Varför har mannen ingen talan i om barnet ska behållas eller ej?

Om kvinnan vill behålla barnet, men inte mannen. Då får mannen rätta sig efter det.

Vill kvinnan göra sig av med barnet, men inte mannen. Då får mannen rätta sig efter det.

För några år sedan fick min man besked om att jag var gravid (trots spiral) och jag frågade honom hur han ville göra. Han sa att jag bestämmer. Jag meddelade vänligen men bestämt att jag ville veta hur han kände innan jag sa vad jag kände, och att han INTE kunde påverka mitt beslut. 
Han ville abort. Jag sa att bra, då är vi överens. Som tur var. För hade han velat behålla hade jag ändå gjort abort. 

Min man anser att har man gjort någon gravid så är det bara att hacka i sig, en normalbegåvad man vet hur barn blir till och att kvinnan bestämmer över sin kropp. Och drar man så är det ett oskyldigt barn som straffas. Man gör inte så mot ett barn. Ett barn har inte bett om det.

Aborten gick jättebra och jag ångrar den inte ett dugg, men t.o.m. jag har funderat lite om hur livet hade varit. Jag kan inte till 100% säga att jag hade gjort om det, trots att jag älskar mitt barnfria liv. Så jag förstår att det inte bara är att "ta ett piller" och att man kan tänka helt annorlunda när man står det med positiva testet. Och det fattar min man också. Han hade aldrig anklagat en kvinna för en sits han själv satt sig i.