• Anonym (Tack)

    När säger ni tack?

    Jag och sambon är lite oense om vad man tackar den andre för i vardagen. Jag tycker att man tackar för maten och sen tackar man givetvis om nån gör nåt som man bett den personen att göra eller om den gör nåt för en utan att man bett, tex fixar en kopp varm choklad. Han säger att han är uppvuxen med att man tackar för allt den andra gör, tex plockar undan, diskar, dammsuger mm.

    Han blir därför sur när jag inte tackar honom när han gått och småstädat, dock tackar han heller inte mig när jag gjort det. När han städat är han tydlig med att poängtera vad han gjort samt säger att det är skönt att få det fint, något jag håller med om och kan säga nåt om hur fint det är. Sen tar han ofta upp det senare igen att det blivit så fint, ibland säger jag något berömmande igen ibland inte och senare kommer talet om hur otacksam jag är som inte tackar honom för det han gjort.

    Oftast när han städar blir resultatet att han lägger allt i en hög som jag senare får ta tag i och städa på riktigt, dvs jag får dessutom merarbete som jag ska sitta och vara tacksam för.

    Ska jag börja säga tack till allt han gör och börja poängtera vad jag gjort mer så han tackar mig bättre? Tydligen funkar det ju inte att påtala hur jag upplever det.

  • Svar på tråden När säger ni tack?
  • linani

    Är det viktigast för dig att ha rätt eller att ha trevligt ihop? Din partner vill bli sedd och bekräftad genom ett "tack, och det tar bara en sekund för dig att säga ordet.

    Bara säg det.

  • lövet2

    Jag tackar inte någon för att han borstar sina tänder, kammar sitt hår eller tvättar, diskar, städar i sitt hus- Det vore ju bara konstigt. Om han däremot borstar mitt hår för att jag brutit armen eller fixar fika åt mig när jag sitter och ser en film, då tackar jag.
    När någon alltså gör mig en tjänst. Säg att vi är överens om att diska varannan dag. Jag tackar då inte honom för att han diskar på sin dag, men jag gör det om han diskar på min dag för att jag är sjuk eller inte har tid.

  • Anonym (Tack)
    linani skrev 2022-01-02 23:25:58 följande:

    Är det viktigast för dig att ha rätt eller att ha trevligt ihop? Din partner vill bli sedd och bekräftad genom ett "tack, och det tar bara en sekund för dig att säga ordet.

    Bara säg det.


    Blir det trevligt om man ska vika ner sig för en annan person som dessutom inte gör detsamma tillbaka?
  • Anonym (Tack)
    lövet2 skrev 2022-01-02 23:26:07 följande:

    Jag tackar inte någon för att han borstar sina tänder, kammar sitt hår eller tvättar, diskar, städar i sitt hus- Det vore ju bara konstigt. Om han däremot borstar mitt hår för att jag brutit armen eller fixar fika åt mig när jag sitter och ser en film, då tackar jag.

    När någon alltså gör mig en tjänst. Säg att vi är överens om att diska varannan dag. Jag tackar då inte honom för att han diskar på sin dag, men jag gör det om han diskar på min dag för att jag är sjuk eller inte har tid.


    ja jag tycker också det känns märkligt att tacka varann för att man gemensamt sköter hemmet, men som du säger att om den ena tar över den andras syssla eller liknande så känns ett tack befogat.
  • linani
    Anonym (Tack) skrev 2022-01-02 23:38:46 följande:

    Blir det trevligt om man ska vika ner sig för en annan person som dessutom inte gör detsamma tillbaka?


    Det blir trevligt om man ser sin relation som ett samspel där man anstränger sig för att ge varandra glädje.

    Att du betraktar det som att "vika ner sig" att bekräfta sin partners behov verkar tvärtom ganska konfliktorienterat.
  • fjanten

    Vi tackar nog varandra lite mer än snittet. "Tack för maten", "tack för att du tömde diskmaskinen", "tack för att du rensade bort NNs urvuxna kläder" o.s.v. Alltså saker som vi båda hjälps åt med och delar på i hushållet... Vi tackar också varann och barnen för trevliga stunder om man varit iväg någonstans, vi tackar för en god match när vi spelat ett sällskapsspel m.m. Vi tackar givetvis också för presenter, saker man bett om, saker man INTE bett om men får ändå (t.ex. en kopp kaffe) och annat självklart.

    Vi har båda vuxit upp i familjer där man tackar mycket, och har väl formats av det. Har dock inte funderat desto mer på det förrän jag läste denna tråd.

  • Anonym (konstigt)

    Män är tyvärr som småbarn då man måste berömma de för allt de gör... De behöver alltid bekräftelse och godkännande att de har varit duktiga och gjort något bra. Tyvärr så måste man även göra detta för annars kommer de sluta göra dessa saker...
    Tycker själv att det är konstigt att tacka någon för varje missta sak??
    "Tack för att du städar VÅRAT hem" "Tack för att du diskar" Tack för att handlar" osv. Dessa är självklara saker som man ska göra utan att behöva få beröm. 
    Det är som att män tror att de gör de för oss, men de är för båda.. 
    Man kan tacka när de gör något då det egentligen var sin tur, när de var spontant eller man ska ha besök, men ska inte behövas varje gång de gör något.
    Män ska inte hjälpa till i hemmet utan de ska göra sin del!!!

  • Fjäril kär

    Med tanke på hans ältande vid uteblivet tack så känns det som att han helt enkelt har bekräftelsebehov. Att bli fostrad med tackande till allt gör ju egentligen i slutändan att verkligheten blir skev och att ingenting duger om man inte fått tack. Tack blir bekräftelse på att man gjorde rätt, är duktig och faktiskt duger till något.

    Låter som att det evinnerliga tackande fått honom att tappa självkänslan och att han försöker vara till lags och få bekräftat via tack att han har nån form av värde.

    Ni skulle behöva ha ett prat om egenvärde och självkänsla och värderingar.

  • Anonym (K)

    Det låter som att ni jobbar hårt på att få separera... Relationer handlar om tre saker: att välja sina strider, kompromissa och att ha en rak, ärlig och öppen kommunikation. Inget av detta gör ni utan ni boxar på varandra i varsin ringhörna Vi tackar varandra när vi känner för det. Vill vi bli tackade och den andre glömmer det så säger vi det rätt och slätt, att vi vill få ett tack. Det funkar. Varje gång.

  • Anonym (Tack)
    Fjäril kär skrev 2022-01-03 04:55:30 följande:

    Med tanke på hans ältande vid uteblivet tack så känns det som att han helt enkelt har bekräftelsebehov. Att bli fostrad med tackande till allt gör ju egentligen i slutändan att verkligheten blir skev och att ingenting duger om man inte fått tack. Tack blir bekräftelse på att man gjorde rätt, är duktig och faktiskt duger till något.

    Låter som att det evinnerliga tackande fått honom att tappa självkänslan och att han försöker vara till lags och få bekräftat via tack att han har nån form av värde.

    Ni skulle behöva ha ett prat om egenvärde och självkänsla och värderingar.


    Där satte du fingret på nåt. Han har dålig självkänsla, tyvärr vill han inte jobba med sig själv. Säger jag nåt är det taggarna ut direkt, ev sjunker lite av det jag sagt in efter några dar men det är inte helt lätt att ha ett konstruktivt samtal när det är taggarna ut så.
Svar på tråden När säger ni tack?