Har du provat amningsnapp? Då får barnet ändå suga på ditt bröst, men med silikon emellan. Kanske vänjer sig barnet med den "plastiga" känslan och kan eventuellt ta emot flaska sen. Jag ammade från början med amningsnapp (fast på grund av andra problem) och då hade mitt barn inga problem att ta flaskan sen.
Annars fortsätt erbjuda flaskan, kanske dagligen.
Skrämmande hur många som skriver att "det ska vara så". Känns som att många hetsar mammor till att amma när vissa uppenbarligen inte mår bra av det.
Nej, det ska inte vara så. Man ska må bra också, man ska få röra på sig om det får en att må bra. En glad mamma ger också en glad bebis i slutändan.
Har du frågat om tips på bvc? Ett tips är att gå med i Facebookgruppen "till dig som flaskmatar ditt barn". Där ger folk tips och råd, många som delammar eller har gått från helamning till enbart flaskmatning och har mycket egna erfarenheter om vad som har fungerat för dem. Dessutom har alla en vänlig inställning oavsett om du ammar eller ger flaska!
Men snälla, sätt dina egna egoistiska behov åt sidan i några månader och gör det bästa för ditt barn. Det är så man gör när man är förälder. Det handlar knappast om psykisk ohälsa som vissa vill få det till. "Glad mamma = glad bebis" är ett bara motto som själviska föräldrar försöker trösta sig med när de inte vill ta sitt ansvar.
Amma i bärsele/-sjal och träna hemma med bebisen som vikt, man får anpassa sig lite. Det kommer en tid när du kan ha fri egentid, men inte när bebisen är nyfödd...
Jag tycker det är skillnad på att må dåligt av amning och att tycka det är tråkigt/tidskrävande. Att må dåligt över amning som krånglar och/eller att barnet aldrig blir nöjd - bättre med en mamma som mår bra psykiskt genom att hellre ge ersättning. Men att inte amma pga att det ger anspråk på frihet eller att det tar mkt tid, tycker jag inte är skäl nog - att vara förälder innebär också att ge avkall o h inte sätta sig själv i främsta rum.