Ältandet efter otrohet, hur länge? Hur påverkade det sig som varit den otrogna?

Tja, det är ju du som mår dåligt och är tvungen att jobba med dina känslor.
Hennes ånger är att du skall lämna, och det kan hon inte påverka.

Hur kan det komma sig att hon ångrar sig? Har du tänkt på det?
Hon är otrogen...Gör slut... Kommer tillbaka efter en månad efter att ha fått känna på annan åderpåle (som dessutom är en gammal kk. Inte ens något nytt) Och där står du, besviken, men ändå med öppna armar.
Tror du på allvar att hon ångrar sig?? Hon har skaffat sig ny energi med en annan och nu var det dags att komma tillbaka till tryggheten igen.

Har aldrig träffat någon, kvinna som man, som ångrar en otrohet. Möjligtvis ångrat på det viset att det uppdagades. Annars hamnar det i det härligas minnenas arkiv.

Du är kategorisk i dina åsikter, något jag nog också trodde att jag skulle vara, innan det hände. Det är naturligtvis många parametrar som ligger bakom mitt beslut att stanna, men visst svider det.

Hon kom tillbaka då hon fick reda på att jag börjat fika med en annan tjej. Hon fick en panikångestattack när det gick upp för henne att jag kunde gå vidare med någon annan. Min intention med kvinnan jag fikade mer var inget annat än att fika.

Jag tror på allvar att hon ångrar sig. Inte en sekund den tid hon spenderade med sin gamla kk, men konsekvenserna som blev. Hon har sagt att hon önskade hon kunde vrida tillbaka tiden och göra om, göra rätt. Hon har ångest över det som hände. Hon har haft problem med sömnen och andra besvär kopplat till detta. Hon bedyrar att hon skäms och mår dåligt över att ha gjort mig så illa. Hon har frivilligt gått i terapi och säger sig ha fått upp ögonen. 

Där jag befinner mig måste jag välja att tro på henne, att hon vill förändra sig och leva som den hon vill vara.

Men lätt är det inte, om de otrogna svinen förstod vad de riskerade att ställa till med, då skulle talen för detta sjunka dramatiskt.

Det du skriver i detta stycke ska du se upp med. Detta med att vilja vara tillsammans för att någon annan visar intresse. Oavsett vilket håll det kommer från. Låt mig förklara.
Vi separerade rätt så omgående när min man (då var vi bara sambo) berättade vad som hänt. Vi löste boendet och inom en vecka var vi inte längre tillsammans och delade inte bostad. Dock hade vi barn vilket gjorde att vi snabbt behövde ordna en fungerande dialog kring detta och därmed bokade jag tid hos familjerådgivningen. Det var väldigt bra även om det var jobbigt. Initialt handlade det bara om att lösa omsorgen om barnet, vår relation var redan över. 
Sen ångrade han sig efter ett antal månader. Vår kontakt då rörde sig enbart kring barnet. Och där vill jag peka på det som du skriver. När han ångrade sig och jag började fundera på allvar på att ta honom tillbaka fick jag ställa mig frågan om jag gjorde det 1) för att jag faktiskt älskade honom och trodde att vi kunde lösa våra problem eller 2) om det enbart var det faktum att jag i så fall hade "vunnit" över den andra kvinnan. Att han varit ute på vift men faktiskt när allt kom omkring valde mig.....

Nu var jag så klarsynt att jag insåg det här själv, och jobbade väldigt mycket med att försöka reda ut vad som var vad. Och det var inte lätt, situationen var väldigt känslig och rörig redan som det var. Men jag landade i att jag trodde att kärleken fanns där och att det överhuvudtaget funnits en annan part inblandad var inte relevant, fokus måste vara på oss och vad vi kan och behöver göra framåt för att komma vidare. (Jag vet för övrigt inget mer om henne idag än jag gjorde då, det var ingen som var i vår kompiskrets och jag vet bara initialerna vilket förstås underlättat.)

Jag förstår inte. Hon gör slut. Räknade hon då med att du bara skulle sitta i lägenheten och gråta?
Konsekvensen av att bli lämnad blir väl automatiskt att man försöker träffa någon annan, förr eller senare? Eller var det hennes plan att leka av sig lite och sedan komma tillbaka? (Som det ju också blev)

Jag skulle i.a.f inte kunna lita på, och få någon tillit till henne igen. Och nej, du befinner dig inte alls i den situationen att du måste lita på henne. Va nyttigt skeptisk. Hon har ju visat att hon är ett typexempel på "en gång otrogen, alltid otrogen". Även om hon inte varit otrogen förut, så välja ett gammalt kk att vara det med, säger allt, tycker jag.
I fyllan och villan med en okänd...Kräks, men ok, det händer vissa. Men hon och kk:n...Det är ju en gammal avslutad relation som tagits upp igen. Hon måste ha varit jättesugen.

Tack för ditt svar. Jag känner mig säker på att hon inte är med mig av den anledningen att någon annan visat intresse. När detta hände hade vi börjat ses igen, efter idogt uppvaktning av mig, jag var säker på att jag ville ha henne tillbaka. När jag berättade att jag varit ute med en annan bröt hon ihop fullständigt och började hyperventilera. Hon fick en panikångestattack när hon insåg att hon kunde förlora mig. Som hon sa, det blev ett rejält uppvaknande. 

När allt hände dig, hur länge satt det i skallen? Eller släppte du utan att behöva älta? 

Jag håller med dig i mycket av det du skriver, jag tycker det gör saken värre att det var ett gammalt kk och jag kommer att vara mer än nyttigt skeptisk. Jag befinner mig inte i en situation där jag ännu litar på henne, men givit henne chansen att visa att jag kan det, och det kommer ta tid, det var så jag menade. Mitt beslut var ju att fortsätta och oavsett hur knölig resan varit/är så är jag trygg i att det kommer landa bra. Trodde jag inte det vore jag ju en komplett idiot. 

Antingen väljer du att förlåta eller bryt upp. Kan ju dock ta lång tid innan man hittar en ny vän.

Där har jag valt, och även förlåtit. Inte handlingen, men henne. 

Så mao accepterade du att hon valde bort dig för nåt bättre när hon kände så. Då ska du väl inte bli förvånad när hon gör det igen för du har ju accepterat det?

Jag har svårt att förhålla mig till dina svar. Dels för att du inte har hela bilden, dels för att det jag frågar om handlar om ältande, läs gärna topic om något är oklart. Vad du tycker när det kommer till att stanna eller gå, det har jag förstått, men med all respekt så är jag ointresserad av vad du tycker i den frågan, jag är helt trygg i den delen av mitt beslut som baserar sig på en mängd parametrar.