Anonym (Q) skrev 2022-01-16 15:55:33 följande:
Jag tycker det bästa för barnet är att bo i en familj där föräldrarna är lyckliga, älskar varandra och är harmoniska. Men det blir inte alltid så, och då skiljer folk sig. Att göra det en gång klarar de flesta barn om man har vettiga föräldrar och man sedan bor i ett lyckligt hem, antingen med ensamstående föräldrar eller i en bonusfamilj.
Att detta upprepas flera gånger gör ju inte barnen speciellt trygga, då lär de sig verkligen inte att lita på folk, om nya vuxna kommer in med jämna mellanrum.
Att lära sig hur ett bra förhållande ser ut är viktigt, även att lära sig att man faktiskt får bryta upp när det inte fungerar. Men bryter man upp många gånger medan barnen är små så visar man motsatsen. Att relationer är tillfälliga, att man inte jobbar på sin relation, man bara byter ut när något inte fungerar.
Tycker du att det är bra för barn att uppleva många skilsmässor under sin uppväxt?
Jag tror att det är betydligt vanligare att barn önskar att de vuxna skiljer sig i ombildade bonusfamiljer än i kärnfamiljer . Och då menar jag INTE att det skulle vara för att barn i bonusfamiljer alltid önskar att de biologiska föräldrarna ska bli ihop igen som de önskar att de vuxna skiljer sig.
Det finns många harmoniska bonusfamiljer men det handlar trots allt om människor som fått varandra ?på köpet? och då blir det ibland bra och ibland mindre bra.
Jag önskade intensivt och hett i många år att min mamma skulle separera från mannen hon levde med och till slut gjorde hon det. Jag ville inte att de skulle separera för att jag hoppades att hon och pappa skulle bli ihop igen utan för att mannen hon levde med helt enkelt inte passade att leva i familj. Han var pedant, ständigt irriterad över småsaker, hade ett oberäkneligt temperament o.s.v även om han aldrig var direkt hotfull eller våldsam. Jag märkte tydligt att mamma på grund av detta inte hade särskilt varma känslor för honom längre efter några år ,något hon faktiskt erkände men det tog ändå lång tid innan vi flyttade.
Det är inget som säger att alla som skiljer sig flera gånger går igenom alla skilsmässorna när barnen är små. Är nog vanligare att det är ett visst intervall mellan varje och att t.e.x första skilsmässan sker när barnen är små, andra när de går på mellanstadiet och tredje när de snart själva är vuxna.
Jag tror inte att det här är något som automatiskt skadar barn, nej. Ska jag generalisera tror jag istället att det är (ännu) värre för barn att leva i bonusfamiljer där förhållandet mellan de vuxna är dåligt än att leva i kärnfamiljer där förhållandet mellan de vuxna är dåligt.
Och även OM det inte skulle vara idealt för barn att deras föräldrar skiljer sig säg tre gånger under deras uppväxt så kan ju inte vuxna stanna i dåliga relationer enbart för barnens skull för att de redan uppfyllt sin skilsmässokvot!
Om man absolut inte ska stanna i ett äktenskap med barnens andra förälder för barnens skull, ja då ska man väl definitivt inte stanna i ett förhållande / äktenskap med en bonusförälder för barnens skull.
