Orgasmfritt

Kanske. 

Men det skulle gå emot allt hon själv säger. Jag har försökt lyfta frågan om ett öppet förhållande men det var tvärstopp. Att jag nämnde att jag troligen inte skulle bli så svartsjuk om hon "råkade" ha sex på ngn konferens blev hon bara ledsen av. Saken är att hon vill ha sex och att hon tycker att vi också har det. 4-5 ggr i halvåret är betydligt mer än de flesta av hennes väninnor. 

Problemet är väl inte så mycket hennes sexlust. Snarare är det jag som tröttnat på att ständigt dra i det och funderar på att helt sluta försöka om det inte sker någon förändring. 

Så för att slippa hamna i samma fråga-svar på familjeliv som brukar till slut handla om jag "gubbat till mig" och aldrig går ur med soporna. Så vill jag återigen återgå till min grundfråga:

"Hur bibehåller man intimiteten och närvaron i sexet på bästa sätt utan att tankarna far iväg och allt blir slentrian, i ett orgasmfritt sex?"

Menar du att ett orgasmfritt sex aldrig kan bli bra för någon, eller är det bara min situation du bedömer? 

Jag vill bara veta om någon fått till ett bra orgasmfritt sexliv och vad de gjort?

Tack för ett väldigt empatiskt svar ms Hm. Det värmde verkligen.

Det är egentligen en annan diskussion om varför jag inte skiljer mig, men det har blivit mitt aktiva val. Vårt hem och våra barns situation och min livs absolut bästa vän ligger i ena vågskålen. Att knulla ligger i den andra. Jag har det egentligen ganska bra, men kanske skulle jag få det bättre, kanske inte. Flera av mina vänner har skilt sig och blivit helt sidosteppade på datingmarknaden.  Andrahandsvärdet på en 50-årig vit CIS är skrämmande lågt. 

Samtidigt har 20-30% av alla kvinnor svårt att få orgasm tillsammans med sin partner (killgissat estimat, men jag har för mig att jag läst siffran någonstans). Och det är inte ovanligt att kvinnor inte uppskattar oralt heller. Och det kan väl inte vara rimligt att alla dessa behöver byta partner eller helt sluta med intim beröring? Det måste finnas ett sätt att ha sex som är värt besväret ändå? 

Och det är inte så att hon inte VILL ligga. Vi kan fortfarande flirta och skoja om det båda två. Men när det väl blir av, så är det inte så kul enligt mig. Det är också svårt att prata om det utan att hon skall känna press, känna sig kritiserad, få för sig att jag inte älskar henne etc. 

Och vi älskar varandra. Innerligt. Och jag skulle inte vilja förlora henne. Inte ens för sex.

Eller så stannar man relationen man har byggt upp under halva sitt liv och försöker ändå göra något åt det för att förbättra situationen. Jag kan inte se i mina barns ögon och säga att jag kommer att riva upp hela deras och våran tillvaro för att deras mamma är som en död fisk i bingen.

Jag tänder på kvinnlig njutning. Och hennes orgasm är viktig för mig även om det inte är något man kan säga högt som man. Och som sagt, vissa kvinnor får helt enkelt inte orgasm med en annan partner om det så är Jamie Fraser från Outlander de har sex med.

Så för att återgå till ämnet. Hur får man ett långvarigt passionerat och lustfylld sexliv när man inte kan få orgasm?

Jag började dra på munnen när jag läste ditt inlägg för jag tolkade det först som lite troligt. Sedan la du ut texten lite mer och förstod mer hur du menade. Men dina tankar är kanske en mer förenklad och vulgär tolkning av det Esther Perell skriver i "Mating in captivity". Att intimitet och Passion är två vitt skilda saker och många slutar ha sex i ett långt äktenskap eftersom man fått för sig att det skall komma naturligt bara man älskar varandra tillräckligt, medan i verkligheten för att hitta tillbaka till passionen behöver man skapa lite distans och "spänning" . Men jag tror inte riktigt på ditt recept på distanserade.

Hade du önskat att det var annorlunda om du helt kunde skapa om sexlivet efter eget huvud? Skulle du kunna acceptera ett öppet förhållande för att avlasta bördorna?

Det är väl egentligen den situationen du beskriver som jag är livrädd för. Att hon skulle husfridsknulla och fejka orgasmer för att hålla mig nöjd. Jag slaknar direkt, mitt i akten av blotta misstanken att det skulle kunna förhålla sig så. Är det bara jag skall uppskatta sexet så runkar jag hellre i duschen. Mindre skamkänslor för mig och lättare för henne. Jag vill ha sex tillsammans eller inte alls och inte ha min hustru som runk-sleeve.

Jag känner att tråden drar iväg med en massa antaganden jag inte håller med om.

Frågan är fortfarande hur man bibehåller ett hett sexliv när hon inte får orgasm eller heller inte är intresserad av att försöka. Det känns som all populärare litteratur om sexualitet fokuserar på hur man ska få henne att komma. ("Come as you are" , "Becoming cliterate", "She comes first" etc) Alla handlar om hur man skall tänka och göra för att lyfta sexlivet genom att hon skall få starkare och fler orgasmer. Oftast då genom att partnern blir mer hängiven på oralsex och mindre "tjatig". Men om det inte ens finns på menyn? 

Tjatsex har aldrig varit ett issue för oss. Vi pussas och kramas dagligen. Det är smekningar i nacken och trevande händer innanför kläderna väldigt ofta utan att det innebär några löften eller antaganden om lust. Initierat och styrt av oss båda lika mycket.  Vi kan båda avbryta när som helst utan sura miner eller besvikelse. Vi är ofta nakna tillsammans och jag kan med stor hängivenhet och passion ägna mig att massera hennes rumpa eller fötter utan att det leder till samlag. 

Det talas om "buffe'-sex" som handlar om att man skall kunna "skåpäta" lite när man är sugen och inte alltid behöva tacka ja eller nej till en tre-rättersmeny varje gång. Allt eller inget. Och vi har alltid hållt på så.

Problemet är att, tvärtemot om vad många sexologer menar så leder inte detta i vårt fall att vi har mer sex med orgasmer.  Trots att vi håller på och retar varandra som vi gör så har vi inte helt samlag (eller en full trerätters meny) mer än kanske i snitt varannan månad.

Och saken är att hon är ganska nöjd. Det behövs varken mer eller mindre för henne. Jag däremot kan tycka att sexet är tråkigt och slentrianmässigt och väldigt passivt från hennes håll. Och jag som verkligen går igång på kvinnlig njutning förväntar mig ingenting egentligen.  Det leder ingenstans vilket kanske inte heller är meningen, men att bara leva i stunden och njuta gör att tankarna lätt vandrar iväg. Någon gång har hon frågat om jag kommit ihåg och lämna in deklarationen när vi låg och knullade. Det blev inga nya initiativ från mitt håll den månaden kan jag säga. 

Några av er har kommit med bra tankar och infall och jag hade egentligen velat tacka er särskilt.  Det där med BDSM tycker hon bara är konstigt tyvärr, men jag har kommit på att jag tänder på att hon nyper mig väldigt hårt. Att hon tar tag i exempelvis bröstmusklerna och vrider om. Då känner jag hennes "energi" och det kan gå för mig av det. Men jag hittar inget motsvarande för henne. 

Nu pratas det en del om CBD och exempelvis "oh-holy-mary". Och jag är nyfiken på att testa det. Men är det någon som har andra tankar om hur man har spännande och intressant sex trots att orgasmer är helt ute ur bilden?

Jag är inte så jätteintresserad av att bara få till det mer ofta. Jag vill framför allt att det skall bli mer intressant, spännande, intimt,  passionerat och framför allt mer närvaro när det väl blir av. När det bara är min egen utlösning jag vill åt runkar jag hellre. Och erogena zoner eller inte

Att det inte blir sex så ofta beror nog lika mycket på mig. Jag läser i mängder med trådar där kvinnor slutar ha sex med sina män för att de är dåliga och inte så lyhörda älskare, och jag börjar känna stor samhörighet med dessa kvinnor. Jag tappar sugen för att sexet är ganska tråkigt. Hon är nöjd som det är och inte särskilt intresserad av att utvecklas. Jag har stort sexuellt intresse och skulle nog inte klara av att helt sluta med sex inte heller min fru. Alternativet är då att hålla sig till denna enligt mig halvdöda nivå eller att försöka hitta ett alternativt sätt att förhålla sig till det sex vi har och kanske utveckla det på något sätt med råd ifrån FL.

Men jag känner att vi inte kommer så mycket längre i tråden. Jag tackar för era tankar och att ni tog er tiden att dela med er. 

Jag inser att mina svar varit hårda och snarstuckna och jag ber om ursäkt för det. Jag skall nog inte hänga på forum med för lite sömn och kaffe i kroppen.  

Jag var helt enkelt nyfiken på andras erfarenheter av bra sex där inte orgasm ens fanns med som en del i ekvationen. Och använda dessa för att förbättra min situation. Inte få råd om hur jag bör göra direkt. Men jag var otydlig där och jag ber om ursäkt. Jag är genuint tacksam för dina inlägg Lovisa.

Tänk. Du och jag skulle kunna vara gifta och kommunicera med varandra anonymt här på FL.  

Om jag behåller erektionen så kommer jag i regel ganska snabbt. Jag skulle förståss kunna bli mer uthållig med rätt kost, mer fysisk träning, lite uthållighetsmetoder mm och verkligen jobba med min sexuella energi,  men det skulle också innebära att jag skulle gå omkring och behöva känna mig mer sexuellt frustrerad hela tiden. Jag har testat detta för att se om det kunde behaga min fru, men det var inte värt det. Dessutom uttrycker min fru nu tacksamhet över att "jag inte drar ut på det". Så jag bidrar till orgasmglappet rejält och tar tigande emot all kritik från feministiskt håll.

Du skriver att du är nöjd. Hur är det med din partner? Är han nöjd? Är du nöjd på ett sätt att du är liknöjd och skiter i vilket? Skulle du i din/er situation acceptera att han hade en annan att odla sin sexuella drift med?  Om han försäkrade dig om att fortsätta dela bolån, korsa livförsäkringar och dela ansvaret på föräldramöten och bostadsrättsföreningens årsmöte och allt annat ni har gemensamt?

Jag skulle nog se mig som en tålmodig, lyhörd, varsam och uppmärksam älskare. Jag känner inte igen mig i påståendena att jag skulle vara tjatig, porrskadad eller "gubbat till mig". Jag är ok vältränad, frisk, platt mage och ser relativt ung ut. Jag är noga med mina kroppsdofter, gör lejonparten av hushållsarbetet och har en kukstorlek över medel. Jag vet var klitoris sitter och ger både den och vulvan mer uppmärksamhet vid sex än vaginan. Likaså ser jag hela hennes kropp som en källa till njutning och inte enbart de centrala delarna.

Jag har skrivit att jag ofta kommer fort eller slaknar vid sex men inget av dessa tillstånd behöver innebära av vi avslutar sexet. Likaså kan vi avsluta "mitt i" oavsett i vilket läge av upphetsning var och en av oss befinner oss i. (Även jag avbryter om det av någon anledning känns obehagligt för mig)

Jag tror trots allt och alla mina brister att mycket av hennes svårighet att få orgasm ligger mer i hennes kropp än hos mig. Hon har hormonella besvär, hyperterios, binjureproblem och får ofta muskelinflamationer och milda smärtor. 

Jag vill ändå, trots alla hinder att vi skall växa och utvecklas sexuellt för att inte dö. Och jag vänder mig till FL var positiva exempel eftersom anorgasmia inte är något ovanligt tillstånd. BDSM har nämnts vilket jag tror skulle funka om hon var öppen för det, vilket hon inte är. CBD har jag själv tagit upp men jag vet inte om någon annan har några positiva erfarenheter av det.

Beklagar. Då misstolkade jag dig. Jag tänkte att du presenterade ett sätt att börja smeka hennes vulva för att "få till det". Jag beklagar.

Jag har testat lite av det du skrev. Jag har börjat läsa på lite mer om yonimasssage.  Har även köpt abonnemang och kollat in en del på omgyes.com . (Spännande, hög kvalitet och värt pengarna f.ö)

Lite retsamt frågade jag en kväll om hon var sugen på "lite rött vin, ngn god ost och en yonimasssage?" -""vad är yonimasssage?" Fick jag som svar och när jag förklarade sa hon bara -"Det räcker gott med ett glas rött".

Vidare smekte jag henne lite utifrån det jag inspirerats av av de yonimassagevideos jag hittat. Visserligen vid ett tillfälle då det var lite tidsbrist av olika anledningar, men hennes respons var på samma nivå som när jag bara masserar hennes fötter. Och hon har inte velat ta upp tråden vid ett senare tillfälle då det fanns mer tid.

Det är svårt att ge en rättvis bild av sitt sexliv på några få inlägg. Jag har börjat. Träffa en terapeut/sexolog som jag bollar en del tankar och inte ens efter två timmars samtal lyckas jag med det. Vi toppar och dalar som alla andra och för tillfället är vi lite i en topp. Men för att förekomma alla frågor om vad som gör att det är bra just nu så beror det på att hennes medicinering har börjat bli rätt balanserad, hon har mindre infektioner i kroppen och hon har en bättre balans på kunduppdrag och arbetstid än normalt. 

Att jag frågar om hon vill ha vin, ost och yonimassage var inte helt 100% seriöst menat . Och jag tog inte hennes svar heller så seriöst. Det är lite så vi snackar. När jag säger att det är dags för mig att dra till jobbet kan hon kontra med  ett "Jaha. -  då är inte ligga ett alternativ då" . Vi kan skoja om sex, men det är svårt att prata om sex på ett sätt så att hon inte känner krav.

Nåväl. Det är hyfsat bra nu och häromdagen presenterade jag varm kokosolja till massagen vilket togs emot med gillande. Jag kunde använda ganska mycket olja och ta i ganska hårt vilket var ett bra recept i att hålla oss båda närvarande i stunden.  Jag har också aktivt valt att sluta komma när vi har sex vilket jag faktiskt ledde till att hon häromdagen frågade om det. "Du kom inte senast? - Jag gillar när du kommer. " Det har iallafall väckt ett embryo till en vidare diskussion så jag kommer nog fortsätta så.

Jag har ett par andra idéer också men jag hinner inteskrivaom de nu...
 

Tack.

Precis så.

Jag är inte så intresserad av att dissekera mitt eget sexliv och få betyg på mina åtgärder. Men jag kan göra det om det för diskussionen framåt. Så jag ska försöka svara New Dawn mer utförligt, men jag är rädd att det kommer bli ett långt inlägg.

Det jag främst är nyfiken på är andras positiva exempel på hett, passionerat och intimt sex, när ena partnern (oftast kvinnan) är anorgasmisk. Trots allt är det ju ganska vanligt. Hur gör man, hur resonerar och kommunicerar man?  hur kommer man bort från fokuset på mannens njutning och orgasm så att det hela inte blir en runksession för honom med kvinnan som runk-sleeve? Den mesta litteraturen om kvinnlig sexualitet är fortfarande fokuserad på hur man når orgasm och jag är nyfiken på annan typ av information. Varför och hur har man sex utan orgasm?

Tack Lovisa. Riktigt bra tankar som ger mycket att tänka på. 

Jag skall försöka presentera lite mer mild BDSM. Jag själv går igång på smärta och om hon kan tänka sig att använda flogger eller pinwheel på mig, så kanske skulle det öppna upp för mer närvaro och kommunikation om inte annat.

Jag tänker att även jag har varit dålig på att vara mer konkret i vad som skapar lust hos mig. Utan bara gett bilden att jag gärna har sex i största allmänhet. Då är det kanske svårt för henne att prata om sin njutning.

Det där med att binda hade jag gärna testat. Men tänker att det inte ger så mycket om ens partner redan kör "döda fisken"? Det är inte så mycket rörelsemönster som man begränsar tänker jag. Eller tänker jag fel? Är det något med att tvingas lita på ens partner till 100% i stunden som gör att man tänder till?

Men jag känner att jag ger en orättvis bild av min frus inställning till sex. Den är oftast passiv och initiativlös men inte alltid. Ibland tar hon initiativ, tafsar och kommer med skamlösa förslag. 

Sedan jag startade den här tråden för några veckor sedan har jag själv gått och funderat kring själva frågeställningen och kanske mer eller mindre medvetet ändrat lite av mitt beteende. Som sagt masserar jag henne ofta. Med glidmedel och olika oljor vi själva blandar. Nu har jag dock börjat använda mer olja och ta i hårdare, vilket tagits väl emot. Nu senast testade jag ekologisk kokosolja som jag värmde i micron. En höjdare som jag varmt rekommenderar.

En annan sak jag kommit fram till om mig själv och min och min frus relation är att det är nog inte så mycket hennes brist på sexuell lust, som en brist på verklig tillit. Hon litar inte riktigt på mig och kontrollerar alltid om jag gjort något jag lovat. Och känner hon inte tillit till mig i vardagen är det nog svårt att känna tillit i sängen. Och då är det nog också svårt att släppa taget och välkomna sin egna njutning.

Och innan diskussion drar iväg åt ett nytt håll vill jag vara tydlig med att det inte handlar om att jag inte städar eller håller efter mig. Jag städar betydligt bättre än henne och när vi renoverar eller gör något med vårt hem är jag mycket mer noggrann. Mitt slarv handlar mer om att jag oftare än henne får parkeringsbot, jag missade ofta barnens tandläkartider mm.  för ngt år sedan missade jag en räkning som hamnade på inkasso. När jag studerade missade jag en omtenta som gjorde att jag tappade studiebidraget en termin vilket jag fortfarande påminns om.  Klantigt av mig och genuint osexigt. Men om jag förbättrar mig där, kan jag då återvinna hennes tillit så att hon inte behöver kontrollera mig hela tiden och kan det då avspegla sig till den grad att hon vågar släppa taget i sängen?

Eller ska jag inse att 25+ års relation samlat upp så mycket skit att det är bättre att börja om från början med någon annan som många här på FL redan föreslagit.

Jag ger det ngt år till så får vi se.