Hej på er! Känns läskigt att hoppa in i en sådan här grupp. Jag plussade igår bim-3.. väldigt Väldigt svagt! Har gjort flera test nu och det kan inte vara spökstreck? känns overkligt! Hoppas det stannar där! det blev försök nummer fem för vår del! första barnet!
Stinajohannas: jag testar mig också fortfarande Haha! är i början på vecka 5 och har inte så mycket symtom så man blir ju orolig! Men de kommer väl snart!!:)
Har haft lite mer smärta i Magen på vänster sida vid naveln. Kommer och går lite. Så orolig för utomkvedshavandeskap? har aldrig varit gravid så vet inte hur det ska kännas i magen! Hypokondrisk som jag är med går jag och tänker på det hela tiden och då hittar jag nästan på att jag har ont mer än vad jag har :(
yasee: tack för svar! Jag har inte ont hela Tiden utan mest eftermiddagar.gör inte jätteont men känns mer på ena sidan! nu känner jag ingenting! har inga blödningar! Hoppas den är på rätt ställa, ska prata med barnmorska om mina funderingar <3
Ringde bm om att jag har mer känningar på vänster sida om magen och att jag var orolig för utomkveds. Hon tyckte inte jag behövde oroa mig eftersom jag inte hade särskilt ont. men skulle jag få ont skulle jag åka in! att jag inte har så mycket symtom var också helt normalt! Blev lugn fem minuter sen oro igen. Att vara gravid när man är hypokondrisk är oerhört jobbigt.. jag går och grubblar och oroar mig hela tiden :( men ska verkligen försöka slappna av och inte stressa hela tiden:)
Jag är i 5+3 och Har fortfarande knappt inga symtom. Lite ont i höften ibland och molvärk. kanske något ömma bröstvårtor som kommit och gått! känns som det inte finns något i magen så jag är inställd på det värsta! Hoppas hoppas du finns kvar där!
Men ska tänka positivt
Jag är i vecka 7 nu (6+4) och var på hälsosamtal igår. träffade såklart på en vän där exakt samtidigt som mig.. vad är oddsen?? Haha! Har inte berättat för någon att jag är gravid nämligen! :)
nu på morgonen fick jag för mig att ta ett nytt graviditetstest.. det var svagare än när jag testade mig för två veckor sen. så blev sjukt ledsen! Sen läste jag att man kunde spä kisset med vatten för att HCG-nivån kan vara för hög mot Vad testet klarade av. Så jag spädde och då blev det superstarkt!!! Så nu slutar jag testa mer.. ger mig bara ångest! :)
Jag är i vecka 5+5 och hade mitt första inskrivningssamtal igår (där jag bor är inskrivningen uppdelad i två besök) har mitt nästa besök när jag är i vecka 11.
Jag har inte heller så mycket känningar än så länge förutom molande värk i magen och ömma bröst. Barnmorskan sa att det är endast 50% som blir illamående och det finns ingen forskning som kan koppla illamående till en sund eller extra ?stark? graviditet så vi som inte har illamående behöver inte oroa oss för det!
Det gick bra! Det var samma för mig, mest skönt att kunna ställa lite frågor och komma till första milstolpen när ska du dit nästa gång?
Hej på er! jag är i vecka 11 (10+5) och har inte varit så aktiv härinne. HaR haft väldigt mycket ångest då jag haft väldigt få gravidsymtom. Har inte mått illa, inte mer trött än vanligt! enda skillnaden jag märkt är att brösten vuxit! så jag har varit väldigt orolig för Fördröjt missfall! har inte känt mig gravid alls!
men idag stillade jag oron genom att göra ett vul. ska göra kub om två veckor men kunde inte hålla mig längre. bekostade det själv på privat klinik. Ett litet hjärta slog så fint och bebisen sprattlade lite! <3
så alla är vi olika och mår olika! Är du som jag och inte har så mycket gravidtecken behöver du inte va så orolig <3
Hej alla! har inte varit så aktiv pga mått sämst. Och då menar jag inte fysiskt utan psykiskt. Har en depression i bagaget och den har börjat blossat upp lite. Jag tvivlade på att det ens var en bebis i magen pga inga symtom(vilket är sanning med modifikation då jag har nästan helt uttömda järndepåer och lågt blodvärde = konstant trött) . Väntade på blödning varje gång det molade. Grät konstant för jag trodde verkligen att det var helt dött i magen. Sprang på toa flera gånger om dagen på jobbet för att kolla om det kommit blod. Allt detta har tagit så mycket energi som jag inte har.
Så kom gårdagen, dagen vi skulle göra kub. I mitt huvud var det bara ett sätt att bekräfta att det avstannat i magen. När läkaren började och det dök upp en skuttande liten groda nästan genast på skärmen var jag i chock. Min man höll min hand hårt och den stunden vi hade i rummet under kuben var helt fantastisk, att vi fick se en första glimt på vårat gemensamma barn. Allt såg bra ut där inne och resultat av kuben var bättre än vi kunnat förväntat. Jag var också i exakt den veckan och dagen jag själv räknat ut så min bf är en så länge oförändrad.
Nu börjar jag ta in att detta kanske går. Att bra saker kan hända oss också.
