Anonym (Ts) skrev 2022-11-16 09:50:41 följande:
Missfall och kan inte tänka på nåt annat?
Hade ett MF i v 6 för en vecka sen och kan inte tänka på något annat nästan än hur mycket jag vill bli gravid igen. Känner en sån galen längtan just nu att det är helt bisarrt. Hur tar man sig över det? Har ett barn sen tidigare som jag försöker leka med så mkt jag bara kan och det ger ju glädje i mängder - men den här enorma längtan att bli gravid snabbt ligger över mig totalt.
Vill så oerhört gärna få ett syskon till mitt barn, och det kändes som jag hade det och det försvann? sorgen är så stor!
Nu har det gått ett par veckor sedan du skrev, men jag kastar mig in här ändå!
Till att börja med vill jag verkligen beklaga ditt missfall, jag kan verkligen relatera till den nästan desperata längtan till att få vara gravid och gå en hel graviditet. Innan vi fick vårt första barn (som idag är 5 månader) hade jag några missfall/MA som verkligen satte sina spår. När jag sedan blev gravid med sonen som nu ligger här bredvid mig blev jag sjuk av oro att graviditeten inte skulle gå vägen. Om än jag mådde dåligt då, skulle det inte vara något i jämförelse med vad jag skulle känna om jag blev gravid igen - men fick missfall. Nu vet jag vad jag skulle gå miste om, jag skulle tänka hur bebisen skulle ha sett ut om det gått vägen, om det blivit en pojke eller flicka etc.
Jag drömde såklart om barn redan innan sonen kom, men om det inte blivit något barn då hade jag kommit över det också. Om jag inte skulle kunna bli gravid och få en tvåa skulle det dock knäcka mig, just för att jag verkligen vet vad jag skulle gå miste om.
Nu vet jag inte om detta var ditt första missfall eller ej, men jag vill iallafall skicka med dig att missfall är så otrooooligt vanligt. Det betyder inte att det är något fel på dig, eller att du aldrig kommer kunna få ett syskon till ditt barn. Se på mig, jag harvade mig igenom tre missfall/MA på raken, ett år senare försökte vi igen, fick återigen missfall men när vi månaden efter testade på nytt gick det hela vägen.
Jag håller verkligen ALLA tummar för dig och hoppas du snart får det där plusset som stannar. Och avslutningsvis hoppas jag även att den värsta ångesten från när du skrev ditt inlägg släppt, om än jag givetvis förstår att det är en jobbig sak att bearbeta. ❤️
