Utanförskap att inte dricka?

Kan ni som inte dricker känna ett utanförskap rent socialt? Eller har ni hittat en social krets som accepterar erat val? Här i Sverige så går det sociala umgänget mycket ut på att dricka, och om man inte tycker att alkohol är Guds gåva till mänskligheten så ses man ofta som tråkig och torr. Drickandet har dock minskat bland ungdomar, så det är bra tycker jag att unga kan hitta alternativa sätt att umgås.

Sen ska man absolut inte förbjuda folk från att dricka, man borde dock kunna göra valet att inte dricka utan att folk dömer en. De som inte dricker borde självklart inte heller vara dömande mot de som gillar att supa till det ibland eller bara ta något glas öl eller vin till maten m.m.

Ha ha, skämtar du eller? Det finns väl INGEN som hamnar utanför socialt av att inte dricka. Jag dricker nästan ingenting och ingen har någonsin kommenterat det i negativa ordalag. Jag gjorde en undersökning bland mina kompisar och ingen av dem har någonsin fått kommentarer när de valt att inte dricka, och alla säger att det är ett icke- issue, alltså inget problem!  Mitt ex är alkoholist, och inte ens han tjatade någonsin på att jag skulle dricka. Varför skulle han det?

Jag tror detta är en myt, och en vandringsägen. 

De få nykterister jag känner umgås jag inte med under festligare former.
Det får räcka på jobbet eller på något café eller liknande.

Vi som festar ihop har roligare så.

Det enda som jag stör mig på med folk som inte dricker är när de bjuder in till fest eller finare middag en helg och endast serverar alkoholfritt till maten. Jag upplever det extremt ohyfsat inte erbjuda sina gäster både på vin/öl och ett alkoholfritt alternativ. Det är enbart snålt och drygt.