whippo skrev 2022-05-03 23:40:59 följande:
Friskolor kan inte ?stänga ute? vissa barn. De är lika skyldiga som kommunala skolor att ta emot elever. De kan inte diskriminera. Har själv sju års erfarenhet av friskolor och fem år av kommunala skolor. Ser de största problemen inom de kommunala skolor med dålig ledning. Andra mer riktiga problem är Skolverket, du kan ju fundera på hur det uppkom. De riktlinjer som Skolverket ger som inte är bindande för någon skola. Det är lite som att sätta upp hastighetsbestämmelser men inga poliser, böter eller påföljder. Klart att det börjar missbrukas, lite för fort är ju skoj, ingen blir skadad av det. Lite fler barn i grupperna och lite färre legitimerade lärare. Tror du fattar vart vi har hamnat nu. Förskolegrupper på över 30 barn, en tystnadskultur och högsta sjukskrivningarna av alla yrken. Siffror fifflas med, jadå det gör de kommunala minst lika mycket med. Det beror inte på brist på pengar. Pengar gödslas ut på en massa annat skit.
Jag vill också hävda att du har fel. En friskola har inte ansvar för att ta emot ett nyinflyttat barn. Det har den kommunala skolan. Den kommunala skolan måste alltid bistå med plats.
Så oavsett om en friskola skulle ha plats i en klass eller ej så kan de säga nej.
SÄRSKILT om föräldern har bockat i att barnet har behov av modersmålsundervisning. Det är ett sånt behov som förstås måste flaggas för eftersom skolan ska tillgodose det. Men det används av många skolor som ett sätt att direkt sortera bort elever som inte är önskvärda helt enkelt.
Och så här, varför tror du att de kommunala skolorna har sådana problem? Jo för att vi är satta i ett moment 22 som politikerna inte verkar förstå?
Anna är 10 år och bor i en kommun där det finns 7 kommunala skolor och 3 med fristående huvudmän. Redan när skola 2 öppnade (mot kommunens vilja) uppstod i Annas skola ett minus pga man förlorade elever. Eftersom kommunen är EN arbetsgivare arbetsrättsligt sett, är det inte bara att säga upp personal och minska ner på bemanningen vid Annas skola. Utan vid övertalighet startar en översikt över alla lärare i kommunala skolor, oavsett placering, och sen är det turordning som avgör vilken lärare som ska sägas upp. Dessa arbetar som sagt inte nödvändigtvis på Annas skola utan varje gång detta sker sitter kommunen med ett jättejobb ifråga om LAS och omplacering. Det ger oro i kollegiet och kostar pengar. Kommunen har efter ett år ungefär landat i sin nya bemanning. Dock har vissa kostnader hängt kvar varvid kommunens budget för utbildningsförvaltning gått med minus. Det behöver kommunen skjuta till året därpå vilket för rättvisans skull innebär att även friskolorna kompenseras. Ytterligare minus uppstår. De barn som sökte sig från Annas skola hade till stor del föräldrar med utbildning som tyckte det kändes "fräscht" med ny skola. Det var inte per automatik så att de var missnöjda. De som går i Annas skola nu är mer eller mindre de som "blev kvar". Elever med större utmaningar, elever från andra socioekonomiskt belastade områden. Elever som kostar. Den kostnaden ska kommunen ta från en budget som stadigt minskar. "De tillgängliga pengarna" är färre. Kommunen skulle vilja initiera en insats inom svenska som språk, främja läsande, anställa en ambulerande skolbibliotekarie som kan stärka upp och hålla i fortbildning av lärare. Men man vet att om man gör det så räknas det som att barnen inom de kommunala huvudmännens skola har fått mer pengar. Man har lagt på ca 1500kr per år och barn. Och då ska de tre privata huvudmännen få 1500kr mer per barn till alla sina elever också. Fastän de inte är vare sig del av eller i behov av, satsningen på språk. Så kommunen avstår. Och detta är bara ett exempel på vad kommunen hemskt gärna vill men inte anser sig ha råd att göra för att det direkt innebär att friskolan ska ha samma peng att förfoga över. Rakt in i bolagskassan.
Det är alltså inte så konstigt att föräldrar som kämpar för sina barn i de kommunala skolorna till slut ser sig nödgade att byta. Det kan väl bara bli bättre? Vi provar? Ekonomin går inte ihop. Kostnaderna ökar, det vet alla, det gör de liksom av sig självt varje år. De indexeras upp. Personal ska ha löneöversyn årligen. Det kostar också. Och sen får en rektor en budget i sitt knä som ökat med 0,8% när man redan vid indexeringen ser att kostnaderna beräknas gå upp 1,2%.
Läs allt som "Rektor Linnea" skriver. Läs artiklar av Emma Leijnse. Av Per Kornhall. Lyssna på poddar. Lyssna för all del gärna på Ulla Hamiltons försök att försvara sitt levebröd i Ekots lördagsinterjvu från februari 2022.
