Åka 100 mil, förkyld, för att träffa döende släkting?

TS har också dubbelmoral när döden för en människa inte är nån grej men risken för stt en katt skadas (och dör) är extremt upprörande.

Ja,det med. Lite märkliga prioriteringar. 

Men det jag framförallt reagerar på är att TS inte verkar ha någon förståelse alls för varför han vill få en möjlighet att träffa sin mamma en sista gång.

Men vadå träffa henne en sista gång?

Nu var det ju inte så farligt att läkarna kallade in anhöriga, borde han inte då passa på nu så fort han är frisk att åka upp och träffa henne LEVANDE!!

Nej, får bara inse att jag tycker att om man inte bryr sig om en människa när den lever och inte orkar bemöda sig ett GRATIS telefonsamtal att då åka 200 mil för att sitta på dödsbädden är bara för att visa upp sig inför andra. Annars hade man brytt sig redan nu!!

Jag tänker att saker kan låta empatilöst utifrån hur man tolkar situationen. När någon är svårt sjuk tänker man inte alltid fullt klart och då kan människor som tänker annorlunda än man själv upplevas självcentrerade, eller empatilösa. Men i själva verket handlar det om att man tolkar situationen väldigt olika.

Jag tänker att döden på många sätt alltid är närvarande när någon är gammal och skör och att TS verkar ha rätt stor empati för sin svärmor som "påminner sin sambo" om att ha vanligt hyfs mot sin mor och faktiskt höra av sig.

Själv har jag empati för både sambon, hans mamma och TS. Livet är inte alltid så lätt och mitt uppe i vad man skulle vilja göra, så slår verkligheten till. Folk blir inte alltid sjuka när deras anhöriga är friska och har möjlighet att komma på besök. Ibland så är man själv sjuk, långt bort och vet faktiskt inte hur situationen ser ut.

Jag har ingen aning om hur situationen är för TS sambos mamma, men jag tänker att det är hon eller sambon inte är i tråden. Här inne är TS och hon har faktiskt min sympati. Det är så lätt att veta vilken relation någon faktiskt har till sin mamma, när han faktiskt inte tagit sig tid till henne i vardagen. Det är inte så lätt att veta att tanken på att mamma kommer gå bort faktiskt får människor att omvärdera. 

Förhoppningsvis hinner hennes sambo med att träffa sin mor igen. Utan att smitta folk, eller att själv råka illa ut p.g.a. olämplig resa när man faktiskt inte orkar.

Men du inser väl förhållande att andningssvårigheter mycket väl kan leda till ett snabbt förlopp där svärmor stryker med? Eller?

Läkare kommer inte höra av sig till anhöriga och meddela att någonting om det faktiskt är stor chans att hon överlever. Trots att det finns uppenbara risker....

Så försök vara stöttande oavsett vad du tycker han borde ha gjort... Mitt uppe i det här är det väl ingen ide att hålla på och tycka att han borde gjort annorlunda. 

Om du på fullaste allvar tänker att det bara handlar om att din partner "vill visa upp sig" förstår jag faktiskt inte vad du ser hos honom. I min värld är hur en man behandlar sin mamma ett tydligt exempel på vilken syn han har på andra människor. Om han skiter i henne när han inte mår bra kommer han väldigt troligt inte bry dig om dig när du/barnen hamnar i kris. 
I min värld är det ett väldigt tydligt samband.

Svärmor är en jättesöt tant och som det låter när sambon beskrev sina unga år offrade hon mycket för att ta hand om sin familj, ändå har hon nu idag 3 söner, varav ingen av dem orkar lägga tid på ett samtal till henne lite då och då.

När min mormor levde skickade jag ofta vykort till henne när det gick för lång tid mellan gångerna när vi besökte henne, och det uppskattades massor, bara att det damp ner ett brev, något som var annorlunda än dagen före, och det är så jag tänker om svärmor också när hon ber dem ringa oftare, att det ska hända något i hennes liv som bryter av ensamheten.
Svärmor bor på ett servicehus men träffar ingen utan sitter själv hela dagarna.

Jag skickar brev till henne också på sonens liv, men hon har dålig syn och säger att bokstäverna hoppar runt... Så jag hoppas de som jobbar där läser de för henne, annars så får hon i alla fall bilder på sonen...

ja jag hade såklart åkt upp. Och jag hade stöttat min partner om han hade velat åka upp om detta varit hans förälder. 

Men jag har också förlorat min pappa till cancer för några år sedan och jag har så jäkla svårt att förstå hur detta ens är en diskussion. Han ska väl göra som han känner, det är hans mamma. Och det enda man ångrar efteråt är att man inte spenderade mer tid med dom. Om han inte brytt sig så mycket om deras relation förr är det väl ännu viktigare att stötta honom nu när han väl vill träffa henne. 

Nu har jag läst allt vad du skrivit. Först och främst så finns det ju inte på kartan att åka om man är sjuk och absolut inte om man har corona. Tänker han ta död på alla intagna på sjukhuset? Ska alla som jobbar där bli smittade ingen personal kvar? + sjuka släktingar. 

Men sedan så tror jag att det här är lite typiskt män. De har ingen större kontakt med sina föräldrar men sedan när det händer något då blir de lite hysteriska. eftersom det här inte är nästgårds så är det väl klokt att prata med läkaren först. Om det är vak kontaktar sjukhuset de anhöriga och ber dem komma. Det kanske är flera veckor kvar och då kanske det är bra att han lugnar ner sig och ser till att bli frisk först och främst. 

Med tanke på att du gillar din svärmor tycker jag gott du kan unna dig att ha en egen kontakt med henne. Mot ensamhet hjälper det svärdöttrar som också ringer.

Jag tänker att man har en komplicerad relation till sina föräldrar och det faktiskt är väldigt speciellt när nån av dem dör. Tydligen så tycker din man och hans syskon att det är okej att mamma är ensam, men tycker du det?

Det är ju det han försöker göra.........Du kan köra honom, ni har övernattning någonstans längs vägen och delar upp körningen på två dagar.Det är cancern.DU tycker ja. Vad han tycker har du ingen aning om verkar det som. Är inte det här ett bra läge att inse att du föraktar din sambo och att ni borde göra slut?