I vilken vecka räknas det som man mist sitt barn?

Det är upp till var och en. Känns det som att man har förlorat sitt barn så känns det så. 

Om fostret dog innan det normalt sett hade varit levnadsdugligt är det nog lättare för andra att förstå vad man upplevt om man samtidigt berättar i vilken graviditetsvecka det hände. Det är trots allt stor skillnad på att få en kraftig blödning i vecka 6 och att föda fram en liten en i vecka 30. 

En person som fått ett missfall bör vara medveten om att den som genomgått en förlossning av ett dödfött barn kan ta illa upp om man jämställer upplevelserna.

Hur föräldrarna upplever och känner inför situationen kan ingen förneka dem. 

Personligen hade jag nog upplevt det som att jag hade förlorat mitt barn från ca v 12. Men jag vet inte säkert eftersom jag varit förskonad från sånt.

Nej det är inte dubbelmoral. Allt handlar om hur föräldrarna känner. Det är förmodligen inte samma föräldrar som gör abort med en axelryckning som upplever det som att de förlorat sitt barn vid ett missfall i motsvarande vecka. 

Vid en oönskad graviditet är fostret oftast en cellklump som man inte vill ska utvecklas till att bli ett barn.

Vid en önskad graviditet har föräldrarna, drömmar och tankar om det barn deras foster ska utvecklas till, vem det blir, vad de ska göra tillsammans mm. Vid ett missfall (eller abort som av ngt skäl behöver utföras) tas de drömmarna ifrån dem. Då kan det kännas som att man har förlorat sitt barn. För det barn man väntade på och längtade efter kommer inte att komma.