En man utan kombinationer

Hej!

Jag är 24 år gammal, färdigutbildad i ett yrke med bra lön osv. En utbildning som tog mig 4 år. Jag har alltid varit ambitiös, satt upp mål och strävat efter dem. Allt från körkort, till bostad, till utbildning etc. för att säkra min framtid.

kärleksmässigt har jag haft mer otur, har alltid hamnar i destruktiva förhållanden där jag blivit nedtryckt och fysiskt/psykiskt misshandlad. Detta är något jag jobbat på i ca 1 år med samtal hos en psykoterapeut. Idag är jag med en helt fantastisk kille. Han är så fin mot mig, och vårt förhållande är allt jag någonsin velat ha.

MEN? min kille är HELT tvärtemot mig. Han har inga mål i livet, var arbetslös när jag träffade han men hittade ett jobb i början av vår relation. Dock otroligt lågbetalt. Han bryr sig inte om att spara pengar för att köpa lägenhet. Han är i kronofogden och inkasso. Han är odriven och oambitiös och nöjer sig mycket som det är. Han lever även endast i nuet.

Jag älskar den här killen, jag älskar allt han gör för mig! Men jag tvekar, och har gjort det nu i 2 månader, om detta kommer hålla i längden. Jag känner mig jobbig som pushar honom, sätter press på honom och nästan stressar fram att saker och ting ska ske snart (ex. att han söker nytt jobb för att inte vara nollad efter halva månaden).

Han är verkligen min dröm man personlighetsmässigt men jag får panik av hur olik han är mig.. Jag tror att jag aldrig kommer hitta någon som matchar mig så mycket i att ge mig det jag vill ha. Därav är jag så kluven i om jag bara ska släppa på mitt kontrollbehov, leva i stunden och leva efter att allt löser sig, så som han gör. Eller om jag kanske borde låta han gå..