Huvudvärk - Specialistläkaren i Neurologi svarar på alla dina frågor

Hej.
Innan min graviditet hade jag huvudvärk nästan varje dag, under graviditeten försvann huvudvärken.. Nu 5 månader efter födsel börjar huvudvärken komma tillbaka, som en konstant tryck över ögonen och ner mot tinningen.
Vad kan jag göra? 

Hej! 

Har sedan ca 1 år tillbaka konstant värk i området övre tandrad/öra/djupare in precis ovan käken. Jag känner hur det är någon form av ?vätska? som förflyttar sig beroende på hur jag är positionerad. 

Det har i den inledande fasen av detta innan det var tydligt för mig vad som var ?fel? då jag ännu inte hade ont genomfört en MR som visade slemhinnesvullnader i bihålorna. 

Därefter har man genomfört CT för bihålor och även ett mindre ingrepp som inte givit något resultat. Likaså en CBCT av tänder/käke. i röntgensvaret går att läsa att min sphenoi sinus partiellt är täckt med sekret. Men de verkar inte anses vara ett problem eller en förklaring till min värk, likaså har jag slemhinnesvullnader i maxillar sinus. Även kring detta råder det delade meningar och jag står utan hjälp och har daglig värk konstant tryckande och som jag beskrev innan en känsla av att det också involverar någon form av vätska som trycker på. 

Nästa sak på tur är MR av käken för att utesluta något i mjukdelarna kring denna. Detta har nu pågått så länge att jag knappt vet vad jag ska göra härnäst. 

Det är en stundvis förlamande obehaglig och smärtsam upplevelse och det känns som att jag måste hålla i utredningen själv genom att tjata mig till att bli hörd och lyssnad på. 

Är det såhär därför att jag trots allt inte givit upp? Man tänker att det inte kan vara så illa därför att jag ändå gör saker och får vardagen att gå ihop? Varför verkar det så svårt att få gehör för det jag berättar. 

Vet att bihålor främst är något som öron näsa hals läkare sysslar med, men även neurologer har säkert kunskap om hur det kan eller skulle kunna påverka patienter med problem involverade framförallt med sphenoid sinusen då den ligger så nära hjärnan. 

Övriga symptom är att jag ibland känner mig ?utom mig? som en slags yrsel, det sticker ofta till i det vänstra ögat och allmänt dåligt mående är trött och sliten - så kan det såklart bli av att konstant ha ont. Har även s.ka ?pulserande tinnitus? vilket kom i samband med att jag blev dålig, främst när jag ligger ner också detta på den sjuka sidan. Ofta kliar det också precis högst upp under örat på den sjuka sidan, likaså samlas det vätska där under, det känns som att det ?rinner? och om jag då trycker precis under örat så kan man också som utomstående höra ljudet av att det finns någon vätska där. Ibland känns också huvudet plötsligt ?kallt? svårt att beskriva bättre än så. 

Läkarna har alla så bråttom vid mina besök att jag inte ens hinner förklara mina symtom ordentligt?. 

Vad eller vem är det man ska vända sig till? Har varit upp för diskussion kring FESS kirurgi men enligt ÖNH som mottagit remiss i tidigare skede så är det inget som de överväger. 

Ska livet bara vara såhär nu? Från fullt frisk till konstant smärta och inga ordentliga svar? 

Hej! 

Jag har en fundering gällande svimningar. När jag var i 8-årsåldern så hade jag en frånvaroattack. Då togs ett EEG som inte visade på något fel. 

Mellan 10-15 års ålder hade jag lätt att få blodtrycksfall och svimmade ibland. Jag växte snabbt på längden, och man trodde att det var orsaken till blodtrycksfallen. Varje gång jag svimmade så fick jag kramper. Folk som sett det har beskrivit det som ryckningar i armar och ben, och att mina ögon har rullat bakåt. I vuxen ålder så har jag bara svimmat 2 gånger. Ena gången hade jag ont efter att ha bränt mig rejält i solen, och svimmade av smärtan. Fick krampanfall, men det verkar inte ha varit så kraftigt. Kompisen som var med beskrev att mina ögon rullade bakåt, men inte mer än så. 

För ett år sedan svimmade jag ett par dagar innan en tenta. Jag var stressad, hade ätit dåligt och sovit för lite. Jag la mig på golvet eftersom jag kände att det skulle hända. När jag vaknade så blödde jag från huvudet. Jag hade slagit i ett skåp, och förstod då att jag hade krampat igen. 

Jag åkte in till akuten. Jag blev rekommenderad att stanna kvar på sjukhuset för röntgen och observation, men jag hade ingen hundvakt så jag kände att jag inte kunde vara kvar, och jag tänkte att jag har ju ändå gjort EEG tidigare som inte visade något. Fick remiss till vårdcentral. Läkaren där konstaterade att kramperna mest troligt bara berodde på syrebrist. 

Det jag undrar över är, varför får jag kramper? Jag förstår att det är av syrebrist, men många svimmar ju utan att få några kramper. Jag funderar ibland om det ändå är något som är fel. Jag har inte svimmat något mer sedan den gången för ett år sedan. 

Hej,

För lite mer än ett år sedan så fick jag en väldigt konstig huvudvärk. Det var typ som ett ständigt tryck mot tinningen på vänster sida (kändes som att man typ hade en för liten mopedhjälm på sig och hade ett ständigt tryck mot huvudet) och som höll i flera dagar/veckor. Fick även en konstig känsla i vänster del av ansiktet, lite typ som när man får bedövning hos tandläkaren. 

Gick till läkare och skrev en egenremiss till neurolog. Gjorde MR och ryggmärgsprov - och inget visade något direkt, förutom MR - en liten förändring i skalle, som enligt läkaren inte var något farligt och något jag troligtvis föddes med. 

Besvären försvann efter ett tag (hade brist på D-vitamin, så tog tabletter för detta -  vet inte om detta är orsaken) och först nu för 5 dagar senare så får jag samma igen. Någon konstig huvudvärk kom smygandes på torsdagskvällen, fick tryck mot vänster sida av huvudet och har varit kvar sedan dess. Har nu idag också även fått den här konstiga känslan av bedövning i ansiktet och förstår verkligen inte varför detta händer? Har testat ipren, mycket vatten och vätskersättning men inget gör att besvären försvinner. Har bokat tid hos min optiker för att kolla synen, men detta gjordes för typ ett halvår sedan och är typ tveksam till att detta kan vara problemet? 

Har suttit och tänkt om jag gjort något speciellt senaste tiden som kan ha triggat detta men kommer verkligen inte på något.. Vad tror du att det kan vara? Och:

Det dom hitta på MR som enligt läkaren inte var något farligt - kan det visa sig vara farligt ändå? Bör jag vara orolig? Kontakta neurologen igen?

Hejsan Janina...

Tack för din fråga!
Vad tråkigt att din huvudvärk nu kommit tillbaka efter graviditeten. 

Jag tolkar ditt svar som att det är samma exakt samma typ av huvudvärk som har kommit tillbaka efter graviditeten? Är det en ny typ av huvudvärk så måste den naturligtvis undersökas mer skyndsamt.

Vi vet att huvudvärk ofta blir bättre under graviditet och amning (även om motsatsen dessvärre kan vara sann). Detta gäller ffa migrän utan aura men också i många fall spänningshuvudvärk. Detta tros vara hormonellt betingat och det kan också vara värt att fundera på hur din huvudvärk flukturerar relaterat till dina hormonella svängningar?
Vad annat som kan vara värt att fundera på är om det var någonting annat som var annorlunda i din livsföring under graviditeten förutom just detta att var gravid. 
Stress, alkoholintag, oro, grad av fysisk aktivitet, sömn, koffein, arbetssituation, biverkan av kronisk medicinering som ej får ta under graviditeten etc är alla saker som kan påverka huvudvärksfrekvens och intensitet. 

Du beskriver att din huvudvärk är närmast daglig och känns som ett konstant tryck över båda ögonen och ner mot tinningarna. Den symtombeskrivningen ges ofta vid spänningshuvudvärk, men även migrän kan kännas snarlik. 

Som jag har skrivit i flera svar tidigare här i forumet är det väldigt viktigt att förstå vad som kan ligga bakom just din huvudvärk. Är det en migrän trots allt? Kan det vara synrelaterade besvär? arbetsställning? sömnbesvär? vara nackrelaterat osv? 

Det brukar vara väldigt värdefullt att föra så kallad huvudvärksdagbok för att bättre kunna förstå vad som lindrar eller triggar huvudvärken. Det brukar också vara en stor hjälp för läkaren att då en dagbok framför sig. Dagboken är också ett jätteviktigt arbetsredskap för att följa upp huvudvärken över tid och utvärdera eventualla behandlingar. 

De flesta med daglig huvudvärk kan få hjälp och så sannolikt även du!

Önskar dig all lycka till!
Hälsningar 
Jessika Nystedt

Hejsan!

Först av allt vill jag tacka för en fin beskrivning av din huvudvärk. Jag förstår att du kan känna dig orolig. Det är alltid mycket besynnerligt när vi drabbas av symtom som vi inte förstår och som inte går över. 

Om vi börjar med MR undersökningen, så måste jag först av allt säga att jag ingenting kan lova utan att ha sett den, men det jag kan lova dig att vi väldigt ofta hittar fynd som är såväl ovanliga som vanliga och som vi vet 100% säkert att är helt ofarliga. Du skriver dessutom att förändringen satt i skallbenet. Där hittar vi ofta varianter och det är absolut ingenting att oroa sig för och kan inte förklara din huvudvärk.
Bifynd hör till vardagen och därför är vi (kanske?) ibland lite dåliga på att förklara för patienterna vad det verkligen är vi har funnit. Resultatet är ofta att patienterna går hem med en gnagande oro i bröstet och funderar på om det där fyndet verkligen inte var någonting konsigt iaf...  I ditt fall låter det som att du kan vara helt lugn! 

Om vi fortsätter på MR spåret så vill jag också berätta att vi inte regelmässigt beställer den typen av undersökningar på grund av enbart huvudvärk. Det får mig att tänka att neurologen verkligen tog dina symtom på allvar och att denne var medveten om domningskänslan du har på kinden.
Det var sannolikt pga domningskänslan som man gick vidare med ryggmärgsprov. När man tar det provet så brukar man göra det för att utesluta en uppsjö möjliga förklaringar till allvarligare huvudvärk med neurologiska symtom. Sannolikt har man uteslutit flera infektiösa möjliga förklaringar (som borrelia), tecken på neuroinflammation, osv, osv.  

Att både MR undersökningen och ryggmärgsvätskeprovet var bra och att doktorn tog dig på allvar är alla mycket positiva ting ur hänseendet att kunan utesluta allvarligare förklaring till din huvudvärk.

Trots allt detta som är så positivt står du ju kvar med din huvudvärk och domningskänsla i ansiktet, men det betyder inte alltid måste vara så.  

När man väl har uteslutit en bakomliggande orsak kvarstår ju arbetet att lindra patientens besvär. Om dörren fortfarande står på glänt till neurologen kanske hen kan hjälpa dig och om inte så brukar resan börja på vårdcentralen. 
Kanske kan det också vara värt att kontakta tandläkare/bettfysiolog för att kontrollera att din smärta inte är relaterad till bettanomali eller andra käkrelaterade besvär.

Man ska också komma ihåg att förstå huuvdvärk lite är som att lägga ett pussel och där pusselbitarna kommer med tiden. Tveka inte att söka vård om du får förändrade symtom.

Om du skulle drabbas av nya domningar/stickningar/känselbortfall måste du självfallet söka vård skyndsamt. 

Hoppas att du ska få bättre snart. 

Vänliga hälsningar
Jessika Nystedt

Hejsan,

tack för din redogörelse. Stilla undrar jag om dina läkare har fått ta del av din historia på ett sådant samlat vis såsom presenteras i din berätttelse ovan?

Det är sant att vi ofta skyndar och verkar ha bråttom. Att vi inte hinner(?) lyssna in patienterna ordentligt och att vi ibland lämnar dem utan att ens ha förklarat ordentligt hur våra resonemang går. Detta kanske i synnerhet drabbar de patienter där vi, såsom verkar vara fallet i ditt ärende, inte riktigt har någon bra förklaring till deras symtom. 
Jag funderar ibland på om "att skynda" är det mest tidsödande och resursineffektiva vi kan göra i vården. Kanske skulle vi med ganska lite tid till förfogande men med ett lyssnande öra och öppenhet spara såväl tid för oss, som lidande och otrygghet för patienterna. 
Mitt första råd till dig är faktiskt att skriva vidare på din redogörelse ovan och ge den både till din patientansvarige läkare på ÖNH och på din vårdcentral. 
Din berättelse kanske kan bota oss från vårt tunnelseende och se hela dig?

Nu till ditt fall. Precis som du är inne på så är jag neurolog och även om det luftförande systemets alla hålrum, slemhinnor och kaviteter ligger mycket nära hjärnan och nerverna så är avståndet milsvitt mellan specialistgrenarna. 
Jag är rädd att det vore förmätet av mig att att ens försöka konkurrera med de uppslag som öronnäsahals läkarna har gett dig. 

Oavsett så kan jag nog med stor trygghet konstatera att viss slemhinnesvullnad och vätska i våra bihålor inte borde kunna vara orsaken till alla dina symtom. Däremot är sfenoidalsinus en mycket speciell bihåla som ligger nära skallbasen bakom ögonen och en akut infektion i denna kan ge mycket allvarliga symtom. En kronisk sfenoidalsinusinflammation är dock lurig och kan ge flera diffusa, besynnerliga och svårdiagnosticerade symtom. I dessa fall kan det precis som du är inne på vara så att vi neurologer blir konsulterade men jag tror nog inte att en kronisk inflammation där brukar gå med denna symtombild eller kan förklara din symtomflora. 

Utbredningen på din smärta låter som att det ligger i ett område som innerveras av en nerv som heter trigeminusnerven. Smärta i detta område kan bero på så kallad trigeminusneuralgi. Trigeminusneuralgi kan vara otroligt smärtsamt och smärtan kan ibland triggas av tex tandborstning, kyla, om man torkar sig över området osv. Detta är ett välkänt och relativt vanligt tillstånd som brukar gå bra att behandla, men jag föreställer mig att denna möjliga förklaring tidigt uteslutits?
Det finns även andra, betydligt mer ovanliga, atypiska ansiktssmärtor som vi ibland möter i neurologin då patienterna redan passerat tandläkare, käkkirurger och ÖNH och där vi ibland kan finna förklaringar och även behandlia framgångsrikt. 
I ditt fall beskriver du dock symtom som låter ÖNH relaterade såsom diffus yrsel, tinnitus, känsla av vätska som kluckar bakom örat, klåda osv. Om dessa symtom tidsmässigt uppkom samtidigt som dina smärta är det mindre troligt att symtomen inte är länkade till varandra. 

Man kan ju undra om man har testat någon farmakologisk behandling och vad som i så fall blev utfallet av denna?

Du skriver pulserande tinnitus. Är den bara på den smärtande sidan? Pulserande (i takt med pulsen) tinnitus brukar vara ett symtom som vi tar särskild notis om och ofta vill man reda ut den med tex MR-angiografi för att utesluta patologiska kärlförändringar, som ibland också kan ge upphov till sk sekundär trigeminusneuralgi. Oavsett är det viktigt att dina läkare vet att du har en pulserande tinnitus. 

Jag förstår att detta inte ger dig svar på varför du har ont men jag vill verkligen understryka att du inte alltid kommer behöva känna såhär och att det fortfarande finns hopp.
Återigen vill jag rekommendera dig att ge brevet ovan till dina ansvariga läkare så att de förstår hela din nuvarande situation.

Önskar dig allt gott

Vänliga hälsningar
Jessika Nystedt

Hejsan!

Först av allt vill jag tacka för en fin beskrivning av din huvudvärk. Jag förstår att du kan känna dig orolig. Det är alltid mycket besynnerligt när vi drabbas av symtom som vi inte förstår och som inte går över. 

Om vi börjar med MR undersökningen, så måste jag först av allt säga att jag ingenting kan lova utan att ha sett den, men det jag kan lova dig att vi väldigt ofta hittar fynd som är såväl ovanliga som vanliga och som vi vet 100% säkert att är helt ofarliga. Du skriver dessutom att förändringen satt i skallbenet. Där hittar vi ofta varianter och det är absolut ingenting att oroa sig för och kan inte förklara din huvudvärk.
Bifynd hör till vardagen och därför är vi (kanske?) ibland lite dåliga på att förklara för patienterna vad det verkligen är vi har funnit. Resultatet är ofta att patienterna går hem med en gnagande oro i bröstet och funderar på om det där fyndet verkligen inte var någonting konsigt iaf...  I ditt fall låter det som att du kan vara helt lugn! 

Om vi fortsätter på MR spåret så vill jag också berätta att vi inte regelmässigt beställer den typen av undersökningar på grund av enbart huvudvärk. Det får mig att tänka att neurologen verkligen tog dina symtom på allvar och att denne var medveten om domningskänslan du har på kinden.
Det var sannolikt pga domningskänslan som man gick vidare med ryggmärgsprov. När man tar det provet så brukar man göra det för att utesluta en uppsjö möjliga förklaringar till allvarligare huvudvärk med neurologiska symtom. Sannolikt har man uteslutit flera infektiösa möjliga förklaringar (som borrelia), tecken på neuroinflammation, osv, osv.  

Att både MR undersökningen och ryggmärgsvätskeprovet var bra och att doktorn tog dig på allvar är alla mycket positiva ting ur hänseendet att kunan utesluta allvarligare förklaring till din huvudvärk.

Trots allt detta som är så positivt står du ju kvar med din huvudvärk och domningskänsla i ansiktet, men det betyder inte alltid måste vara så.  

När man väl har uteslutit en bakomliggande orsak kvarstår ju arbetet att lindra patientens besvär. Om dörren fortfarande står på glänt till neurologen kanske hen kan hjälpa dig och om inte så brukar resan börja på vårdcentralen. 
Kanske kan det också vara värt att kontakta tandläkare/bettfysiolog för att kontrollera att din smärta inte är relaterad till bettanomali eller andra käkrelaterade besvär.

Man ska också komma ihåg att förstå huuvdvärk lite är som att lägga ett pussel och där pusselbitarna kommer med tiden. Tveka inte att söka vård om du får förändrade symtom.

Om du skulle drabbas av nya domningar/stickningar/känselbortfall måste du självfallet söka vård skyndsamt. 

Hoppas att du ska få bättre snart. 

Vänliga hälsningar
Jessika Nystedt

Hejsan T!

Tack för din fråga. 
Du skriver att du löpande under livets gång har drabbats av svimningar med associerade ryckningar i armar och ben... 
Denna tråd är ju huvudvärksinriktad och för att undvika att alla typer av neurologiska frågeställningar trillar in så kommer jag att fatta mig kortdå din fråga inte rör huvudvärk. 

Du skriver att du genomgått såväl röntgen (antar CT eller MR hjärna) och EEG och att båda undersökningarna var utan anmärkning och att du sedan fick gå hem då du inte hade huvudvärk.

Jag misstänker att en annan anledning till att du fick gå hem och att läkaren på vårdcentralen inte vidtog ytterligare åtgärder, kan ha varit att alla sina svimningar verkar ha varit, det vi kallar, provocerade. Med det menar vi att de kar berott på blodtrycksfall, vätskbrist, smärta och stress. 

Vid dessa situationer är en del mer benägna att svimma, ofa pga ett blodtrycksfall gör att vårt hjärta inte förmår att pumpa upp tillräckligt mycket syrerikt blod till hjärnan. Vi kan ofta märka detta genom att vi kan känna oss otillpass, yrsliga, bli illamående, kallsvettas och att det kan svarta framför ögonen. Ibland hinner man lägga sig plant på golvet och lägga benen mot väggen. På så vis distrubueras blodet åter till hjärnan och vi håller oss vakna. I andra fall svimmar vi. All muskeltonus släpper och vi trillar ihop alldeles bleka i ansiktet, detta är en klassisk vasovagal svimning. 

Det sägs att ungefär 50% av alla dessa svimmningar går med ryckningar av armar och ben och många blir rädda att de har bevittnat ett epilepsi anfal. Det finns dock ingen koppling mellan vasovagal svimning och epilepsi.

Om man har benägen het att svimma är det bra att ha koll på sitt blodtryck och undvika provocerande faktorer. Det är också bra att börja lära sig att känna igen de första varningssymtomen.

Vänliga hälsningar
Jessika Nystedt