Låta kladd torka in, varför gör man det?

Han har aldrig förväntat sig något av mig. Han kritiserar aldrig. När jag vat hemma vat det absolut rörigt och han sa inget om det. Han vet vad jag tycker, men verkar ändå inte tycka att det är värt det att ta det direkt. Jag städar ytterst sällan upp efter honom, ibland skojar jag om det och då går han och städar. För mig är jämställdhet så viktig att jag sänkt min städstandard rejält sedan vi blev ett par. Det gör mig arg att ha det stökigt men jag skulle blivit ännu argare av att känna mig som en oavlönad piga hemma hos mig själv. Det som blir snett tycker jag är att kanske vänta sig saker av de större barnen och själv inte kunna torka där man suttit. Jag trodde alla gjorde det av hänsyn till nästa person, på samma sätt som man använder toaborsten efter sig. Jag blev jätteförvånad när vi flyttade ihop och han aldrig tog bort sin disk från köksbordet, nu gör han det eftersom barnen måste göra det. Lika förvånad blev jag att han inte torkar upp. Det här kladdet alltså... Ingen kan ju sätta sig där. Ska man då torka nån annans stenhårda kladd, ska man gå och hämta den som lämnade kladdet så den kan göra det innan man ens kan ta en macka, eller hur ska man göra?

Men om du vill förstå honom så pratar du väl med honom och lyssnar och tar till dig det han säger? Du säger att han har fobi, har du försökt förstå vad det innebär, för honom?
Jag menar, att fråga här och folk svarar med gissningar som i princip alltid innebär att han är en skitskalle du ska dumpa per omgående, det är ju ändå inte att förstå honom.

Så jag tycker du ska fundera på vad det är du vill, förstå honom eller få argument att använda emot honom.

Själv blev jag så enormt less på att tvingas skura köket efter varje måltid. Jag önskade länge att alla kök ska utrustas som badrum med avspolningsbara ytor och golvbrunnar.

Jag löste mycket genom att lägga ut tidningar under barnstolarna. Redan där var halva jobbet gjort.