Hur hade ni hanterat det här?

Ja det var mormor, allt skedde ju med hennes överinseende. Hon var den riktiga barnvakten och dottern var med som en trygghet eftersom sonen känner henne bättre.  Studsmatteleken gick väldigt försiktigt till tydligen,  så mormor tyckte bara att dottern var duktig.  Det blev en miss helt enkelt då jag inte tagit upp något om studsmattan. Jag tycker inte det var så konstigt att tillåta det,  men det irriterar mig ju då dottern vet att sambon inte vill att han är däruppe. 

Han förklarar alltid noga varför han säger nej till något,  och ger henne förtroende på förtroende. Det är som är negativt tycker jag är att hon passar på, istället för att tex fråga igen om han får komma upp nu när han är äldre. Det kanske är svårt att förstå bara av den här trådstarten,  men hon vill undergräva honom och lyssnar bara när jag sagt något,  inte min sambo 

Fast hur tänkte du nu? Det är väl klart att man vill kunna ge sina barn ett visst ansvar, för att lära dem om mognad och just att ta ansvar. I det här fallet hade flickan stöd av mormor, för att föräldrarna kanske inte kände att hon var helt redo men ändå ville visa förtroende.

 Ja, mormor agerade kanske inte utifrån förväntningarna från barnens föräldrar - men flickan visste ju var regler och gränser gick och bröt dem ändå.

 Jag har själv bar, och min mamma (barnets mormor) gör tonvis med saker som jag avskyr och säger ifrån om gång på gång att låta bli med mitt barn - men hon är oförmögen att ta in det. Detta är jag medveten om nu, och skulle därmed aldrig lämna honom med henne för barnpassning. 

Denna personen kanske inte var medveten om föräldrarnas åsikter gällande studsmattan, eller så är hon kanske som min mamma. 

Hur som helst så hade jag inte gett flickan några pengar, barn ska inte ha åsikter om huruvida gränser och regler är rimliga eller inte.