• Anonym (Lingo­nris)
    Wed 3 Aug 2022 07:53
    13384 visningar
    41 svar
    41
    13384

    Jag tror att jag har bestämt mig för att lämna men väntar tills efter semestern.

    Jag är gift med barn och har mentalt bestämt mig för att lämna. Däremot vill jag inte ta upp det under resa sommar och semester. Känns som om jag sabbar sommaren för hela familjen då.
    Samtidigt känns det rätt kämpigt att gå att bära på också. (kanske finns det ett litet tvivel i mig om att jag ska ändra mig och det är därför jag skjuter upp det)

    Efter ca 20 år tillsammans där de sista 5-6 åren varit utan sex och dåligt med närhet, inte så att vi bråkat och varit osams, det har mest blivit familjen AB.
    I över ett och ett halvt år har vi gått till parterapi och mycket har blivit bättre men vi har inte sex. Jag börjar känna att min partner egentligen inte vill ha sex med mig. Det gör att jag har tappat attraktionen till min partner. Den har funnits under alla sexlösa år liksom kärleken men jag har på något vis hela anklagat mig själv. Nu känner jag det däremot att det inte finns något mer jag kan göra, att jag gjort allt jag kan. 
    Därför har jag tappat min egen attraktion 

  • Svar på tråden Jag tror att jag har bestämt mig för att lämna men väntar tills efter semestern.
  • Anonym (Aldri­g lätt)
    Thu 4 Aug 2022 01:10
    #21

    Vad är ni för stolpskott som kritiserar kvinnor som tar tag i den dåliga relationen. Vågar avsluta. De är hjältar. För det är inte lätt.

    Det är lättare att förbli fastgeggad kärlekslöst. 

  • Thu 4 Aug 2022 01:20
    #22
    Anonym (Aldrig lätt) skrev 2022-08-04 01:10:58 följande:

    Vad är ni för stolpskott som kritiserar kvinnor som tar tag i den dåliga relationen. Vågar avsluta. De är hjältar. För det är inte lätt.

    Det är lättare att förbli fastgeggad kärlekslöst. 


    Tack och lov är här väl "bara" en som kritiserar det hela och den personen ger ju onekligen vibbar av att vara en bitter, lämnad man. De andra har väl ganska tydligt varit igenkännande på olika vis och stöttande.
  • Anonym (Aldri­g lätt)
    Thu 4 Aug 2022 08:32
    #23

    Precis. Med en bättre dialog, män emellan och tex här på FL så kan män bli bättre på hantera separationer också och vara den som tar initiativ. Inte vänta ur kvinnan. 

  • Anonym (K)
    Thu 4 Aug 2022 08:35
    #24

    Fortfarande ingen man Kyss

  • Thu 4 Aug 2022 09:17
    #25
    +1
    Anonym (Aldrig lätt) skrev 2022-08-04 08:32:54 följande:

    Precis. Med en bättre dialog, män emellan och tex här på FL så kan män bli bättre på hantera separationer också och vara den som tar initiativ. Inte vänta ur kvinnan. 


    Eller ännu bättre... att båda tar ansvar för relationen så att fler slipper hamna i läget att attraktionen tar slut. För tydlighet skull så menar jag då att även vi män blir bättre på det så att båda gör det.
  • Thu 4 Aug 2022 09:22
    #26
    Anonym (K) skrev 2022-08-04 08:35:53 följande:

    Fortfarande ingen man Kyss


    Jag läste det redan första gången du skrev det och jag kan såklart inte veta vilket alldeles oavsett. Så länge man bara sitter (som vi alla gör) och knappar bakom ett tangentbord, så kan vi ju utge oss för att vara precis vem eller vad som helst. Jag skrev att dina inlägg ger onekligen vibbar av att vara en bitter lämnad man. Det måste inte betyda att jag har rätt, men har man varit länge nog i olika forum på internet så utkristalliserar sig onekligen ett mönster för hur olika grupperingar BRUKAR uttrycka sig, inte unikt för familjeliv.
  • Anonym (Lingo­nris) Trådstartaren
    Thu 4 Aug 2022 11:14
    #27
    +1
    Anonym (K) skrev 2022-08-03 09:08:37 följande:

    Grattis till den typiska kvinnogrejen! Ni följer mallen bra.

    Ni känner att det är ni som förstör allt? Ja men det är ju det ?!


    Intressant att du utgår från att jag är kvinna Jag är man och ser egentligen inte att det skulle vara någon skillnad om man eller kvinna.
    Det handlar väl mer om man är som person. I och med att jag fortfarande älskar min partner så känns det som att jag förstör.
  • Thu 4 Aug 2022 11:41
    #28
    Anonym (Lingonris) skrev 2022-08-04 11:14:24 följande:
    Intressant att du utgår från att jag är kvinna Jag är man och ser egentligen inte att det skulle vara någon skillnad om man eller kvinna.
    Det handlar väl mer om man är som person. I och med att jag fortfarande älskar min partner så känns det som att jag förstör.
    Ganska naturligt att få de tankarna när man är den som lämnar. Jag tillhör de som faktiskt trodde du var kvinna, av det skälet att den typen av berättelse och sättet du ger den på är vanligare i den gruppen, men som du skriver är det TOTALT oväsentligt i sammanhanget. Det förändrar ju inte din situation. Att du har tvivel är ju inte heller så konstigt. Ta upp dem också i ert nästa familjesamtal. Det är jättevanligt att man går in i sitt eget huvud och försöker sortera ut saker vilket är väldigt svårt att göra själv när det handlar om en relation och risk att man hamnar i otakt. Om ni har en terapeut värd sin titel så kommer han eller hon inte försöka övertala er till något, varken åt ena eller andra hållet. Ibland är det verkligen bäst för alla parter att separera, sedan hindrar det inte att det kommer göra ont. Inte sällan just på grund av upplevelsen att man gör sin partner illa.
  • Anonym (Aldri­g lätt)
    Thu 4 Aug 2022 13:27
    #29
    Anonym (Lingonris) skrev 2022-08-04 11:14:24 följande:
    Intressant att du utgår från att jag är kvinna Jag är man och ser egentligen inte att det skulle vara någon skillnad om man eller kvinna.
    Det handlar väl mer om man är som person. I och med att jag fortfarande älskar min partner så känns det som att jag förstör.
    Är du man så sätter jag en hundring på att du inte kommer ta steget.

    Skriver det för att provocera lite men det är så sant. Sen kommer sin fru ikapp i sina tankar, bearbetar klart och drar kortet.

    Vänta inte på bättre väder bättre tajming. Var sann mot dig själv. Män kan också!!! 
  • Thu 4 Aug 2022 13:41
    #30
    Anonym (Aldrig lätt) skrev 2022-08-04 13:27:51 följande:
    Är du man så sätter jag en hundring på att du inte kommer ta steget.

    Skriver det för att provocera lite men det är så sant. Sen kommer sin fru ikapp i sina tankar, bearbetar klart och drar kortet.

    Vänta inte på bättre väder bättre tajming. Var sann mot dig själv. Män kan också!!! 

    och tänk på att det är ingen prestige-match om vem som ska dumpa vem först. Sånt är bara löjligt (tycker jag)
    Min uppfattning är att jag och exet var helt överens om att bryta genom hintar vi gett varandra flera år, men ingen av oss vantrivdes så mycket att det var akut och då tycker jag att man kan låta barnen få leva i ett helt hem några år till, bara man klarar att ha respekt för varandra dvs inget Lars Norén.
    Sedan var det en extern händelse som blev utlösande. Just under semestern förra året men den tajmingen var bara en slump.

Svar på tråden Jag tror att jag har bestämt mig för att lämna men väntar tills efter semestern.