Jag gjorde det!

Grattis!

Ännu en frigjord, självständig kvinna som splittrat en familj, vänt barn mot sina fäder & finner ingen skamm i kroppen. Klassiskt svenskt.

Barn med skilda föräldrar får en betydligt svårare chans i livet än de vars föräldrar arbetat genom sina problem & bibehållit kärnfamiljen.

Bravo!

Bullshit? Statistiken talar sitt tydliga klarspråk.

Facts don't care about your feelings

Allt jag ser här är kvinnor som gottar sig i att ha splittrat familjen. Bättre att stå för vad ni är än att låtsas som om detta är något nobelt.

Ja, absolut. Problemet med giftermål idag är att folk behandlar det utifrån känslor. Giftermål handlar inte om känslor, det handlar om commitment. Vi har en kultur idag där kortsiktiga njutningar & känslor ska styra. Det är inte vad giftermål handlar om. Res utanför Sverige så kommer du se vad giftermål egentligen är. Det handlar om stabilitet, att skapa rätt förutsättningar för framtida generationen & att skapa starka släktskap mellan familjer. Sverige som kultur är för individualistisk & självisk för att förstå vad äktenskap handlar om.

Om man rör sig utanför Skandinaviens gränser så finner man en helt annan syn på äktenskap. Att du håller med mig eller inte är irrelevant, länder med stark religiös styrning har ett helt annat sätt att se på äktenskap. T ex polen, Italien, Spanien. Ja, länder som Jemen gifter bort barn så unga som 8 år & det är vidrigt. Allt som har med tvång att göra är helt förkastligt & ska bekämpas. Det jag pratar om är inte att kvinnor ska finna sig i en destruktiv eller på annat sätt ohälsosam relation. Det jag poängterar är faktumet att i Sverige speciellt så ger man mycket hellre upp, klandrar den andra parten & splittrar familjer för enkelt. Det finns inte samma sorts värde i äktenskapet. Om något är skilsmässa en affär. Det är då man gör en relation till en transaktion. Skilsmässostatistiken är förfärlig idag, då den ligger över 70%. 70%! Det jag tänker på är de barn som hamnar i skottelden & blir negativt påverkade resten av deras liv pg a att två vuxna personer inte kan se till deras föräldraransvar & istället tänker själviskt. Ja, känslor kommer & går under en relation, vissa stunder kommer man avsky varandra, för att med tiden hitta tillbaka till varandra. Giftermålet ska vara löftet om att man gemensamt står vid varandra & arbetar sig igenom problemen. Känslor har ingenting med ekvationen att göra. Om man inte har barn & skiljer sig så är det en annan fråga, då har man ju inte satt något liv till värden som kan bli direkt negativt påverkade. Det är ingen som frågar barnet vad den vill när man skiljer sig. De får bara finna sig i situationen medans deras trygghet slits itu. Att då se kvinnor gotta sig i att göra detta provocerar mig. Det är så själviskt & destruktivt för barn att uppleva.

Resistansen för att vantrivas i en relation handlar i de flesta fallen om att båda parter inte är villiga att lägga ner den tid & engagemang som krävs. Du får tro vad du vill men statistiken är tydlig, barn med skilda föräldrar löper en betydligt större risk för att hamna i missbruk, dåliga relationer, kassa studieresultat, psykisk ohälsa mm. Av den enkla anledningen att de saknar de skyddsfaktorer som barn får av kärnfamiljen. Handlar inte om att bara kvinnor ska göra si eller så, man är två i en relation. Barnens bästa är att ha två närvarande föräldrar under samma tak. Allt annat är floskler.