Tredje barnet på g, panik!
Jo så går det säkert att göra, jag kör på distans och blir klar i Juni när hon är beräknad. Grejen är bara att jag har varit utanför arbetsmarknaden fyra år redan, och skulle det bli så att jag stannar hemma om jag nu inte skulle hitta något jobb så kommer jag ha varit borta kanske sex år (om jag är föräldraledig ett år). Det kanske inte ser helt optimalt ut när jag väl ska söka jobb sen, så efter att min föräldraledighet är slut så kanske man helt plötsligt får vända sig till soc om man inte får tag i jobb liksom.
Har däremot skyddat min SGI under alla år, och om jag läser några strökurser för att få bidragsdelen så kommer jag väl få ut 17.500:- i månaden kanske samtidigt som jag är föräldraledig.
Skulle hon ta föräldraledigt så skulle hon få 13.500:- om hon tar 7 dagar i veckan. På detta ska vi lyckas köpa en större bil än den vi har nu.
Men det är mycket boendesituationen också, vi har en skrubb och ungarna ett rum på 15 kvm att dela på (72kvm totalt). Vi bor i ett så bra område att vi verkligen inte vill flytta, och att bo så litet med tre barn känns nästan olagligt. Vi vill ju, hade vi bott lite större och båda haft arbete så hade det varit en no brainer. Sen kan man inte sticka under stolen med att det är skönt nu när ungarna mer eller mindre är ?självgående?, vilket ger utrymme för extratid.
Det är så många tankar som snurrar runt just nu..
Jag förstår att det skulle kännas trångt. Skulle själv väldigt ogärna vara så trångbodd. MEN om det fanns en lösning på det om några år, och jag ville ha barnet, då skulle jag inte göra abort.
Full förståelse däremot att man kanske inte vill "börja om". Å andra sidan kan det vara helt okej när de äldre ändå är 4 och 8 när man gör det, då är det trots allt bara ett blöjbarn, ett barn som (överlag) ger en dåliga nätter o.s.v. Det tyckte vi var rätt skönt när vår 3a kom när storasyskonen var (nästan) 3 och 4 ...lite mindre utvilade blev vi när nr 4 kom när 3an var 13 månader