Jag har gjort det men mår skit över det 
vi har två gemensamma barn och levt ihop i tio år. Träffade honom som mycket ung (han är lite äldre). Vi är mitt i skilsmässan ff och det äter upp oss båda varje dag. ?Men hänt oförlåtliga händelser mellan oss tyvärr. Barnen vet ingenting/ yngsta är för liten för att förstå.
Varför mår du skit? Är det otrohet inblandat? Man får tänka långsiktigt. Det kommer vara jobbigt ett tag nu, men tänk framåt! Det kommer bli bra. Jag längtar så mycket till mitt egna boende, kunna göra vad jag vill. Slippa dela bostad med någon jag stör mig på.
Men du verkar ju ha känslor kvar? Det har inte jag. Därför fanns det till slut ingen annan utväg för mig.
Bullshit? Statistiken talar sitt tydliga klarspråk.
Facts don't care about your feelings
Allt jag ser här är kvinnor som gottar sig i att ha splittrat familjen. Bättre att stå för vad ni är än att låtsas som om detta är något nobelt.
Resistansen för att vantrivas i en relation handlar i de flesta fallen om att båda parter inte är villiga att lägga ner den tid & engagemang som krävs. Du får tro vad du vill men statistiken är tydlig, barn med skilda föräldrar löper en betydligt större risk för att hamna i missbruk, dåliga relationer, kassa studieresultat, psykisk ohälsa mm. Av den enkla anledningen att de saknar de skyddsfaktorer som barn får av kärnfamiljen. Handlar inte om att bara kvinnor ska göra si eller så, man är två i en relation. Barnens bästa är att ha två närvarande föräldrar under samma tak. Allt annat är floskler.