barn, kanske inte just nu, men om x år" eller "NEJ, jag är nöjd med att vara barnfri" hade varit en sån lättnad. 

    Har ni några tips på hur man kan tänka?


    När jag var 30 var jag också osäker på om jag ville ha barn. Två år senare började vi försöka (=vi slutade med skydd men inte mer aktivt än så). Det tog 5 år och två misslyckade graviditeter innan det blev levande barn. Hade jag velat börja försöka tidigare om jag vetat hur länge det skulle ta? Nope. Innan visste jag ju inte ens om det var något jag ville. Minns inte hur vi kom fram till att vi skulle slopa skydd men vi pratade en hel del om det hela innan. Sambon var som din "blir det så blir det". När det väl blev ett plus blev han väldigt engagerad så jag skulle inte döma din sambo för hans likgiltighet nu. 
  • Anonym (TS)
    Anonym (när jag var 30) skrev 2021-08-03 14:44:39 följande:
    När jag var 30 var jag också osäker på om jag ville ha barn. Två år senare började vi försöka (=vi slutade med skydd men inte mer aktivt än så). Det tog 5 år och två misslyckade graviditeter innan det blev levande barn. Hade jag velat börja försöka tidigare om jag vetat hur länge det skulle ta? Nope. Innan visste jag ju inte ens om det var något jag ville. Minns inte hur vi kom fram till att vi skulle slopa skydd men vi pratade en hel del om det hela innan. Sambon var som din "blir det så blir det". När det väl blev ett plus blev han väldigt engagerad så jag skulle inte döma din sambo för hans likgiltighet nu. 
    Ja, jag tänker ju så också. Känner absolut inte att det är en garanti att det tar sig snabbt om vi nu skulle börja försöka. Men precis som du vill jag ju inte heller försöka innan jag är redo bara ifall att. Jag har aldrig varit gravid och jag har alltid använt skydd, så jag vet ju absolut ingenting om jag har lätt för att bli gravid eller inte. 

    Jo, jag tror väl också att han skulle bli glad om det faktiskt blev en graviditet i framtiden. Han kan prata ibland om "ifall vi får barn..." så det känns ju inte som att han inte skulle bry sig om ett framtida barn. Tror att vi båda skulle bli bra föräldrar om det blir så för oss, men det är bara lätt irriterade att ingen av oss verkar veta vad vi vill. 
  • Anonym (Vi)

    Tänk framåt. Flera år. Hur vill du att livet ska se ut om 5 år? Om det ser ut som idag utan barn- kommer du vara nöjd? Sen ökar du på 5 år till- lika nöjd då? 15 år- då är du 45 och det är för sent med egna ägg för säkert minst 95% av alla kvinnor. ÄD dock fortfarande möjligt upp till 51. Så hur ser du dig och din partner i framtiden? Ensamma utan barn och nöjda- eller skulle det ändå kännas trevligt med barn och kanske barnbarn på äldre dar?

    Dessutom måste man som par om man bestämmer sig för att försöka få barn också bestämma hur man gör om det inte går. Ska man ge upp om det inte går spontant, ska man satsa järnet med alla sätt som finns att få barn?

    Jag har velat ha barn hela mitt vuxna liv. Maken ville också ha barn. Både ville ha barn så mycket att vi inte gav oss förrän vi fick barn. Fast det kostade multum och tog många år. Men det är ju vi! Andra kommer fram till annat. Bara man är överens.

  • Anonym (Ida)

    Ni måste ju inte bestämma er nu. Ta det lugnt och se tiden an. Nu väntar ju bröllop, ta det först, och se sen om barnfrågan kommer upp igen.

  • Anonym (J)

    Mitt råd är att inte skaffa barn om du inte till 110 % vill. Du gillar ditt liv som det är, varför ändra på det? Barn kan vara otroligt krävande och jobbiga i flera år, tro mig. Man ska verkligen VILJA ha barn för att det ska bli bra.

  • Anonym (Barn)

    Det är ett stort ansvar i många år att ha barn.Hela livet förändras .Jag visste inte heller om jag ville ha barn.Men jag var så rädd att ångra mig senare,att jag vågade inte ta den risken och sen sörja det livet ut.

  • Drottningen1970

    Det vet man inte förrän man har barnet oavsett om man längtat eller ej.

    Naturen har dock ordnat det så att de allra allra flesta friska människor per automatik älskar ett barn som kommer över allt annat och gör så att de aldrig skulle önska bort det. Känner man att man absolut inte vill är det nog en dålig ide dock.

    Jag hade inga tankar på barn förrän närmare 35. Innan dess var jag övertygad om att jag absolut INTE ville ha barn. Sen blev känslan mer blir det så blir det. Men nån stor barnlängtan hade jag aldrig. Och till min stora förvåning så kom det en bebis när jag fyllt 38.

    Jag är väl inte direkt nån naturbegåvning som förälder, men älskar ungen mer än livet och han verkar bli en helt ok människa som jag lyckats hålla liv i såhär länge i alla fall.

    Du måste inte fatta ett beslut riktigt ännu. Släpp tanken helt nåt år och fundera vidare sedan.

  • Anonym (Go)
    Anonym (TS) skrev 2021-08-03 14:37:54 följande:

    Hur vet man om man vill ha barn? Hur bestämmer man sig för att börja försöka? Jag och min sambo är båda 30, planerar bröllop och har ett väldigt stabilt förhållande. Allt är superbra. Förutom det där med barn då. Han verkar lite likgiltig över det hela. "Händer det så händer det" typ, han är inte helt emot idéen men inte heller att han prompt vill ha några barn.

    Jag känner mest att jag inte har någon aning alls om jag ens vill. Å ena sidan vill jag inte missa något. Jag vill inte vakna upp när jag är 55 och känna att jag borde ha försökt få barn. Men å andra sidan är jag också väldigt nöjd med hur livet är nu. Jag har aldrig riktigt känt nån barnlängtan eller ett behov av att bli mamma. 

    Min blivande man menar att vi ändå har 10-15 år på oss att bestämma oss, vilket jag känner är oerhört naivt. Jag har väl inget emot att bli en något äldre mamma, men att vänta tills vi blir 40 att ens försöka känns lite väl riskabelt... Så hur vet man? Jag hade helst velat veta igår vad jag vill. Bara att veta att "JA jag vill ha barn, kanske inte just nu, men om x år" eller "NEJ, jag är nöjd med att vara barnfri" hade varit en sån lättnad. 

    Har ni några tips på hur man kan tänka?


    Inget att fundera på. Bara att skaffa. Många ångrar att de inte skaffar barn. Ingen ångrar att de skaffade barn.

    Att leva livet utan att skaffa barn är som att gå på middag utan att äta.
  • Embla twopointoh
    Anonym (J) skrev 2021-08-03 15:32:32 följande:

    Mitt råd är att inte skaffa barn om du inte till 110 % vill. Du gillar ditt liv som det är, varför ändra på det? Barn kan vara otroligt krävande och jobbiga i flera år, tro mig. Man ska verkligen VILJA ha barn för att det ska bli bra.


    Fast, så kategoriskt kan man inte uttrycka det. Det finns de som inte velat ha barn, som råkar bli gravida och när barnet väl är fött inte kan tänka sig livet utan barn och inte ångrar sig en sekund trots att de inte får sova en hel natt på två år. Och sedan försöker få en hög syskon till det första "oönskade" barnet.

    Jag är övertygad om att det är vanligare att ångra att man inte fick barn, än att ångra att man fick det, även om barnet var oplanerat.
  • Drottningen1970
    Anonym (Go) skrev 2021-08-03 15:43:02 följande:

    Inget att fundera på. Bara att skaffa. Många ångrar att de inte skaffar barn. Ingen ångrar att de skaffade barn.

    Att leva livet utan att skaffa barn är som att gå på middag utan att äta.


    Finns såklart de som ångrar att de skaffar barn och det går alldeles utmärkt att leva ett fullgott och lyckligt liv utan barn.
Svar på tråden Hur tusan ska man veta?