För mig är det främmande att vi får in bolag i välfärden vars främsta mål är att generera vinst. För med det som incitament kommer allt övrigt att vara sekundärt. 

Patrik Hall heter en man som forskar om bl.a. byråkratin i välfärden. Andelen personal som anställs som INTE arbetar med själva vården, ökar något enormt. Googla på artiklar om/av honom, intressant!

Artikeln ur Expressen av lärarna som kom ut häromdagen är redan länkad. Nu räcker det!

Just skolan ligger mig varmt om hjärtat, vi kan inte ha en modell där man kallar det för "val" fast det egentligen handlar om önskemål. Om jag tex bor i en del av kommunen men önskar plats på en kommunal skola i en annan del så har jag ingen rätt till det, för kommunens skolor går på närhet. Så mitt barn behöver gå i den kommunala skola som ligger närmast oss. Och finns det friskolor och jag vill ha mitt barn där så krävs att jag köat. Så "valfrihet" är ett ord som man håller på och försvara fastän det inte ens är valfrihet det handlar om. Nyinflyttade med skolbarn har inte en chans till ett val.

Vi kan inte heller ha ett system som innebär att om kommunen som huvudman drabbas av kostnader vid en etablering av en friskola (som man inte ens kan sätta sig emot) i form av att det tex. tar tid att minska ner på lokaler, säga upp lärare osv. Och att det gör att det uppstår ett minus i budget under ett år som man måste justera året därpå. Då ska friskolorna kompenseras för det. I efterhand? Hur galet? Det finns massor att läsa om detta, Sundsvall har det riktigt jobbigt just nu. Några länkar:

Hur marknadsskolan förändrat samhället - Scocconomics (captivate.fm)

Viktor Rydberg fick en kalldusch när de kom till Fisksätra ? rektor_linneas blogg (rektorlinnea.com)

Sollentuna sa nej till ännu en internationell friskola ? kördes över av Skolinspektionen - DN.SE

Därför sjönk kunskaperna när kostnaderna steg - Dagens Arena

Jag håller på ett sätt med. Samtidigt, när det gäller skolan, så skapar misstron och avsaknaden av att dela statistik (eftersom det till viss del nu räknas som "företagshemligheter") att vi indirekt tvingas skapa nya kontrollfunktioner. För att kontrollera sånt som inte borde behöva kontrolleras och som kräver ännu mer administration av dem som redan sliter med att hinna med. 
Det kan visa sig att kontrollen är onödig. Men eftersom det handlar om skattepengar och att vi faktiskt inte vet, så måste vi ju skaffa oss de underlag som behövs. 

Framför allt så drog administrativa kostnader och personalkostnader iväg när avregleringen av apoteksmarknaden gjorde att massa likartade apoteksbolag skulle bygga upp en organisation och det blev huggsexa om farmaceuter och receptarier. Kul för dem förstås, och de utökade öppettiderna har förstås gjort att man inom vissa avtal (alla numera?) får rätt till OB. Men dyrt blev det. 
Och jag som jobbade i branschen då minns paniken i början när man var inne på sånt som att snabbutbilda sjuksköterskor för att få ge ut RX. Man får inte ha ett apotek öppet om det inte finns kvalificerad personal på plats, där hjälper inte hudterapeuter eller apotekstekniker. Så var det inte då i alla fall. 
Sen håller det väl på att falla tillbaka nu? Jag gör 9 av 10 inköp av både receptfri och receptbelagd medicin på nätet...

Huvudet på spiken har som oftast även Rektor Linnea, som ger ut flera inlägg i veckan om skolan. Hon är själv inom skolan.
rektor_linneas blogg ? För en bättre skola (rektorlinnea.com)

Vill man lyssna på poddar med kloka människor som pratar om vettiga saker så finns bl.a. Skolvalet 2022 med Linnea som gäst samt senast Johan Enfeldt. Och såklart Kornhall & Netz som intervjuar relevanta personer inom skola och lärande. 

Många mediciner går att se saldo per apotek på FASS. Så det känns inget som en läkare normalt sett ska bli sittande med, det kan man kolla själv. 

Nej och de fritidspolitiker som sitter i nämnder eller "random människor" har ofta dålig sakkunskap. Det känns ofta otroligt oseriöst, där ligger privata bolag i framkant eftersom de (de facto) bara behöver utgå från sig själva. Nu behöver vi göra så här "för affären" och fattar affärsmässiga beslut. De behöver inte, som en kommun, se till helheten, att det inte bara ska gagna det aktuella ärendet utan gärna också nå andra effektmål som kommunen som helhet har satt upp. Så de beställer något utifrån sin politiska vy och vision för den kommun där de verkar, sen ska tjänstemännen försöka tråckla ihop det till något som funkar i verksamheterna. Och sen ska något slags kvalitetskontor eller vad det nu kan heta övervaka alla verksamheter inom samma slag (äldreomsorg, förskola osv) där det är blandat hipp som happ av huvudmän och utförare. Jippi!

Jag vill också hävda att du har fel. En friskola har inte ansvar för att ta emot ett nyinflyttat barn. Det har den kommunala skolan. Den kommunala skolan måste alltid bistå med plats.
Så oavsett om en friskola skulle ha plats i en klass eller ej så kan de säga nej.
SÄRSKILT om föräldern har bockat i att barnet har behov av modersmålsundervisning. Det är ett sånt behov som förstås måste flaggas för eftersom skolan ska tillgodose det. Men det används av många skolor som ett sätt att direkt sortera bort elever som inte är önskvärda helt enkelt.

Och så här, varför tror du att de kommunala skolorna har sådana problem? Jo för att vi är satta i ett moment 22 som politikerna inte verkar förstå?
Anna är 10 år och bor i en kommun där det finns 7 kommunala skolor och 3 med fristående huvudmän. Redan när skola 2 öppnade (mot kommunens vilja) uppstod i Annas skola ett minus pga man förlorade elever. Eftersom kommunen är EN arbetsgivare arbetsrättsligt sett,  är det inte bara att säga upp personal och minska ner på bemanningen vid Annas skola. Utan vid övertalighet startar en översikt över alla lärare i kommunala skolor, oavsett placering, och sen är det turordning som avgör vilken lärare som ska sägas upp. Dessa arbetar som sagt inte nödvändigtvis på Annas skola utan varje gång detta sker sitter kommunen med ett jättejobb ifråga om LAS och omplacering. Det ger oro i kollegiet och kostar pengar. Kommunen har efter ett år ungefär landat i sin nya bemanning. Dock har vissa kostnader hängt kvar varvid kommunens budget för utbildningsförvaltning gått med minus. Det behöver kommunen skjuta till året därpå vilket för rättvisans skull innebär att även friskolorna kompenseras. Ytterligare minus uppstår. De barn som sökte sig från Annas skola hade till stor del föräldrar med utbildning som tyckte det kändes "fräscht" med ny skola. Det var inte per automatik så att de var missnöjda. De som går i Annas skola nu är mer eller mindre de som "blev kvar". Elever med större utmaningar, elever från andra socioekonomiskt belastade områden. Elever som kostar. Den kostnaden ska kommunen ta från en budget som stadigt minskar. "De tillgängliga pengarna" är färre. Kommunen skulle vilja initiera en insats inom svenska som språk, främja läsande, anställa en ambulerande skolbibliotekarie som kan stärka upp och hålla i fortbildning av lärare.  Men man vet att om man gör det så räknas det som att  barnen inom de kommunala huvudmännens skola har fått mer pengar. Man har lagt på ca 1500kr per år och barn. Och då ska de tre privata huvudmännen få 1500kr mer per barn till alla sina elever också. Fastän de inte är vare sig del av eller i behov av, satsningen på språk. Så kommunen avstår. Och detta är bara ett exempel på vad kommunen hemskt gärna vill men inte anser sig ha råd att göra för att det direkt innebär att friskolan ska ha samma peng att förfoga över. Rakt in i bolagskassan. 

Det är alltså inte så konstigt att föräldrar som kämpar för sina barn i de kommunala skolorna till slut ser sig nödgade att byta. Det kan väl bara bli bättre? Vi provar? Ekonomin går inte ihop. Kostnaderna ökar, det vet alla, det gör de liksom av sig självt varje år. De indexeras upp. Personal ska ha löneöversyn årligen. Det kostar också. Och sen får en rektor en budget i sitt knä som ökat med 0,8% när man redan vid indexeringen ser att kostnaderna beräknas gå upp 1,2%. 

Läs allt som "Rektor Linnea" skriver. Läs artiklar av Emma Leijnse. Av Per Kornhall. Lyssna på poddar. Lyssna för all del gärna på Ulla Hamiltons försök att försvara sitt levebröd i Ekots lördagsinterjvu från februari 2022.

Bra input. Jag har också alltid varit höger. Men frihet och liberalism är en sak, ren dumhet en annan.
Och detta tjafs om valfrihet. Retoriken att staten ska bestämma var ditt barn ska gå i skolan. Och att "någon på kommunen" vet bättre än du själv.
Saken är att vi inte har någon reell valfrihet. I en kommun utan friskolor kommer jag att erbjudas plats på den som geografiskt sett ligger närmast där jag bor. 
Finns friskolor gäller detsamma om jag inte själv har sökt en friskola som har plats för mitt barn. Märk väl - jag får inte välja utan har skolan 27 platser i förskoleklassen och jag har plats 30 i kön så får jag ingen plats utan mitt barn går då i närmsta kommunala skola.
Ponera att min önskan är att mitt barn får gå i kommunal skola, men en som verkar fin och som ligger 3km bort. Nej. Där är det fullt och de som går där är de barn som har den skolan som sin geografiskt närmsta. Så jag... har egentligen inget "val". Det handlar om önskemål, kösystem (som ofta kräver många år i kö) och önskemål . Jag kan förstås önska en plats i en annan kommunal skola men de har inga skyldigheter att erbjuda oss plats där.

För att det har visat sig att den modell vi nu har provkört i 30 år inte funkar. Jag är inte dummare än att jag förstår att det inte blev bra. Med rätt strukturer finns det absolut plats för skolor-med-andra -huvudmän-än-kommunen att verka i Sverige. Men vill man ta del av skattemedelskakan så ska man också vara beredd att följa de regler som finns, vara transparant med kösystem och annat som är offentligt för kommunala skolor så att föräldrar, revisorer och myndigheter kan göra korrekta jämförelser. Och jämförelser av samma saker så att det går att säkerställa att man mäter samma värden. 
Vi behöver också tydligare ramar vilket även minister Lina varit inne på. Det kan inte vara så luddigt och fluffigt kring sådant som elevhälsa och skolgårdar att majoriteten hamnar bland undantagen. 
Och sen måste vi få bort den så gott som fria etableringen där man tillåter skolor att dra igång på platser och i områden som passar dem och deras förprojektering av lönsamheten, fastän kommunen i fråga inte lider någon brist på skolplatser. Samt mekanismen som gör att friskolan ska kompenseras för satsningar som kommunen gör. Där vill friskolan både ha kakan och äta den.
De är väl fristående för att de själva vill kunna välja riktning och fokus. Men om kommunen vill göra detsamma genom att satsa på läsning eller idrott eller vad som helst- så anses att man har ökat skolpengen och då ska friskolan också ha. Friskolan får väl göra vilken satsning man vill med sina egna pengar?

En annan sak, utöver det här, är det märkliga fakta att vi har Almega tjänsteföretagen inne och rotar bland friskolorna. Varför ens det, vad har ett förbund för tjänstemän (initialt) inom svenska grundskolan att göra? Jo för lärarförbunden har sedan några år tillbaka stängt möjligheten för obehöriga lärare att bli medlemmar så det är Vision bland annat som organiserar de obehöriga lärarna. Och var finns de? Inom friskolan. Även det ett "undantag" då skollagen säger att det är lärare med legitimation som ska bedriva undervisning. Det gör att vi har en väldans massa lärare som inte är behöriga och som arbetar på tidsbegränsade avtal med lägre löner (oftast). Undantagens undantag och de som förlorar är våra barn. Den naturliga motparten med koll på lärarens vardag, arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga utmaningar, schemaläggning mm torde vara något av lärarförbunden och inte Almega kan man tycka. 

Ja, och då är det ju den verkligheten vi måste hantera genom att ge de skolorna mer resurser. Rättvis betyder inte samma till alla utan att man jämnar ut för att försöka ge samma förutsättningar.
Om jag är 180 och du 160 och vi ska försöka se över ett plank som är 190. Vad hjälper det mig att vi båda får en pall som är 20cm hög? Är det inte rimligare att du får en som är 10cm hög och jag får en som är 30cm hög då? Samma resurser men olika fördelning = vi båda når målen.