• Anonym (xxx)
    Thu 22 Sep 2022 09:59
    16367 visningar
    115 svar
    115
    16367

    Ett barn som dött

    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-22 09:02:58 följande:
    Långt innan jag adopterades tycker jag inte då hon föddes och dog fem månader innan jag kom. I min värld är det en väldigt kort tid. När jag är ute och berättar om min adoption så är det en viktigt del av det hela eftersom hennes död är lite uppkomsten till min adoption. Så det är i allra högsta grad relevant för mig att ha med. 
    Lika mycket som jag har en bild på min döda farmor som betytt mycket i mitt liv. 
    Menar egentligen att varför har min mamma större rätt än mig 
    Så 5 månader efter att barnet dog kom du till din adoptivfamilj?  

    Hur kunde det gå så fort? 
  • Anonym (xxx)
    Thu 22 Sep 2022 10:02
    #12
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-22 09:02:58 följande:
    Långt innan jag adopterades tycker jag inte då hon föddes och dog fem månader innan jag kom. I min värld är det en väldigt kort tid. När jag är ute och berättar om min adoption så är det en viktigt del av det hela eftersom hennes död är lite uppkomsten till min adoption. Så det är i allra högsta grad relevant för mig att ha med. 
    Lika mycket som jag har en bild på min döda farmor som betytt mycket i mitt liv. 
    Menar egentligen att varför har min mamma större rätt än mig 
    Vad är det för foto du har, om hon föddes och sedan dog direkt? 

    Måste du visa fotot, räcker det inte att berätta om henne?
  • Anonym (xxx)
    Thu 22 Sep 2022 13:46
    #37
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-22 12:51:24 följande:
    För att hon Faktiskt är en del av MIN familj och jag måste få berätta min historia på det sätt jag vill och bilder gör det hela mer personligt 
    Hur gammal är du, TS? 

    Har du en bra relation med din mamma?
  • Anonym (xxx)
    Thu 22 Sep 2022 17:53
    #48
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-22 17:35:00 följande:
    Nä hon mår inte dåligt hon är bara avig för att hon tror att folk ska veta vem hon är ingen mer än moster och mormor och farmor har sett och vet om detta barn. 
    Och varför inte bara respektera hennes önskan, och låta bli att visa fotot? Din historia är likadan, det ändrar ett foto på.
  • Anonym (xxx)
    Fri 23 Sep 2022 10:14
    #68
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-23 10:07:43 följande:

    Nu kan man inte bestämma att ens båda barn inte ska räknas som syskon det går liksom inte! Det valet är redan gjort IOM adoptionen. När annans skulle den konstiga tingesten tillämpas om man adopterar ett barn och senare ett annat från olika biologiska familjer? Kan man bestämma att dom inte heller ska se sig som syskon
    Eller kan man plock bort arvsrätten för någon adopterad för att man inte ser det som ett barn helt och fullt ändå.
    klart att barnet räknas som en syster, när mina föräldrar dör så kommer hon att stå skriven som just min syster på dödsfallsbevis och liknande det går inte att komma ifrån att det är så. 
    Hade mamma velat ha på något annat sätt så borde hon inte ha adopterat mig!


    Vad har detta med fotot att göra? Eller är det för att "ge igen", som du vill gå emot din mammas önskan?

    Du borde kanske gå i terapi och prata med någon om detta, eftersom det får dig att må dåligt. Du verkar inte ha bearbetat detta, och då ska du kanske inte ut och föreläsa om det heller, med eller utan foto. 
  • Anonym (xxx)
    Fri 23 Sep 2022 11:10
    #74
    Anonym (ett) skrev 2022-09-23 11:05:11 följande:
    Varför ska TS avkrävas mer empati för sina adoptivföräldrar än de visar henne? Har hon månne en tacksamhetsskuld för att hon fick ynnesten leva hos adoptivföräldrarna och vara deras adoptivbarn (dock inte syskon till deras biologiska barn) i fina Sverige?

    Och nej, alla adoptivföräldrar tar inte hand om barnen de adopterar som de ska. De är individer och har olika fallenhet för föräldraskap precis som andra föräldrar.

    Skillnaden ligger väl i att de tar ett barn som genomgått trauma och det kräver en del mer av föräldrarna än att få biologiska barn som inte varit med om trauma och flyttats över halva jorden för att fixa någons barnlöshet. 
    Är det det som det handlar om? Att om de inte visar mig respekt så ska jag inte visa dom någon?

    Nu skriver TS att de har en bra relation, så att inte kunna visa respekt för sin mammas önskan känns empatilöst. 
  • Anonym (xxx)
    Fri 23 Sep 2022 11:16
    #75
    +1
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-23 10:23:33 följande:
    Men det ÄR ju ett syskon alltså är det en släkting till mig och jag äger väl rätten till min släkt och när jag berättar om MITT liv så ingår alla människor däromkring och berättar jag om att när min syster dog så.. och vill ha med en bild (hon är inte död på bilden) så är det lika mycket min rätt som att min mamma har rätt att spara en bild på mig och visa upp ex min döda farfar har jag också rätten att visa bild på utan att behöva be om lov. 
    Fast du fråntas inte rätten till din familj bara för att du inte visar fotot. Du har fotot i din ägo, så vad förändras för att du visar okända människor fotot? Inget förändras, din historia är exakt densamma och de som lyssnar förstår dig varken mer eller mindre för att du visar ett foto. Fotot tillför inte din föreläsning något, däremot ditt privatliv, och då räcker det att du har fotot, men inte visar det av respekt för din mamma. 

    Är det verkligen något du vill göra en konflikt av, nu när din mamma är så gammal? Ska detta verkligen förstöra er relation hennes sista år?
  • Anonym (xxx)
    Fri 23 Sep 2022 11:22
    #77
    Anonym (ett) skrev 2022-09-23 11:19:38 följande:
    Lika empatilöst av mamman som inte kan visa respekt för TS önskan. Frågan är varför TS avkrävs mer empati av de som skriver i tråden. 
    För att det är hennes mammas barn som dog, det är hennes mamma som förlorat ett barn. TS har inte förlorat någon, det är ett syskon som TS aldrig känt, ett syskon som antagligen inte blivit TS syskon om det levt, för då hade TS inte adopterats. 

    TS kan berätta sin historia lika bra utan fotot. 
  • Anonym (xxx)
    Fri 23 Sep 2022 11:34
    #79
    Anonym (ett) skrev 2022-09-23 11:23:09 följande:
    Du har verkligen fallenhet för att ta upp argument som tangerar känslomässig utpressning. TS borde bete sig si och så för att inte såra eller störa sin känsliga mamma som varit med om infertilitet, trauman, nu är gammal osv.

    Men ingen motsvarande känsla för att TS också har behov av att bearbeta sitt trauma i att vara adopterad och nu inte ens ses som ett syskon till sin adoptivmammans biologiska barn. Ska mammans behov alltid gå före TS behov?
    Jag har redan skrivit att TS borde bearbeta sitt trauma och det före hon åker runt och föreläser om det. 
  • Anonym (xxx)
    Sat 24 Sep 2022 18:07
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2022-09-24 14:10:36 följande:

    #96
    jag visar bilder på en massa andra människor och nej jag har inte frågat dom utan det är människor som har haft en del i mitt liv som adopterad. 
    Men säg att det är 50 pers på en föreläsning och mamma tycker att det är hemskt. ingen av dessa vet vem hon är så det spelar ingen roll för henne egentlige, dessutom är hon över 80 år och hon har inget kontaktnät kvar ändå så ingen kommer ens säga till henne just att de sett en bild. 
    Bilden finns dessutom på min öppna facebook där ännu fler kan se den.
    pratade med min moster som sa att de borde hon ha kommit över för länge sedan och att hon tror min mamma ältar för mycket. 


    Hur vet hon att du använder bilden, om hon aldrig pratar med någon?

    Jag menar, om du nu vet hur hon känner, varför inte bara säga att du inte visar den? 


     

Svar på tråden Ett barn som dött