• Anonym (Ledse­n)
    Lör 14 maj 17:25
    3140 visningar
    22 svar
    22
    3140

    Har inte råd att vara Utbränd/deprimerad

    Hur jävla dåligt är det när man minten ens har råd att vara sjuk. Finns inte en chans  världen att jag klarar mig på en sjukpenning. Så det är bara att bita ihop o jobba ändå 
    surt och jäkligt tröttsamt

    sover hela eftermiddagen o hela helgerna

  • Svar på tråden Har inte råd att vara Utbränd/deprimerad
  • Anonym (B)
    Lör 14 maj 17:32
    #1
    +1
    Ok. Det är ju inte bra. Men vad är problemet? För låg ersättning eller har du dragit på dig för höga kostnader? Let's face it, antingen drar du ner på kostnaderna nu, så att du får möjlighet att återhämta dig eller så kommer ditt dåliga mående eskalera tills den dag då du inte längre får välja själv. 
    Man klarar sig på mindre än man tror. När jag var i din sits så valde jag studier framför sjukskrivning och gick från 24 000 i månaden till 10 000.
    Fick flytta, sälja bilen och försaka massor. Vet du vad? Det var det bästa jag någonsin gjort. Jag tog mig ur ekorrhjulet och fick en helt ny syn på livet. 
    Ledde dessutom till ett jobb där jag trots mina besvär klarar av att jobba heltid, för att jag gör något jag älskar. 
    Ta hand om dig själv och ta kontroll, ingen annan kommer göra det åt dig. 
  • Anonym (Hitta lösnin­gar)
    Lör 14 maj 17:35
    #2

    Först varför blir du utbränd?
    sänk kraven från dig själv och säg nej ibland.
    om du blir sjukskriven finns det utgifter du slipper, kostnad för resor, lunch mm
    Du kanske kan i lugn och ro baka och laga billig mat, skogspromenad kostar heller inget,

  • Anonym (Ledse­n) Trådstartaren
    Lör 14 maj 17:41
    #3

    Jag jobbar halvtid ( mot min vilja) o stämplar upp resten. Har tjatat om att få mer timmar men det finns inget tydligen. Bor på en liten ort så utbudet är ju inte de bästa heller. Har utbildning inom det här så byter jag bransch får jag gå ner kraftigt i lön. Lever inte dyrt alls å äter redan billigt. Men jag har ju barn oxå (tonåringar) som inte är dem billigaste att ta hand om. De har ingen pappa som hjälper öht så dem bor hos mig jämt.
    Bor så billigt jag bara kan i en hyresrätt. 


    Som läget är nu finns de inget jag kan göra åt saken. Blir bara mer deprimerad av att tänka på allt.
    Jag var hemma en månad o antar att ekonomin går åt heller helt nu

  • Anonym (B)
    Lör 14 maj 20:14
    #4
    Anonym (Ledsen) skrev 2022-05-14 17:41:06 följande:

    Jag jobbar halvtid ( mot min vilja) o stämplar upp resten. Har tjatat om att få mer timmar men det finns inget tydligen. Bor på en liten ort så utbudet är ju inte de bästa heller. Har utbildning inom det här så byter jag bransch får jag gå ner kraftigt i lön. Lever inte dyrt alls å äter redan billigt. Men jag har ju barn oxå (tonåringar) som inte är dem billigaste att ta hand om. De har ingen pappa som hjälper öht så dem bor hos mig jämt.
    Bor så billigt jag bara kan i en hyresrätt. 


    Som läget är nu finns de inget jag kan göra åt saken. Blir bara mer deprimerad av att tänka på allt.
    Jag var hemma en månad o antar att ekonomin går åt heller helt nu


    Vad är det som är orsaken till ditt mående?
    Kan tonåringarna börja hjälpa till mer?  Skaffa sig något extrajobb kanske om de är gamla nog? Att dra in någon hundralapp var till egna nöjen hade säkert underlättat stort.
    Ta genast tag i att höra av dig till företag du har räkningar hos och be om uppskov för räkningar du kanske inte har råd med, betala hyra och el i första hand. Förbered barnen på att det blir en tuff månad utan nöjen, fredagsmys och fickpengar. Be kyrkan om en matkasse, även bara enstaka dagars mat kommer underlätta. Har du sen tidigare legat nära existensminimum? Hör då av dig till socialtjänsten och hör med dem om det kan finnas något litet tillfälligt stöd att hämta. 
  • Anonym (C)
    Lör 14 maj 20:29
    #5

    Sök försörjningsstöd! Och gör det helst innan (eller snarare istället för) du drar på dig en massa skulder. Sedan blir det förstås tajt ändå. Men du klarar dig, även om du inte kan ge dina barn allt som kompisarna får.

  • Anonym (funde­rar)
    Lör 14 maj 20:37
    #6

    Jag funderar över vad det är som gör att du känner sig utbränd TS. Eftersom du jobbar halvtid. Är det ekonomi eller familjeliv eller annat? Kanske kan det vara värt att reda i det för att liksom bena ut vad det är som orsakar ditt mående så kan du kanske se vad du ska göra åt det för att må bra på längre sikt? 

    Jag tänker ofta på min mamma när jag läser såna här trådar. Hon blev utbränd och var sjukskriven i flera år. Men det som egentligen skavde var att hon var olycklig i sitt äktenskap. Men det ville hon inte kännas vid, så därför blev hon sjuk och var hemma jättelänge. Hon fick värk och blev beroende av starka smärtstillande. Det hon hade behövt göra var att skilja sig. Men det kunde hon inte göra förrän mormor dog (vet ej varför hon kände så). 

    Ibland kan man se personer som blir utmattade där man från sidan kan se vad som är ohållbart i deras situation, men de ser det inte själva. Att försöka ta reda på det tror jag är hjälpsamt för en om man känner sig som du TS. 

    Sagt i all välmening, för det kan ju hända att du har full koll på vad i ditt liv som inte är hållbart. 

    Jag har själv känt mig som att jag varit i återvändsgränder i perioder i livet, men det har faktiskt aldrig varit det. Man behöver bara se öppningen (nog så svårt).

  • Lör 14 maj 20:59
    #7

    Då kan du ju ändå jobba verkar det som. 

  • Anonym (Vänst­er är ett skälls­ord)
    Lör 14 maj 21:09
    #8
    -1
    Anonym (Ledsen) skrev 2022-05-14 17:41:06 följande:

    Jag jobbar halvtid ( mot min vilja) o stämplar upp resten.


    Skaplig bedrift att lyckas "gå in i väggen" och känna sig utbränd när man jobbar halvtid...

    Jag tror det är dags för någon att ställa lite krav på dig o ryta till att du ska upp o hoppa. sluta ligga där med offerkoftan o bara må sämre o sämre..
  • Anonym (Ledse­n) Trådstartaren
    Lör 14 maj 22:01
    #9

    Nu är det så här att jag jobbar en halvtid i grunden sen jobbar jag över nästan varje dag. Jag har två tonåringar på heltid. plus två st nästan tonåringar på halvtid. barnen har många intressen. Jag har ingen familj eller släkt som hjälper mig med skjutsar eller så. Mitt jobb är som sådant att jag aldrig vet vilken tid på dagen jag kan sluta så de är väldigt stressande att aldrig kunna planera med barnen o deras skjutsar till fritidsintressen. 


    Pga att jag jobbar så olika är de oxå stressande att aldrig veta om jag får lön så jag knappt klarar mig eller om vi faktiskt kan äta på McDonalds en gång den månaden. 


    Så sluta anta att jag jobbar endast heltid o sen skulle dagen vara slut. Det är ju för fan då allt jobbigt börjar. 


    jag borde fan klona mig för att hinna med allt.
    men det är ju klart skriver man på fl så kommer alltid nån präktig drygfitta o ska tro att dem vet allt.

  • Anonym (Ledse­n) Trådstartaren
    Lör 14 maj 22:03
    #10
    Anonym (Ledsen) skrev 2022-05-14 22:01:28 följande:

    Nu är det så här att jag jobbar en halvtid i grunden sen jobbar jag över nästan varje dag. Jag har två tonåringar på heltid. plus två st nästan tonåringar på halvtid. barnen har många intressen. Jag har ingen familj eller släkt som hjälper mig med skjutsar eller så. Mitt jobb är som sådant att jag aldrig vet vilken tid på dagen jag kan sluta så de är väldigt stressande att aldrig kunna planera med barnen o deras skjutsar till fritidsintressen. 


    Pga att jag jobbar så olika är de oxå stressande att aldrig veta om jag får lön så jag knappt klarar mig eller om vi faktiskt kan äta på McDonalds en gång den månaden. 


    Så sluta anta att jag jobbar endast heltid o sen skulle dagen vara slut. Det är ju för fan då allt jobbigt börjar. 


    jag borde fan klona mig för att hinna med allt.
    men det är ju klart skriver man på fl så kommer alltid nån präktig drygfitta o ska tro att dem vet allt.


    Endast halvtid ska de stå där i slutet
Svar på tråden Har inte råd att vara Utbränd/deprimerad
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.