Upplever att de flesta är emot hål i öronen på småbarn men ändå ser jag ganska ofta småbarn runt ett år, senast idag, med hål i öronen. Så det är inte så ovanligt ändå. Vad anser ni om det? När är det okej med håltagning i öronen?
Vem menar du lider mest, hunden eller barnet?
Vad skulle du tänka om en hundägare som kommer med en hund med ringar i öronen, och matte berättar glatt att en tvivelaktig salong gick med på att pierca hunden?
Det har du absolut rätt i - det är mycket värre när man tar hål i öron på sitt barn, för man är ägare till sitt husdjur, men inte till sitt barn.
Varför pratar ni "alla" om smärtorna i detta sammanhanget? Smärtorna kvittar väl - som någon annan skrev, tillfogar man sitt barn även smärtor i andra sammanhang, som vid vaccinationer. Och en bebis kan inte göra skillnad mellad mellan smärtor pga en nödvändighet (tex. vaccin), otur (tex. röd rumpa, sjukdom), misstag, etc. Det är alltså inte så att bebisen psykiska mående blir långfristig påverkat at att en gång utsatts för onödiga smörtor.
Däremot borde nog föräldrarnas attityd diskuteras. Attityden som får föräldrar att tro att det är helt okej att göra fysiska, permanenta ingrepp på sina barn utan medicinisk skäl, bara för att de tycker det är fint. Attityden som visar tydlig att föräldrarna anser att de äger barnet och därmed barnets kropp och att de därför kan göra med kroppen vad de vill. Den totala respektlösheten för barnets integritet och barnets rätt till sin egen kropp.
Hålen blir ju kvar. Särskilt när de har gjorts tidigt och hållits öppna en massa år.
Nu undrar man ju lite, vilken din kultur är. Om det är en utländsk kultur, så skulle du göra din dottern en stor tjänst om du lät henne bli svensk, i stället för att bara identifiera sig med kvinnor "i er kultur". Hon får en bättre framtid på så sätt. Eller i alla fall möjlighet att välja själv.