Det ÄR åt helvete, men tyvärr så är också detta resultatet när man skär ner på personalstyrkan.
jag vägrade tex att ta med två avdelningar med småbarn till sjön där vi skulle vara två i personalen. Men rektorn blev vansinnig och menade att föräldrar kräver att deras barn kommer ut på aktiviteter Och utflykter. Jag höll på att börja gråta.
jag kallsvettades igenom två timmar med många icke simkunniga småbarn vid en stor sjö, vi räknade barnen frenetiskt. Det var vidrigt.
När jag kom hem slocknade jag i soffan, helt slut.
Likadant när vissa barn tenderar att hitta vassa föremål som barnet vill stoppa i munnen. En pedagog fick punktmarkera det barnet en hel dag vilket gjorde att jag fick ansvara för dubbelt antalet barn. Hade något barn lyckat klättra över staketet och försvunnit hade jag inte haft möjlighet att upptäcka det,.
inte konstigt att så många lämnar det här yrket. Den ständiga oron att ett barn ska råka illa ut för att vi är underbemannade gör många av oss sömnlösa av oro. Och nästa vecka får vi ett barn med diabetes 1.. men ingen personalförstärkning.
så föräldrar, ställ krav på rektorn och kommunen!! För detta är ohållbart. Eller be en bön att allt kommer gå väl.