Så ledsen efter abort. Vän säger att det är mord

Kallade vännen henne för mördare?

Det är definitivt inte ok att ställa upp på sex oavsett ålder. Skydd ska man alltid tänka på. Män gör alldeles för få vasektomier. Finns även icke hormonella preventivmedel för kvinnorna. P-piller är bara ETT alternativ. Det läggs ingen skuld. Det är bara ett konstaterande.

Ytterligare ett ämne du blandar in är huruvida man ska ha sex före äktenskapet och om det är en norm? Jisses!

Vid sprucken kondom finns det inte så mycket att fundera över mer än att ta ett dagenefterpiller. Det ansvaret har du för din kropp.

Ja, men va fint. Då vet vi att det finns fler preventivmedel. Du jag e snart 50 år och två saker har jag att säga om det här. 1 Jag har prövat alla preventivmedel som finns. Men avhållsamhet är svårslaget,) 2 Tack men jag ansvarar själv för min kropp. Och plastiga dagenefterpiller kommer jag inte att utsätta kroppen för.

Du gjorde ett val. Du får helt enkelt stå för det och tänka tillbaka på dina anledningar till att du gjorde valet att göra abort, när ångesten kommer. Jag kan förstå din väns ståndpunkt - ser man ett embryo som ett barn, ja, då blir ju abort mord. Men ser DU ett embryo som ett barn? Jag gissar att du inte gör det, så för dig är det ju inte mord, och det är ju DU som gjort detta med DITT embryo, inte hon med sitt... Så det angår liksom inte henne. Är du med på hur jag menar? Du fattade ju det beslut du fattade, med dina skäl, med dina moraliska ståndpunkter o.s.v.

Hårda fakta är att ja, det kan finnas ett hjärta som slår. Hårda fakta är att ja, embryot hade kunnat bli ditt lilla barn om det fått fortsätta att växa och utvecklas. Hårda fakta är att nej, det var inte en cellklump, men det var heller inte en människa än, det var ett embryo.

Hård fakta är också att ni säkert skulle ha kunnat fått det att fungera med ett barn nu (ni bor trots allt i världarnas bidragssamhälle, som dessutom låter en studera helt gratis - och får bidrag för det, ökat bidrag med barn, samt extremt låg ränta på lånet för det). Men det spelar ju ingen roll, för ni ville inte det. Då spelar det ju ingen roll om ni skulle ha kunnat lösa situationen eller inte.

Du får helt enkelt stå för beslutet du fattade, med dina skäl, dina resonemang, dina värderingar. HON behöver dock inte göra abort om hon tycker det är otänkbart.

De kanske hade fått det att fungera eller så inte. Ts hade lika gärna kunnat bli ensamstående och fastnat i fattigdom. Det är inte roligt att leva på bidrag och existensminimum för att få vardagen att gå ihop. Det blir inte roligt för barnet heller.

Det kan vi förstås inte veta, men i och med studier gissar jag att TS kommer ha en utbildning och hyfsat betalt jobb inom några år, så ensamstående eller inte tror jag inte att hon skulle bli fattig med barn. MEN hon ville inte ha barn nu, och fattade det beslut hon fattade, det går inte att ändra på ÄVEN om det säkert hade kunnat lösa sig om hon fortsatt graviditeten.

Det kan vi förstås inte veta, men i och med studier gissar jag att TS kommer ha en utbildning och hyfsat betalt jobb inom några år, så ensamstående eller inte tror jag inte att hon skulle bli fattig med barn. MEN hon ville inte ha barn nu, och fattade det beslut hon fattade, det går inte att ändra på ÄVEN om det säkert hade kunnat lösa sig om hon fortsatt graviditeten.