SVÄRMOR

Givetvis är det sambon du måste nå in till först. Du tycker allt detta är problem, sambon verkar inte tycka det. Där är nyckeln. 

Om hon aldrig hjälper er kan det inte vara ett så stort problem att hon någon gång har velat ses direkt och att hon har velat ge socker? Om hon aldrig hjälper er så har hon väl ingen möjlighet att ge socker? 

Jag förstår inte problemet riktigt. Hon ringer(?) och säger att hon vill träffas. Ni säger nej, det fungerar inte idag. Hon ringer igen (?) och vill komma. Säg bara nej igen, och ignorera textmeddelanden? 

Om hon inte är själv med barnet, utan bara besöker er, är det väl ni som har ordnat fika till barnet, och det är väl bara att säga nej om hon föreslår en kaka.

Att hon inte hjälper till är förstås tråkigt, men som du själv säger är det inget man kan kräva. Det är trevligt om man har engagerade morföräldrar, men det är deras val. Mina föräldrar har inte hjälpt till, men barnen har en bra relation med dem ändå, eftersom de kommer på besök ibland.

Snälla. Se till att ta tag i det NU. 
Hade samma problem med min svärmor, hon ringde dock aldrig utan kom bara sen kunde hon sitta till halv 12 på natten utan att åka hem. 
Tog också på sig äran att hon gjort/ställt upp sååå mycket men det var bara en fantasi i huvet på henne. 
Tyvärr är min man inte bra på konflikter och det tog många år innan han gjorde något åt det.
Detta har skapat problem både för oss som par och med barnen.
Nu äntligen så slipper jag henne, ses typ 1 g/år och det är alldeles tillräckligt. 
Ibland vet jag inte om hon är naiv och ego eller bara rent av korkad. 

Två frågor i det hela. Den ena är hur du hanterar svärmor, den andre är hur du hanterar att du och din partner tycker olika. 

När det gäller partnern handlar det ju om att prata, lyssna på varandra och försöka kompromissa. 

När det gäller svärmor så är det väl tydlighet som gäller.  Eftersom hon vad jag förstår aldrig är barnvakt så är ni ju alltid med varför det är lätt att säga nej till saft och kakor. Vill hon komma och det inte passar säger du nej även om hon tjatar osv. 

Jag undrar om inte det stora problemet är att du och partnern tycker olika? Att han tycker att det är ok att svärmor kommer fast du inte gör det? Då får ni väl dels sätta nån form av gemensamma regler om hu mycket besök som är ok och dels får ju du bestämma hur du hanterar spontanbesök för egen del. Om pappa säger ja till att farmor ska komma, låta pappa och barn umgås med henne själv och passa på att hitta på något för din egen del under tiden. 

Tycker problemet behöver lösas av din man, som måste lära sig att säga ifrån och att ni är överens om uppfostran och gränser. Du ska inte behöva ta den striden med din partners förälder, det är tråkigt när folk är gränslösa eller jobbiga men det är trotsallt din mans mamma det handlar om och där tycker jag han ska vara den som sätter ner foten. 

Alltså man kan väl träffas och umgås utan att hjälpa till med något? 

Om du känner dig besviken över hennes skryt men avsaknad av hjälp, har du aldrig frågat henne rakt ut vad hon syftar på för hjälp?

Om hon vill träffas och ni är upptagna så är det ju så, ge inte med er? Det beror iofs på vad ni är upptagna med, grejar ni hemma kan ni väl sätta henne med jobb som att gå en promenad med lillan så ni kan greja osv. 

Jag och min svärmor hat en jättebra relation, vi är helt olika och tycker olika Om det mesta. Men vi är raka och säger rakt ut till varandra, så behöver man inte gå och muttra i det tysta. Givetvis med respekt och vänlighet. Men jobba på kommunikationen.

Önskar att det vore så lätt. 
Min svärmor fattar liksom inte.
Både jag och svägerskan har förklarat att vi jobbar tidigt så besök på kvällar i veckorna är inte att föredra. MEN lik förb...t så ringer det på dörren och hon stolpar in. Finns ingen respekt för andras åsikter eller syn på saker och ting. 

Jag hade gått och lagt mig, vilket jag brukar göra vid 20/21 ändå! 

Blir SÅ GLAD att du fattar! 

släpp inte in henne. stå på er, annars blir det ingen ändring.

Det var när barnen var små. Tyvärr insåg inte mannen allvaret förrän försent (många konflikter som hade kunnat undvikas) När han väl fattade så tog han avstånd, funkade inte att säga något, skrika, prata hon fattar inte. Det som fungerade var att ignorera. Kom hon så gick han undan och hon fick sitta där. 
Nu är det kanske 1 gång vart annat år som hon kommer objuden och då är det ganska kyliga samtal så hon åker ganska fort. 
Önskar dock detta gjorts tidigare, var över 10 år med tråkigheter. 
Därför jag uppmanar TS att ta tag i det omgående. 

Men ta på dig pyjamas, fram med tandborsten och ställ dig framför svärmor och säg "nu går jag och lägger mig. Ska upp tidigt. Lås när du går. Godnatt" 

Hade inte gjort någon skillnad. Om du läser mitt senare svar så ser du att det är överspelat n. Jag bara vill peppa TS att säga ifrån direkt. Vi var lite för hänsynstagande tyvärr. 

Hej
Håller med som några lyft om att problemet är att du och partnern inte verkar tycka att det är lika problematiskt.
Och det är ju inte svärmors fel.

Ni behöver prata ihop er och hitta ERT förhållningssätt. Hur ska NI ha det och förmedla det till svärmor.
Då innebär det ju dock att det kanske inte blir exakt så som du vill ha det men så är det ju tyvärr.

Jag tror annars att det kommer att äta onödig energi. Svärmor kommer du aldrig förändra utan det du kan förändra är hur du förhåller dig till henne.

Mitt förhållande höll på att ta slut pga makens familj men åh vad härligt när jag distanserade mig mentalt och slutade bry mig.
Idag har jag en helt ok relation med dem och en väldigt fin relation till maken.