Beroende av tv-spel

Ta bort tv-spelet helt tills vidare. Packa undan konsolen och kontrollen, allt. Minst en månad, tills han får bättre vanor.

Ett ex jobbar på högstadiet och det här är tydligen ett problem som blir vanligare och vanligare. Skolan försöker stötta föräldrarna särskilt när spelandet börjar gå ut över skolan t.ex. att eleven kommer sent, inte gör läxor, inte pluggar till prov osv. Eller börjar fejka sjukdom för att kunna vara hemma och spela, sätter i system att bli "måndagssjuk". Tydligen funkar det mest dåligt hos dom föräldrar som inte vågar ta problemet på allvar, sätta hårt mot hårt och t.ex. stänga av wifit hemma, eller begränsa på annat sätt. Och som vägrar söka stöd utifrån, vilket kan behövas ibland. 

Själv jobbade jag under en kort period med ANDT-frågor riktat till unga (alkohol, narkotika, doping, tobak) inom kommunen och nu, efter att jag slutat dock, har man lagt till ett S för spelberoende. 

Tror många föräldrar inte inser att det är ett problem förrän det gått alldeles alldeles för långt. Och att det är ett beroende hos barnet som går ut över det sociala livet, relationer, andra fritidsintressen, extrajobb, skolan osv. Det finns stöttning att få hos socialtjänsten, här i kommunen anordnas kurser och träffar för föräldrar som behöver stöd i att hantera ett spelberoende barn. 

Hej!

Alla barn mår bra av fasta och tydliga rutiner. För många barn med adhd är detta ännu viktigare.

Bestäm 1-2 fasta tider/vecka när han får spela. Mitt förslag är vardagar så inte helgerna blir styrda av detta. Beroende på när han kommer hem från skolan så kanske det kan vara lämpligt, ex. 15.30-17. Eller efter middagen 18-19.30.

Det är bra att bryta mönstret, det låter som att ditt barn behöver det eftersom att spelet verkar styra vad han vill göra.

Orka stå emot!

Du kan jämföra det med vilket beroende du vill. Alkohol, droger, kaffe, cigaretter... Hur får man en person att bli kvitt ett beroende? Alla klarar inte av att trappa ner, då måste man ta bort det helt. Symptomen som din son dras med tyder på stora problem och då är det bättre att börja om på noll. När hans beroende har mattats av kan man ha begränsad tillgång och se om det funkar.

Ge honom bättre metoder att tagga ner, t ex ta långa promenader i skogen, skaffa en studsmatta, se om han har ro i kroppen att sitta och rita, vad som helst som är hälsosammare än tv-spel. En skärm är inte avslappnande för hjärnan egentligen, det är bara en distraktion.

Om du skulle byta ut dataspel mot läsa bok, skulle du fortfarande uppleva det som ett lika stort problem?

Om inte så skulle jag släppa det helt och låta honom ha sina intressen ifred. Om det fortfarande skulle vara som ett problem så skulle jag börja förhandla. Tex att barnet ska delta i måltiderna, träna, träffa kompisar (även på datorn skulle vara okej) och göra sitt skolarbete. 

Att tvingas vara med på familjeaktiviteter som man inte vill tycker jag är oskäligt för det mesta. 

Som tröst kan jag berätta att min son var likadan som din i den åldern. Idag är han 16 år och fortfarande mkt intresserad av datorer och spel. Men nu programmerar han, hänger med vänner både digitalt och fysisk, han har fått riktigt bra betyg och precis  börjat Tekniskt program på gymnasiet. När jag var i åldern som din son så läste jag hela dagarna, ibland nätterna också om ingen kom på mig. Läsning är än idag mitt livselixir. Tanken på att nån skulle hindra mig från mitt läsande och istället tvinga mig att spela brädspel med familjen... Jo, jag gjorde annat också under min uppväxt, och lever ett väldigt vanligt vuxenliv nu. Älskar fortfarande att läsa. 

Ps, barn med ADHD kan ha extra stort behov av att dra sig undan och hålla på med sina egna intressen för att ladda om inför det mer röriga sociala livet som krävs annars. 

Om du skulle byta ut dataspel mot läsa bok, skulle du fortfarande uppleva det som ett lika stort problem?

Om inte så skulle jag släppa det helt och låta honom ha sina intressen ifred. Om det fortfarande skulle vara som ett problem så skulle jag börja förhandla. Tex att barnet ska delta i måltiderna, träna, träffa kompisar (även på datorn skulle vara okej) och göra sitt skolarbete. 

Att tvingas vara med på familjeaktiviteter som man inte vill tycker jag är oskäligt för det mesta. 

Som tröst kan jag berätta att min son var likadan som din i den åldern. Idag är han 16 år och fortfarande mkt intresserad av datorer och spel. Men nu programmerar han, hänger med vänner både digitalt och fysisk, han har fått riktigt bra betyg och precis  börjat Tekniskt program på gymnasiet. När jag var i åldern som din son så läste jag hela dagarna, ibland nätterna också om ingen kom på mig. Läsning är än idag mitt livselixir. Tanken på att nån skulle hindra mig från mitt läsande och istället tvinga mig att spela brädspel med familjen... Jo, jag gjorde annat också under min uppväxt, och lever ett väldigt vanligt vuxenliv nu. Älskar fortfarande att läsa. 

Ps, barn med ADHD kan ha extra stort behov av att dra sig undan och hålla på med sina egna intressen för att ladda om inför det mer röriga sociala livet som krävs annars.