-20kg hur länge
Hur länge tog de för er att gå ner i vikt?
Hur längd höll ni på? Hur mycke gick ni ner o h vad gjorde ni?
-
-
Svar på tråden -20kg hur länge
-
20kg tog 4 månader
-
Wow! Bra jobbat ???? vad gjorde du gör att gå ner så mycke på 4 månader?
-
För*
-
22 kg på 3 månader. Håller fortfarande min nya vikt några år senare...
Dock är en så snabb viktnedgång inget jag rekommenderar. Ät rätt, det handlar mest om kosten, och rör på dig! Men glöm inte att leva också... -
Oj! Det var också jätte bra jobbat, jag har förut gått ner på andra dieter som har varit mindre hälsosamma, men denna gång tänkte jag testa att göra de på ett hälsosamt sätt från början.
Men blir ändå nyfiken, vad har du kört för metod för att lyckas på så kort tid? :) -
Naturdiet chokladshakes i fem veckor och därefter små portioner av protein och grönt. Samma dag som jag började på dieten började jag också träna. Löpning varannan dag och promenad minst varannan. Detta var sommaren 2018 (en vääääldigt varm sommar) så löpningen skedde innan 5 på morgonen för att slippa den värsta hettan. Minst 20 000 steg varje dag! Efter ett tag la jag också till några pass på gymmet.Anonym (TS) skrev 2021-08-07 22:56:44 följande:
Oj! Det var också jätte bra jobbat, jag har förut gått ner på andra dieter som har varit mindre hälsosamma, men denna gång tänkte jag testa att göra de på ett hälsosamt sätt från början.
Men blir ändå nyfiken, vad har du kört för metod för att lyckas på så kort tid? :)
Gör inte som jag!
Idag har jag en skev syn på mat och ett osunt förhållande till träning. Jag vill inte ha det så här och jag vet att det är fel men "lätt fångat lätt förgånget" och jag är livrädd för att gå upp i vikt. Väger mig varje morgon och straffar ut mig med både mat och träning om det går åt fel håll! Jag vet om att det är fel, att jag har en ätstörning, andra ser det till viss del också men jag blånekar. Skulle vara ett nederlag för mig... Vill vara den som grejade det och det är väl det folk i huvudsak ser, min vikt. Men kunde de läsa mina tankar eller se hur jag mår på insidan så skulle de förstå att jag var en av de som INTE grejade det.
Så gör det på ett hälsosamt sätt, låt det hellre ta tid! -
Vad tråkigt att höra att du har fått dessa ätstörningar och tankar kring träning. Jag hoppas att du en dag får bukt på problemen. I slutändan så spelar det ju ingen roll hur vi ser ut, sålänge vi och kroppen mår bra.
Tack för att du delar med dig, det kan vara bra för folk att få veta baksidan av snabbviktminskning. -
Tack, det får lösa sig med tiden! Jag tror att det är ett steg i rätt riktning att jag åtminstone är medveten om mina problem...Anonym (TS) skrev 2021-08-07 23:25:50 följande:
Vad tråkigt att höra att du har fått dessa ätstörningar och tankar kring träning. Jag hoppas att du en dag får bukt på problemen. I slutändan så spelar det ju ingen roll hur vi ser ut, sålänge vi och kroppen mår bra.
Tack för att du delar med dig, det kan vara bra för folk att få veta baksidan av snabbviktminskning.
Ja, folk tror nog sällan det kan bli så illa! Jag trodde inte det skulle bli några som helst problem för min del för jag är, om jag får säga det själv, en stark person. Men... -
Jag gick ner 55 kilo under 1,5 års tid. Ändrade bara kosten.
Jag hade väldigt dåliga matrutiner innan jag gjorde förändringen, jag åt inte skräpmat, godis, fika och drack aldrig läsk. Däremot så stressade jag mycket och hoppade ofta över måltider vilket resulterade i att när jag väl åt så kunde jag äta 2-3 portioner mat för att jag så hungrig, så jag har inte ätit onyttigt på det sättet som många fördomsfullt tror att tjocka äter, jag åt lagad mat men åt helvete för mycket. Sen jobbade jag natt under 3-4 års tid och det var nog då jag gick upp som mest i vikt också. Matrutinerna var helt åt helvete då, kunde äta stora portioner väldigt sent för att jag skulle och jobba samt fyllde på med mellanmål och kaffe under natten.
Jag tror en fördel för mig varit att jag fått med mig hyfsat hälsosamma matvanor hemifrån. Vi åt alltid hemlagad mat gjord från grunden, alltid grönsaker vid sidan om maten, vatten eller mjölk i glaset, bara godis på lördagar. Vi har inte heller kopplat ihop mat med att fira saker eller belöning som jag upplevde att många av mina jämnåriga kompisars familjer gjorde, visst födelsedagstårta/fika när någon fyller år men inte "du var så duktig hos tandläkaren idag, det firar vi med hämtmat!", "fick du högsta betyg på provet? Hurra nu åker vi och köper godis fast det är torsdag!".
Sen hade vi både fiskare och jägare i släkten så vi åt i princip bara viltkött och fisk året om. Både mamma och pappa var intresserade av matlagning, experimenterat mycket med inspiration från andra länder osv, och jag och brorsan fick vara med i köket från tidig ålder. Det tror jag har lagt en hyfsat bra grund som också gjort att jag kunnat vända skutan lättare. Är säkert svårare om man vuxit upp med andra matvanor eller inte känner sig hemma i köket.Det jag gjorde var att försöka se en helhet, inte bara viktnedgång utan "hälsa" i största allmänhet och skrev upp vilka beslut jag behövde fatta för att kunna må bättre. T.ex. sluta jobba natt dvs söka ett annat jobb. Förbättra min sömn (också en anledning att sluta jobba natt). Äta mer utspritt över dagen. Kollade aldrig på kortsiktiga dieter eller liknande utan målet var att hitta något som gick att leva med livet ut. Sen övade jag på att äta mer långsamt och verkligen känna efter, när är jag hungrig och när är jag mätt. Vad säger kroppen.Hittade nytt jobb rätt fort. Sömnen förbättrades radikalt av att jobba 8-17 varje dag. Började äta en ordentlig frukost. Började äta en ganska redig lunch mitt på dagen och slutade äta en stor middag, var jag öht inte hungrig efter jobbet så kunde något lättare mellanmål agera middag istället. Jag kände att jag var mer hungrig och i större behov av energi mitt på dagen jämfört med på kvällen. Jag är sällan superhungrig när jag kommer hem från jobbet, så varför tvinga i sig en stor middag?Vad gäller livsmedel så äter jag idag mycket fisk, minst två dagar i veckan, mycket vegetariskt och sen vitt kött (kyckling) ca en gång i veckan. Mycket grönsaker vid sidan om eller utblandat i maten. Jag äter kolhydrater (mest potatis och fullkornsris) till men mycket mindre mängd än tidigare, oftast bara en tredjedels knytnäve och låter istället proteinet och grönsakerna ta plats. Till mellanmål blir det naturell yoghurt med nötter eller bär, en frukt eller en knäckemacka med smör och kalkon. Försöker att alltid ha något vettigt ätbart i väskan.Jag äter inte godis, dricker inte läsk, äter inte chips, äter inte skräpmat nu heller. Däremot kan jag äta en fikabit eller bakelse då och då men då äter jag hellre en riktigt god fikabit från ett konditori och njuter av den fullt ut än trycker ett paket ballerinakex. Det är mitt "njut" som jag kommer ha kvar för resten av livet. Att träffa en vän över en kaffe och äta en god kondis-fikabit/bakelse är mer värt än alla chipspåsar i världen. För mig alltså. Jag kan också njuta av riktigt god frukt. En saftig mogen mango klår en påse lösviktsgodis med hästlängder enligt mina smaklökar :DDricker inte heller alkohol.
När jag fick kläm på de nya rutinerna så började jag gå ner i vikt i princip omgående. Har inte hållt på och väga mig för att inte fastna i ett ohälsosamt tänk, har bara vägt mig när jag varit på de årliga hälsokontrollerna. Förändringen märktes främst på bältet i jeansen, och att kläderna sakta blev större och större. Och att andra började kommentera det.Har aldrig gillat att träna, spelade mycket lagsporter som ung och var väldigt aktiv dock var det mer det sociala som drog än själva "träningen", men slutade med allt där när många lägger av dvs gymnasiet.Eftersom jag inte gillar att träna så har jag i vuxen ålder försökt få in så mycket vardagsmotion som möjligt, kör inte bil, cyklar och promenerar till det mesta, åker kollektivt om vädret är för jävligt, tar trapporna istället för rulltrappan osv. Men that's it vad gäller träning. Har alltid rört på mig mycket i vardagen även när jag var tjock så det är inget jag börjat med nu.
Jag tror personligen många överskattar effekten av träning särskilt när det gäller viktnedgång, att "nu har jag varit duktig och varit på gymmet en timme så då kan jag unna mig en pizza på lördag" eller "nu har jag börjat löpträna och gymma så då behöver jag inte förändra kosten" och förstår inte hur mycket man behöver träna för att förbränna maten man stoppat i sig.
Jag visste från start att jag aldrig hade fått in någon vettig rutin med att gå på gym så därför sket jag helt enkelt i det och fokuserade på att få ordning på kosten och sömnen. Eftersom jag försökte hitta något som skulle funka livet ut så hade det inte varit hållbart att göra något jag inte tycker om flera dagar i veckan.Nådde 50 kilo (från 105) för tre år sen och har fortfarande hållit vikten rätt stabilt, förra hälsokontrollen vägde jag 53 och vid årets hälsokontroll vägde jag 51. Sen om den pendlar mellan 50-60 är jag inte så brydd i. Vikten är inget jag går runt och tänker på och jag tänker inte heller "gå ner i vikt" eller "behåll vikten" när jag lagar mat eller äter utan tänker mer "nu är jag lite hungrig och det här ska bli gott".Är kvinna och 31. Om det är viktigt för sammanhanget. -
Jag har gått ner 11 kg på ca 2 månader, och har hållit den vikten i ett halvår nu. Har bestämt i förväg hur många kalorier per dag jag ska äta, och promenerar långa promenader dagligen. Äter jag mer så promenerar jag helt enkelt lite längre.
-
Knappt 20 kg på sex månader. Strikt kontrollerad diet, framförallt inget dumt, en ätdag i veckan, tufft träningspass tre gånger i vecka, mycket vardagsmotion.Johanli93 skrev 2021-08-07 21:26:00 följande:
Hur länge tog de för er att gå ner i vikt?
Hur längd höll ni på? Hur mycke gick ni ner o h vad gjorde ni?
-