Vad skulle folk tro?

Handlar väl inte om vad folk skulle TRO, utan om vad de skulle tycka om de fick veta sanningen om att du försummar dina barn. De skulle antagligen tycka att du var rätt värdelös som mamma.

Varför skaffar man tre barn för att sedan skita i deras behov? Finns ju både preventivmedel och abort om man inte vill vara förälder.

Jag älskar mina barn, men däremot inte att spendera timmar i lekparken eller vid köksbordet, alternativt liggande på golvet.

Ok.

Trist för din familj.

Eller vad vill du med tråden?

Vad vill du att vi ska diskutera?

Vad och hur ofta gör du saker med dem då?

Vi kan diskutera vad ni vill. Hur är ni själva? Skulle jag välja hade jag legat och pillat mig i naveln med telefonen i handen hela dagarna?

På helgen kan det bli någon gemensam aktivitet. Men då är jag mer för lekland där de sköter sig själva.

Det räcker inte med att älska sina barn. Man måste även tillgodose deras behov. Varför tror du dina behov av att slippa lekparken väger tyngre än dina barns behov av daglig stimulans.

Frågan kvarstår. Varför skaffade du barn om du inte vill vara förälder. Att vara förälder innebär att man tillgodoser deras behov och att detta går före ens egna behov. Annars är man inte förälder enbart genbank/donator.

Jag anser att föräldrar i dagens samhälle stimulerar sina barn för mycket. Hela tiden ska det aktiveras och att ha tråkigt är livsfarligt. Så var det inte när jag växte upp, då skötte man sig själv. Jag håller heller inte med om att hela livet ska läggas åt sidan när man har barn. De har en pappa som gillar sådant som jag ogillar, exempelvis aktiviteter.

Jag kan hålla med om det. Det går ibland till sån överdrift att många av dagens barn inte vet hur man sysselsätter sig själv. I ditt fall låter det dock som att det går lite till överdrift åt andra hållet. Kan ju vara roligt för barnen att mamma engagerar sig och är med i alla fall ibland. Låter som att du antingen inte mår så psykiskt bra alternativt lider av gammal hederlig lathet.

Idag ska det vara så kravfyllt att vara förälder. Samhällskraven blir större när du ska träna, laga hälsosam mat, se till så att inget i hemmet innehåller några som helst kemikalier, aktivera barnen till sin spets och aldrig någonsin ge barnen en dator/telefon/surfplatta, för då är du en enormt dålig förälder. Samtidigt tänjs gränserna för arbetslivet, då gränsen mellan privatliv och arbete blir allt svagare.

Du har rätt i att det finns en psykisk problematik hos mig, med både depression och utmattning, vilket jag både har medicin och samtalsterapi för. Men det kommer aldrig förändra det faktum att jag ogillar att leka med mina barn. Jag tycker inte om att spendera timmar på golvet, stå och gunga samma gunga i timmar, spela spel varje kväll, läsa böcker varje läggning.

Är du nöjd att ha det så?

Hur mår du?

Hur umgås du med dina barn? Hur mycket, och på vilket sätt?

Man kan ju göra mycket annat än att sitta på en lekmatta eller i en park... Jag håller med om att man inte helt ska utplåna sig själv när man får barn: vi turas om med egentid och dessutom är barnen med både i skog, träning, meckar och allt möjligt. De blir ofta inspirerade att vara med när vi är igång. Park blir ju enbart för deras skull, men oftast inte i timtals åt gången utan antingen i brist på annat eller på väg till/från andra saker. Där leker vi mer gemensamt än att jag sitter och glor. Plus tid till att hjälpa till när de i övrigt leker på egen hand såklart.

Lek modell köra med bilar är inte så kul. Jag gör det en liten stund för att engagera mig. Läsa gör vi minst en gång per dag. Pysslar gärna eller gör utflykter.

Bästa sätten att umgås är på egen hand med ett barn, promenernades eller hitta på nån kul aktivitet, tycker jag.

Hur gamla är dina barn och vad gör de hela tiden när de inte är i skolan/förskolan?

Det är nog inte många småbarnsföräldrar som tycker det är askul att äta samma låtsaskorv 38 gånger eller stå i lekparken och gunga tills armarna går ur led och sen skiter barnet på sig mitt i allt. Men likförbannat så måste man göra dessa saker för att barnet ska utvecklas och få sina behov tillgodosedda. Att det är tråkigt är inget skäl att låta bli. Återigen. Varför är dina behov viktigare än dina barns och varför skaffade du då barn?

Du låter väldigt lat och egocentrisk. Ingen trevlig personlighet direkt.

Jag har valt att inte skaffa barn för jag anser att man ska ta hand om dom. Men helt allvarligt, jag gör ju mer med mina brorsbarn än du gör med dina egna. Säger rätt mycket.