• Sat 26 Mar 2022 16:20
    9260 visningar
    25 svar
    25
    9260

    Missfall vecka 10

    Sunset boulevard skrev 2022-03-25 13:10:16 följande:
    Missfall vecka 10
    Efter 5 års kamp med infertilitet blev jag äntligen gravid via IVF. I onsdags var jag i vecka 10 och skulle på kontroll för ultraljud. Läkaren konstaterar att fostrets hjärta inte slår och har dött i vecka 8. Det var den värsta sorgen jag har har någonsin känt och jag har sedan dess inte kunnat sluta gråta. 
     
    Jag är 38 år och känner att detta var min sista chans.

    Hur kommer man vidare? Har någon upplevt något liknande?  Varför var jag en av de 5% som fick missfall? Ändå känns det väldigt vanligt att få missfall innan vecka 12. 
     
    Känner mig vilsen i detta och vet inte vad jag ska ta mig till. Uppskattar era svar och inputs.
    Jag var med om det för två år sedan. Upptäcktes på kub att embryot avstannat i vecka 9. I v 8 såg jag hjärtslag på ultraljud. Har också problem med infertilitet. Vi lyckades få ett barn genom IVF. Missfallet skedde på andra insättningen vid försök att få syskon. Därefter följde fem nya insättningar. Nu är jag gravid efter två år. Vårt sista embryo. Gravid i vecka 22 nu. 

    Det var helt fruktansvärt att vara med om. Kan väl säga att det blir lite lättare med tiden. Men jag har fortfarande en stor sorg för det som hände. 

    Jag beklagar. Kram!
  • Sun 27 Mar 2022 09:35
    #7
    Sunset boulevard skrev 2022-03-27 09:07:49 följande:
    Beklagar det du varit med om.
    Det som oroar mig är att jag har bara en i frysen och ett sista försök. Klart jag är tacksam för det men fortfarande har inte så många försök eller insättningar kvar.  Det som äter upp mig inombords är att jag tänker, vad har jag ätit som orsakat detta? Är det för mina migrän mediciner som fostret dog, mediciner var godkända av 3 oberoende specialister att de kunde tas under graviditeten, imigran nässpray och Citodon. Var det för att jag hostade eller nös ofta i början? Jag drack inte kaffe på 3 månader, jag åt bra och tog både Trombyl och progesteron dagligen för att förebygga  missfall så jag fattar fortfarande inte vad som skett. 
    Jag vill inte ge upp men är 38 år och har världens panikRynkar på näsan
    Jag förstår de tankarna också. Missfallet jag fick var sista embryot den omgången så fick sen göra en ny IVF. Är det sista försöket för regionfinanserad behandling du har kvar? Har du möjligheter att finansiera behandlingen själv? Åldern är ju också en ytterligare stressfaktor och jag förstår dig! 

    Gällande om du gjort något fel så kände jag så också, länge. Jag bad om att få återbesöket efter missfallet på fertilitetsenheten. Jag har gjort syskonförsök på sjukhuset men betalat själv. Jag tog då med mig en lista med säkert 20 frågor av karaktären kan det ha varit jag som stressade innan? Åt något? Gjorde något? Vad mina chanser är att lyckas vid en ny IVF? Osv. Och läkaren tog sig tid och sa i princip att man inte kan veta orsaken helt och hållet men att oftast beror missfall i den veckan på genetisk avvikelse hos embryot. Alltså att den aldrig kunnat bli en bebis. Vi pratade också framåt, vad mina chanser att lyckas vid nytt försök är,  hur mycket ett nytt försök skulle kosta och innebära osv. 

    Du är i chock nu. Chocken kommer att lägga sig med tiden och tids nog kommer du till någon form av nyorientering. Känner du om några veckor, när hela behandlingen för att fullborda missfallet är klart att det är svårt att hantera kan jag rekommendera att tala med en kurator eller psykolog. Jag tycker att man brukar få snabb hjälp via vårdcentralen. 
  • Sun 27 Mar 2022 11:31
    #10
    Sunset boulevard skrev 2022-03-27 11:22:20 följande:
    Ja det är det sista finansierad via landstinget. Jag har sparad för att genomgå IVF privat. Min fråga är nu, om jag ska satsa i Sverige eller utomlands. Just nu handlar det främst att jag ska hitta den bästa kliniken i Europa kosta vad det kostar. Jag är redo att även i värsta fall ta lån för att finansiera det men jag har sparat just för fler IVF behandlingar. I Sverige så hörs inga tester alls. Inget pgta vilket visar kromosom avvikelser. Tyvärr har jag noll tilltro till vården här särskilt vad gäller fertilitet. Man gör inte tillräckligt och känna mycket åt ödet eller naturens gång. Vi är i 2022 och fler länder gör mer. Jag skulle påbörja nu hos Olga kliniken men pga kriget har jag nu ändrar mina planer.

    Jag behöver definitivt en psykolog för jag ser livet med dystra ögon och känner mig värdelös.
    Jag har från och till gått hos psykolog/kurator och fått det genom vårdcentralen. Det är bra för då ingår det i högkostnadsskyddet. Så slipper du betala det själv. 

    Gällande vilken klinik i Europa som är bäst vet jag inte. När jag höll på med IVF för fem år sedan så vet jag att många åkte till Grekland eller Cypern men nu verkar det vara Ryssland som gäller. Vet att det finns en engelsk IVF-grupp på Facebook. Kanske du kan ställa frågan där och få tips vilka länder som är bäst? Tror att Sverige inte erbjuder diagnostiska tester för det är olagligt. Håller helt med om att det är superdumt! 
  • Tue 29 Mar 2022 18:16
    #20
    Sunset boulevard skrev 2022-03-28 12:39:27 följande:
    Pratade med barnmorskan idag och hon sa att det var ytterst ovanligt att fostret dör när man hört gjorts i vecka 8. Det gjorde mig inte lugnare utan snarare mer hysterisk Gråter
    Ytterst ovanligt vet jag inte. Jag har varit med om det och många fler. Minns inte vad läkaren sa till mig om hur vanligt det är, men har för mig runt fem procent kanske. Bra att du ska till kurator. En dag i taget, det kommer bli lättare med tiden. 
Svar på tråden Missfall vecka 10