Hjälpa sin vän. Hur mycket?

Finns det förskolor för oregelbundet arbete i eran kommun? Det finns ju förskolor där barnet kan vara även kväll/natt.

Hur oregelbundet jobbar hon? Om det inte fungerar med förskola får hon nog försöka byta jobb. Jag tycker att du ska säga till henne att du inte kan lova något alls i dagsläget, att du kanske kan hjälpa någon gång (om du vill) men att hon inte ska se det som en lösning eftersom du kanske inte kan de gånger hon behöver hjälpen. Så att hon inte räknar in ditt barnvaktande i planeringen och sen skiter det sig.

Jo det finns ob-dagis så hon ska väl använda sig av det. Men jag förstår att det blir svårt med logistiken. Men jag känner att jag inte vill känna mig pressad till att heller. Det gör jag ju inte på sätt och vis men har svårt att säga nej och får dåligt samvete. Men samtidigt kan jag ju inte anpassa mig till det.

Du förenklar för din vän genom att vara ärlig redan nu. Om du svarar svävande så kan det bli så att hon tror att du kommer ställa upp när det väl gäller, men om hon vet hur du resonerar så börjar hon redan nu leta efter alternativ. Lycka till!

Be henne specificera vad hon menar.

Och var ärlig med vad du kan sträcka dig till.

Det är skillnad på att hjälpa någon enstaka gång till att vara stand-by mest hela tiden.

Alltså jag har sagt ja till den där typen av upplägg med kompisar. Jag hämtar deras barn som är runt 3-5 år samma tid varje vecka. MEN barnen får följa med på allt jag ska göra. Det betyder att om jag ska gå på konstutställning den tisdagen så följer barnen med, ska jag löpträna så får barnen cykla bredvid. Dom får anpassa sig utifrån det jag ska göra. Ska jag in till mitt kontor och fixa med något så får ungarna hänga på. Jag anpassar självklart saker så det passar dom. Typ erbjuder ritpapper och pyssel på kontoret. Dom får mat och möjlighet till att vila eller vad det kan vara. Men bortsett från dom bitarna så är det JAG som styr vad vi ska göra.

Jag har ingen plikt eller lön för att hämta upp barnen på förskolan. Så därför ser jag det mer som att det är ett erbjudande för dom att hänga på. Gillar inte min kompis upplägget så får hon lösa det själv

Jag håller med ovanstående, var ärlig från första början och säg som det är. Sen tror jag inte heller att hon förväntar sig att du ska fungera som dagmamma/extraförälder utan jag tror att hon behöver en trygghet i att du finns där om något skulle krisa, om hon skulle bli så sjuk att hon inte kan ta hand om sitt barn, kanske hämta från dagis om hon måste jobba över och att du kanske någon gång kan avlasta henne. Helt enkelt bara finnas där som ett stöd.

Menar hon hjälp om ett halvår när hon börjar jobba? Det får du kanske svara att det är svårt att veta exakt nu, hur du själv har det då. 
Säg att du är öppen för att hjälpa till men att du behöver få höra mer om hur hon tänker sig. 

Är det tex en fast tid/vecka (beroende på hennes arbetstider), eller kan det vara slumpmässigt när som helst med kort varsel? Det kan ju påverka hur bra du kan ställa upp eller inte. 
Ska hon betala något till dig? 

Som någon skrev ovan, du kan ju inte lova att hjälpa henne om 6 månader om hon inte förklarar tydligare hur hon tänker.

Du kan ju inte lägga uop ditt liv efter hennes behov.

Däremot när tiden är kommen och hon behöver hjälp så tycker jag att man som vän ställer upp om man kan.

Först och främst. Din vän måste strukturera ditt liv så att hon kan hantera det själv. Annars måste hon byta jobb. Tala om för henne att det bara kommer leda till osämja om hennes liv havererar om du får förhinder.

Sen måste du känna efter hur mycket du kan och vill hjälpa. Känner du att 2 ggr i månaden är ok så säg det och också formen för hur det ska gå till. T ex att hon inför varje månad ger dig typ 5 förslag på dagar hon skulle vara tacksam för hjälp och du väljer 2 av dessa.

Jag tror det viktigaste är att du är tydlig och att hon känner att hon har kontroll över sitt liv och att din eventuella hjälp bara är bonus, inte en förutsättning.

Utifrån vad du beskriver är det ingenting som stämmer överens med autism, sen tycker nog många det eftersom autism och hög iq ofta går hand i hand. Men man får hålla isär vad som är symtom på vad, och det du beskriver tyder enbart på hög iq, om du inte har andra svårigheter också?

Du tänker för avancerat för vad de runtomkring klarar av att förstå, för dem låter du osammanhängande eller korkad. Som någon skrev har du nått en nivå där du möter andra som tänker som du och kan uppskatta dig, grattis! Nu slipper du förhoppningsvis vanlisarna i någon större utsträckning. När du hamnar i situationer där du blir missförstådd får du påminna dig om att det inte är dig det är fel på, möjligtvis får du anpassa vad du pratar om/säger till dessa människor. De förtjänar inte dina idéer eller reflektioner, ibland kanske du får hålla dem för dig själv.