Hur vet man om man blev bortbytt på BB?

Är frågan seriöst ställd? Eller ger du mest uttryck för tvivel och oro?
Om du verkligen vill veta så är det jättelätt: gör ett dna-test på dig och dina föräldrar. Visar det sig att din mamma inte är din biologiska så återstår två alternativ: du är adopterad eller på nåt sätt bortblandad som bebis.

Det kan bara ett DNA-test svara på. Prata med dina föräldrar och se vad de tror, sen be dem ta ett DNA-test med dig, klart!

Sen är det ju vilka gener du ärver bara en sannolikhet och båda dina föräldrar kan bära på recenssiva anlag. Vilket betyder att det inte alls är konstigt om de har båda mörkt hår men du är blond, om båda bär på recenssivt anlag för blont hår så är det 25% chans att du får blont (75% att du får mörkt). Så att barn inte liknar deras föräldrar eller syskon är inte alls speciellt ovanligt.

Dessutom formas personlighet mycket från andra sociala sammanhang (vänner, skola, politiskt läge, social medier), speciellt när man är så pass ung. Man brukar ofta bli mer och mer som sina föräldrar desto äldre man blir.. På gott och ont

Men som sagt, tror du fortfarande att du inte är släkt med din familj så är det enkelt att ta ett DNA-test. 

Var gör man ett sånt test? Kostar det pengar? Jag är så olik min familj på alla plan att jag inte kan se någon annan förklaring. 

Jag blir snarare mer och mer olik mina föräldrar och äldre syskon. Jag undrar verkligen vad de skulle säga om jag bad de ta ett dnatest. 

Du kan göra det på ancestry/my heritage du kommer matcha folk som är släkt med dina föräldrar om de är dina föräldrar. Ja, det kostar drygt 1000 kr.

Hur är det med övrig släkt, om du jämför dig med tex mor- och farföräldrar, föräldrars syskon, kusiner tex?

Det är inte konstigt att vara olik sin närmsta familj, ibland är det helt andra släktdrag som dyker upp.

Du kan tex googla på tvillingarna varav den ena flddes mörkhyad med svart hår, och den andre ljushyad med rött hår. Jag läste även en gång om ett svart par som fick ett vitt barn. Då fanns en ljushyad förfader någonstans några generationer bakåt.

Förutsatt att någon använt sånt då antar jag? 

Jag känner inte så många.  Min mammas syster har jag träffat någon gång och jag är inte så lik henne heller.  Jag har sett min farmor och farfar på kort men nja,  jag är inte särskilt lik dem heller. Men det är inte bara utseendet, det är allt annat också. 

Om du är född på ett BB här i Sverige så är risken otroligt liten att du skulle vara bortbytt. Direkt när du föddes så fick du ett band på armen med samma nummer som din mammas band. Det bandet går endast att ta av genom att klippa bort. Och om inget anmärkningsvärt akut skedde så var du kvar hos din mamma som nyfödd. Och ingen hade kunnat ge mig något annat barn än mina egna tillbaka om någon försökt. Jag vet inte hur det var för 18 år sedan men numera så är ju bebisen med mamman dygnet runt till de åker hem. Och även om du någon gång skulle sovit i en barnsal så är det helt otroligt att två mammor var för sig inte skulle känna igen sitt eget barn och åka hem med fel. Den sista kollen görs vid utskrivning och då kollas banden på mor och barn så det stämmer. 
Förr ( långt innan 18 år ) så togs barnet av barnmorskan direkt vid födseln för tvätt, vägning och påklädning innan mamman fick barnet till sig och papporna inte fick närvara. Då fanns det möjligen en chans till förväxling om än fortfarande liten. Mamman hade ju inte sett sitt barn förrän barnmorskan kom tillbaka. I över 40 år har ju även papporna närvarat och barnet stannar hos föräldrarna direkt. 
Jag har tre barn som är helt olika varandra både utseendemässigt och som personer. I den ena sonen så ser jag många likheter med min farfar som han aldrig träffat både i utseende och som person. Intressen som vare sig jag eller hans pappa har men väldigt nära min farfars intressen. För övrigt formas man ju även som människa av sin omgivning som umgänge, skola, samhälle mm. 
Jag var heller inte lik någon av mina föräldrar som liten/ung vare sig utseende eller i övrigt. Och precis som du en känsla av att inte höra till familjen. 
Nu många år senare och inte längre ung så ser jag fler likheter med min mamma i mitt utseende för varje år som går.

De gör inte faderskaps-/moderskapstester. 

Det kostar ca 1500-2500 att göra ett DNA test. Googla på faderskapstest (de flesta vet vem deras mamma är därför kollas det inte lika ofta men det fungerar på exakt samma sätt) 

Om du tror att dina foraldrar kommer att ta illa upp sa ar detta ett bra forslag. Det ar mycket riktigt, som Glinda fran Oz papekade, inte ett faderskaps-/moderskapstest, men du kommer att matchas med andra i slakten som tagit det, vilket kan rora sig om kusiner, nastkusiner, fastrar, mostrar osv. Slaktforskning och DNA test fick ett uppsving under pandemin, sa du kan ju ha tur. Gick precis in pa MyHeritage och sag att det kostar 682kr inklusive porto.

Skulle du ha otur och ingen i hela tjocka slakten testat sig sa kan du ju ge DNA-testen i julklapp och saga att det ar jatteintressant att se var i varlden man kommer ifran (man far en karta). Eller sa kan du saga att du vill borja slaktforska och att det skulle vara till stor hjalp. Blir nagon vit i ansiktet sa far du kanske svaret dar? Vill de inte sa kan du be tva kusiner (en fran var sida) att ta testet istallet, eller mor-/farforaldrar? 

Lycka till!

Du kommer ganska säkert hitta släktingar där. Även om de är avlägsna kan man med lite detektivarbete undersöka deras släktträd och se om de är släkt med dina respektive föräldrar.

Det är klart att du ska göra en DNA-analys om du är orolig. Du behöver inte alls blanda in dina föräldrar. De kanske inte är ärliga. Välj ett av de större släktforskningsföretagen. Du ser vilka du är närmst besläktad med (som gjort analys i samma företag). 

Ts mamma kanske bytte  unge i sovsalen då om man trodde att den hade något problem innan? Vem vet ? 

Jag sa till mamma i fredags att jag känner mig som en bortbyting och vet ni vad hon sa? "Det skulle inte förvåna mig, du var så tanig att du tappade armbandet hela tiden så vem vet vad för unge de kom tillbaka med ibland." 

Knappast troligt. Dels för att bandet med numret som är samma som mammans inte går att ta av utan att klippa bort det. Och dels så har man väl sett sitt barn så känner man igen det. Den andra mamman skulle reagera direkt. Jag låg på en 4 bäddars sal när jag fick min första och natten efter förlossningen så var han på en barnsal för att jag enligt personalen behövde sova och på morgonen så rullade de in barnen och ställde fel barnsäng bredvid min. Såklart så upptäckte både jag och den andra mamman det direkt.

Ett av mina barn tappade sitt band flera gånger. Barnet var smalt och bandet lite för stort så det åkte helt enkelt över foten.
Fast mitt barn var med mig hela tiden så jag vet att jag hade rätt barn med mig hem ändå. 

Mitt äldsta är född för 20 år sedan o då var hen med mig hela tiden ..lämnade inte rummet en enda gång utan mig  från dess att hen föddes tills dess att vi åkte hem ( något som gjordes inom 1-3 dygn för 95%av alla barn ) 
Några barnsalar existerade inte övh..tro inte de funnits sedan 60-70-talet senast 
Den enda  tillfälle ett barn inte är med sin förälder hela tiden är de barn som ligger på neonatalavdelningen..( åtminstone var det så när mina barn föddes ) men iom att du har de där bandet går det inte blanda ihop barnen där heller…

Ts, enklaste är faktiskt om du samlar DNA utan deras vetskap. Om det är lagligt är jag tveksam till däremot.

Ancestry och liknande sidor bygger på att dina släktingar också finns med där, och är de avlägsna så är det ingen garanti att du har rätt föräldrar ändå. Kan ge som exempel från min egen släkt där två systrar gifte sig med två bröder. Deras barn har så klart exakt samma släktträd, förutom vem som är föräldrarna. Finns även exempel från min släkt där två släkter gift ihop sig med några generationers mellanrum så samma där egentligen. Dessutom kostar det ju en del att testa via såna tjänster.

Faderskapstest vet jag inte vem som utför, om det är vården man vänder sig till, men det borde kosta mindre. Då måste du så klart ändå prata med din pappa om det här.

Pratar du med dina föräldrar och ber om ett test från båda så kan de ta illa upp men om du är ärlig med dina funderingar så borde de ställa upp.