Aktiviteter för 8-åring med sociala svårigheter

Ridning?

Låter trist. När min son var i den åldern prövade han allt möjligt.  Kanske du skulle pröva någon kampsport för honom? Taekwondo, karate, judo etc de lär ut kamratskap och respekt. 

Kampsport, kanske karate? Då tränar han i en grupp men träningen är mer individuell. En del barn tycker det är pressande med lagsporter där man tvingas samarbeta med andra och ska bli bedömd efter vem man är i en grupp.

I en grupp där han tränar karate kommer han fortfarande träffa jämnåriga och kan småprata lite om han vill, men kommer inte tvingas.

Min son gillade parkour i den åldern. Det är en ensamsport, men man tränar i grupp, väldigt bra för att utveckla lite mer samspel. Även orientering och simning (alltså inte simskola utan simträning) kan fungera så, man kör ensam men är med i en grupp/lag. 

Har han provat sporter som inte är lagidrott, min 8 åring håller på med friidrott, cykling och längdskidor. Han träffar och umgås på träningarna med andra barn men i slutändan är det hans egna prestation som gäller för han och ingen annan som påverkas av hans utövande men får fortfarande den sociala biten med träningen.

På vilket sätt har din son svårt med det sociala spelet?

Har han uttryckt att han saknar vänner?

Har han något intresse som han tycker om?

Av egen erfarenhet vet jag att barn som har lite svårt med sociala spelet, kan ha lite svårare för t.ex. lagsporter som ställer höga krav på olika förmågor och kanske t.o.m. när det handlar om prestationer i någon form. 

jag skulle utgått från hans intresse och vilja.
Gillar han att simma tex, kanske simskola kan passa och om det är för mycket prestation, kanske du kan prata med skola eller liknande och fråga om ngn han har lite bättre kontakt med vill följa med och bada? 

jag tror det är enklare att träffa vänner och ha lättare för sociala spelet om de gör något de är genuint intresserade av och du känner ju din son bäst. 

är det så pass att han inte leker med barn på skola, ta hjälp av fritids och skola som får hjälpa honom. Exempelvis strukturerade rastaktiviteter där personal är med och hjälper med regler och ser till att alla barn får vara med.

Om han gillar idrotter så tror även jag att individuella idrotter är att föredra

Kampsport
Friidrott
Simning
Skidor
Orientering
Tennis
Pingis
Badminton
Gymnastik
Konståkning
Dans

Eller vad han nu gillar.

Om han inte är så brydd om just idrottsbiten så finns det ju några andra aktiviteter.

Scouter
Schack
Kör

T ex

Måste det vara just sport? 

En del mår ju bättre av att uttrycka sig på andra sätt som musikskolan eller en konstkurs (för barn via ex kulturskolan). 

Det låter som att lagidrott inte är hans grej. Det låter spontant som han behöver hitta något där han får ett sammanhang och kan börja tro på sig själv i små steg. 

Simning som någon nämner om han gillar det är väl jättebra. Första steget är att lära sig tekniken och sedan stegvis öka längder och fart - i sin egen takt. En del simklubbar har rena träningsgrupper där man inte behöver tävla. 

Schack som någon skrev är också bra och enkelt, många gånger med engagerade äldre ledare. 

Luftgevärsskytte är också en individuell sport där man övar upp koncentration och även får en bra feedback till sig själv när man blir bättre. 

Scouter/friluftsfrämjandet kan vara bra också. För att testa friluftslivet själv är det ju bra att testa att ta med barnet ut i naturen. Fråga inte om ni ska ut och gå i skogen utan fråga vilken fika barnet vill ha när ni är i skogen. 

Orientering om man gillar skog och indivuella idrotter.

Bokklubb på biblioteket. 

Körsång som någon ovan skrev - ger endorfiner och må bra känslor. 

Kanske satsa på hans kreativa förmågor? Det finns ju massor av roliga saker för barn att skapa och det finns bra hobbybutiker, tex. Panduro. Måla, rita, dreja, bygga modeller, virka, Lego, pussel, experimentera. I samband med det finns det också klubbar för likasinnade. Han kanske gillar fantasy literatur? Cosplay? Historia är också kul för barn och som också har många föreningar: antikens egypten, vikingar, romare, grekisk mytologi etc. Många museer har kul aktiviteter för barn. Sen har vi dinosaurier - gå till bibliotelet och låna några böcker med fina bilder. Och musik! Inte nödvändigtvis att spela eller sjunga utan att lyssna på medan han pysslar.

Det roliga med allt det här är att det kommer vara med honom hela livet. Dessutom är det sådär lite gulligt nördigt som särskilt passar individer som kanske inte är så super-utåtriktade.

Lycka till! 😃

Scouterna kanske?

Min 8-årige son började på scouterna nu i höstas och trivs jättebra. Han avskyr lagsport. 

De har en del samarbetsövningar i scouterna men de har inte tävlingsandan som man har i många sporter, vilket passar honom bra. Alla får vara med och scouternas devis är att alla ska ha rätt att få vara med oavsett vad man kan eller hur man är som person. Alla kan ändå bidra, oavsett hur lite eller hur mycket man kan. Min sons självförtroende har vuxit enormt sedan han började där. Han vågar saker som han aldrig har vågat tidigare. Han är dessutom katastrofalt dålig motorisk (han är 8,5 år och kan inte cykla och är rädd för vatten så han är inte i närheten av att lära sig simma) men för att kunna följa med på sommarlägret (han har aldrig vågat sova över tidigare men vågade plötsligt en natt och sedan två) så måste han lära sig att simma så nu är han plötsligt heltaggad. Alla är snälla och vänliga och alla hjälps åt. Han har aldrig haft så mycket kompisar som när han gick med i scouterna och alla accepterar honom som han är.

Vi testade med framgång Judo och karate samt ridning på islandshäst. 

Judo och karate är jättebra , man får träna fokus och kroppsykometris och får självförtroende, alla jobbar från sin egen nivå, speciellt karaten var bra.

Islandshäst var också bra, kontakt med djur är ett jättebra sätt att öva sig socialt. Och det lugnar och brukar verka antidepressivt.

Något vi gjorde mycket var att som föräldrar spela brädspel med barnet, det är ett jättebra sätt att träna socialt samspel.  

Min son hade inga sociala problem, men gillade varken lagsporter eller tävlingar när han var yngre. 

Under åren har han gått kurser i programmering och robotbygge, åkt skidor med Frliluftsfrämjandet (ej tävlingsinriktat), orienterat och simtränat. Han spelar fortfarande instrumment och är med i scouterna.

Ett tag spelade han rollspel i en grupp för barn. 

Kyrkan har ibland bra barnaktiviteter.

Gemensamt var att det var aktiviter som inte var intriktade på tävling, utan mer på samarbete eller individuell utveckling, även om man gjorde saker tillsammans. 

Det viktiga är att hitta något som funkar med barnets personlighet och intressen, men även att ledarna kan skapa en trevlig och välkomnande miljö där alla barn känner sig trygga och välkomna. 

Kom på en sak till: fiske!

Det kan ni göra tillsammans men han (och du) kan gå med i en fiskeklubb också. Nu är det kanske inte riktigt säsong för att börja meta, men det är steg ett. Bara att sätta mask (eller räka) på kroken, ett kast i en sjö och få på en liten abborre brukar vara roligt för barn. 

Sedan är det väl kanske bra att skaffa ett vettigt fiskespö och drag om det verkar vara ett intresese, men det är ingen tävling i det hela. Alla blir glada för att någon får napp osv. 

Kolla om fiskeklubben kanske har vinteraktivitet också. Vet en del klubbar som knyter flugor, pratar olika drag osv. 

Skulle vara kul TS om du återkopplade och berättade om du fick något tips i tråden som var värt att gå vidare med för dig och sonen.

Så tråkigt att höra om din pojke! Jag antar och hoppas att ni redan får stöd från skolan så att han ska få en bättre situation?

Min egen erfarenhet är det kan vara bra med idrotter där grupperna är mindre så att ett barn som inte är så framåt bara försvinner i mängden. Mina barn har tränat en massa olika saker, som friidrott, fotboll och judo, men det har nog varit gruppstorleken och attityden i själva klubben som varit viktigast.för hur det fungerat med relationer mellan barnen.

Rent allmänt är ju träning bra mot depression så det är ju bra med idrotter, men det finns ju också andra saker att göra på fritiden som kulturskolans aktiviteter eller studiecirklar för barn hos studieförbunden. Kanske finns det också andra föreningar där ni bor, Junis, 4H eller någon annan?

Jag vet ju inte exakt hur din pojke har det,men vore det en bra ide att fråga om något barn från skolan ville ses och leka? Gå till ett lekland tillsammans, på bio eller till en lekplats?