Gravid, vad göra?

Jag känner igen mig jättemycket i det du skriver. Jag har aldrig haft stark barnlängtan. Är inte intresserad av andras barn generellt. Det är antagligen ganska vanligt. Man vet ju inte hur det kommer att bli. Man tvivlar. Det är helt naturligt och sunt.

Motsatsen, att bara anta att allt kommer att bli fint och rosenrött med barn är ju att lura sig själv.

Jag tycker absolut att du ska behålla barnet.

Däremot bör du prata med din partner och din barnmorska. Fundera på vad du behöver.

I mitt fall var jag rädd att behöva ge upp mina intressen och bli en sån där mamma som bara pratade blöjbyten och puréer. Svintråkig.

Min partner och jag pratade, och kom fram till lösningar som passar oss (han tog halva FL, vi åker bort på egen hand ibland, vi ser till att få lika mycket egentid med vänner var etc). Jag höll mig borta från mammagrupper och sånt och såg till att umgås med folk som inte hade barn själva för att slippa blöjsnacket.

Nu har vi två barn i skolåldern. De är toppen.

Jag är fortfarande inte intresserad av andras barn.

TS, du verkar reflektera och vara en tänkande person. Du kommer att hitta ett sätt att förhålla dig till föräldraskapet som inte inkräktar på din person.